LeCanard

Uttern

Ska du frittera älgen? /LC

Fanken oxå, nu fungerade visserligen ASCII tabellen, men tabbningen blev det värre med.

Hej Rövarn, Gedda och alla andra, Först kan jag bara hålla med Gedda och beklaga att datortillverkarna snålat in på allt vad portar heter, förutom USB och LAN. Byter man dator är man tvingen att kasta ut allt annan man har också, skrivare, plottrar, PROM-programmerare etc,. En ny billig dator blir inte alltid så billig. Det enda man kan göra med en ny dator i dag när man tar den ur kartongen äer att använda den som spelkonsol eller skrivmaskin (om man lyckas att ansluta skrivaren vill säga). Nog om detta. Om vi övergår till serieportarna, och hoppar över allt det där med handskakning och ringindikator så har vi egentligen bara 3 pinnar att ta hänsyn till. Här är i alla fall en liten uppställning om hur man kan göra: ┌──────┬─────┬─────┬───┐ │funktion │9-polig Dsub │25polig Dsub│NMEA│ ├──────┼─────┼─────┼───┤ │data in i PC │ pin 2 │ pin3 │ TD │ ├──────┼─────┼─────┼───┤ │data ut ur PC │ pin3 │ pin2 │ RD │ ├──────┼─────┼─────┼───┤ │referens PC │ pin5 │ pin7 │ 0 volt │ ├──────┼─────┼─────┼───┤ │ref. NMEA in │ │ │ return │ └──────┴─────┴─────┴───┘ Märk väl, som jag nämde i tidigare inlägg: En NMEA ingång består av en optokopplare. Där lysdoidens båda anslutningar är lösa och för att man skall få en strömslinga (20mA) måste man ansluta diodens katod till B-. Man kan alltså lägga två st NMEA-ingångar såväl i serie som parallellt. ( Dock med resevation för bl.a. Garmin GPS:er och en del andra fabrikat, där allting relaterar sig till minus.) Rörigt? Javisst men det är ju detta jag lever på. /LC

Hej, Vad är det du egentligen vill uppnå med ihopkopplingen av radar och dator? Att GPS:en (ev. vidarebefodrad av PC) kan förse radarn med en referensposition samt SOG och COG (kurs och fart över grund) samt en och annan waypoint är väl en sak. Nästa steg ställer en hel del krav på din utrustning. Eftersom all normal informationshantering mellan nautisk utrustning sker via NMEA-protokollet så är informationsmängden tämligen begränsad. För att du skall få ut någonting vettigt ur radarn krävs det att den är bestyckad med, förutom en NMEA-utgång naturligtvis, en ARPA-funktion. Dvs förmågan att kunna följa angivna mål. Dessa mål kan man som symboler få upp på sitt ECDISsystem eller om man nu har ett sjökortsprogram som har den funktionen. De flesta datorer är i dag utrustade med Com- resp USB-portar. Det är inte radarburkarna! Således har vi oxå ett gränssnittsproblem att ta hänsyn till. Radarns NMEA-ut består vanligtvis av en current loop utgång och/eller en RS422-utgång. Jag har nog tjatat om detta i tidigare inlägg men lite kort i alla fall: Current Loop är specificerat till NMEA 0183 ver 1.5 eller tidigare och består av en krets eller en transistor som kan ge max 20mA. Denna är avsedd att driva en optokopplare ( En komponent som består av en lysdiod och en transistor, När dioden lyser så leder transistorn) för att uppnå galvanisk isolation på ingången. Current Loop relaterar sig dock i sändar-änden till batteri-minus. RS422 , NMEA0183 ver 2.00 eller senare, är en differentiell 2-trådssignal, där de båda signalerna är varandras komplement. Detta innebär att om en signal ligger hög så ligger den andra låg, och vice versa. De båda signalerna kan således anta både hög och låg nivå. Att driva en PC som har en com-port, dvs RS232C, från en current loop utgång brukar i de flesta fall fungera. Dock är detta mycket individberoende. Dock skall man tänka på jordfelsrisken när man kopplar ihop B- med datorns pinne 5 i den 9-poliga Dsubben. Att driva samma RS232C port från en RS422 kan bli vanskligt. Eftersom comporten refererar till datorns jord och när man kopplar en RS422signal dit så dödas signalen, dvs kortis till jord. Det finns allstå en del aspekter man ska ha i åtanke när man vill koppla ihop prylarana, men en av de viktigaste är: Vilka funktioner får man vid en ev ihopkoppling och har jag någon nytta av dem? puh /LC

Väl talat. Men alla har säkert sin egen favorit. Ett litet fenomen som är ganska vanligt är att man talar sig väldans varm om just de prylarna man själv har, både när det gäller typ, fabrikat och modell. Det känns ju inte riktigt bra att veta att man inte har det bästa. Även om det inte finns något bästa. allting man lastar ombord på sin båt är ju kompromisser mellan olika saker, t.ex utrymme, batterikapacitet, ekonomi ,etc. Nu blev det mycket igen. /LC

Tjocka kan uppträda även i de minsta farvattnen. /LC

Hej nonne, Ni andra som inte står ut med mitt tragglande kan sluta läsa här. Jag tänker inte gå in på fabrikat eller modeller utan försöka ge en liten förklaring om hur antennstorleken har betydelse för prestandan. En radarantenns precision är direkt proportionell mot dess storlek. Ju större antenn desto bättre upplösning och bild. Ännu så länge sätter de vederagna fysiklagarna gränserna för hur små antennerna är, men forskning och utveckling går ju som bekant med en rasande fart. Man kan dra en viss analogi med strålkastarreflektorer. En strålkastare samlar ihop ljusenergin från en ljuskälla till en ljusstråle. Har strålkastaren en stor reflektor, så blir ljuset till en smal stråle och är reflektorn liten så sprids ljuset mer. Detta får två konsekvenser. Om vi hårddrar det och tänker oss att vi lyser på en ansamling av föremål, t.ex träd i en skog. Den stora reflektorn koncentrerar ljuset i en smal ljusstråle och vi kanske kan tänka oss att vi lyser på ett träd i taget där all ljusenergi träffar trädet och reflekteras tillbaks till oss så att vi ser endast en trädstam väl upplyst. Den lilla reflektorn sprider som sagt ljuset mer och vi ser fler träd i ett diffusare ljus. Om vi sveper vår strålkastare, likt en roterande radarantenn, så kommer den stora reflektorns ljus visa ett träd i taget medan den lilla lysere upp många träd samtidigt. Överfört till en radar grer denna jämförelse följande: En stor antenn har en bättre målseparation. Om svepet passerar två föremål , t.ex. ett fartyg och en prick så kan radarn urskilja ett eko i taget varvid två ekon visas på displayen. Samma situation med en liten radarantenn ger att radarn ser både fartyget och pricken samtidigt och resulterar i en stor blaffa på skärmen. Naturligtvis är allt beroende på avstånd mellan föremålen och till radarn. Dessutom koncentrerar en stor antenn den utsända energin mer och ju mer energi som träffar målet desto större sannolikhet är det att den reflekterade energin träffar radarantennen som ett eko. För att du ska ha någon referens kan jag ju nämna att riktigt stora antenner har en horisontell lobvinkel på 0,5-1°. De siktigt små antenner som finns idag kommer upp till sissådär 6-7°. Prisbilden ( och vikten) är dessvärre också direkt proportionell mot antennstorleken. /LC

Kolla i kappseglingskalendern efter lämpliga seglingar. Om du går på båtmässan i vår kan du säkert snappa åt dej ett ex, de brukar ligga och drälla här och där.

Du får väl sy upp en då!

Kul att du fick blodad tand. Det finns ju olika typer av kappsegling: kortbana, långbana, skärgårdsbana, offshore etc. Dessutom ungefär en miljard olika klasser och handikappsystem. Försök att studera dina besättningskollegor och prova på olika positioner ombord ( Om du får vill säga, det kan vara knepigt att som rookie slå sig in på ett nytt revir ). Vi ses på banan. /LC

Förrutom ovanstående synpunkter kvarstår dock ett faktum: En GPS eller plotter som är tillverkad för att sitta i en båt tål att man drar en blöt spinnacker över den, det gör inte en kontorspryl! /LC

Grattis /LC

Man kan dansa och sjunga för dem. De uppskattar oxå lite ståupp... /LC

Hur fan skall du bli av med SR-71:an. Det är nog bara Stewes släde man kan få upp i det fartregistret som behövs. Jag tror dessutom att du blir tvungen att byta bojsten. /LC

Plastfendrar och gummidäck är mesigt - använd björkstockar. /LC

Man kan ha ett par coooola solissar oxå. /LC

Håller med Peter_K. Kvällskappseglingar är alldeles utmärkt att att börja med. Dessutom matchas man mot lite olika katergorier av seglare, framför allt på våren, eftersom även de verkligt heta besättningarna brukar betrakta kvällsseglingar som träningsmöjligheter inför säsongen. Frågar man snällt får man säkert vara med och åka med olika båtar och man kan därmed snappa upp ett och annat. Det viktigaste är nog att man är intresserad. /LC

En riktig anka /LC

Ja definitivt, om man inte renodlar talangen till det fullaste. Rulla ett bildäck i tjära. Låt tjäran stelna något tills den blivit lagon kladdig och greppar ordentligt. Rulla sedan däcket över den beväxta kroppsdelen. Vipps har man fått däxmönster och brudarna faller som furur pladask när du visar den bästa sidan till. /LC

Vi vet ju alla haat det kan vara väldans halt på båtdäck fammåt höstarna. För att råda bot mot detta brukar jag lägga på vinterdäcket i slutet av november. Vill man uppleva samma hala känsla på sommaren kan man ju alltid teflonbehandla däcket. Lätt att hålla rent oxå. (Hade dubbdäck förr men isläggningen kommer så sent i Stockholm så det blev lite onödigt.) /LC

Har nu rivit i högarna och funnit följande: Fabrikat: Vista Excel Modell: KM-250 Glasrutans diameter: 250mm Rutans diameter: 292mm Håldiameter i vindrutan: 270mm Vindrutetjocklek: >6mm Varvtal: 2250RPM Effekt 20W Matningsspänning 12VDC Ingen värmeslinga Vikt: ca: 3.5 kg /LC

Om du söker på klarsiktsruta eller clear view screen får du säkert en hel del träffar. De klarsiktsrutor jag snubblat över har varit tillverkade för 24VDC eller 230VAC, och alltså avsedda för fiske/handelsfartyg. Det finns säkert varianter för 12V men jag misstänker att marknaden för 12V-varianter är ganska liten. Kanhända har jag en som ligger och dräller någonstans men det måste jag kolla upp. /LC

Hej, Det är naturligtvis rätt svårt att bilda sig en uppfattning om hur det ser ut ombord i verkligheten. Det enda vi kan göra här på forumet utan att ha kännt på bitarna är att komma med förslag och goda råd. Det sitter troligtvis övertrycksventiller inne i rattpumparna, men att dessa skulle öppna vid normalt användande är högst osannolikt. Att den rattpump som inte är i bruk rör sig någon 100-dels grad beror säkerligen på att backventilen i den samma tar en liten volym i anspråk. Om man antar att styrningen i sig är felfri och utan luft och symptomen uppträder enligt ovan, betyder detta att cylindern arbetar som den skall och att rodret/drevet inte följer. Om du trycker resp. drar i kvadranten/drevet och samtidigt observerar cilinder och kolv skall dessa vara helt stumma, dvs kolla att kolven inte rör sig i förhållande till cylindern, och att cylinderns infästningar inte glappar vare sig på rodersidan eller båtsidan. Skrovet skall naturligtvis inte heller svikta. Ser fram emot kommentar. /LC

Hade en Shipman28 tidigare med samma kondensproblem ( kondensen uppenbarade sig när jag rev ur den äckliga plast/skumgummi-vadderingen. Jag funderade på att skaffa korkskivor av liknande typ som finns i värmeunderlägg. Det väger inte så mycket, är isolerande och lätt att hålla rent. Jag hittade dock inga lämpliga korkskivor någonstans och eftersom jag avyttrat flytetyget blev det inget av. F.ö. kan jag tillägga att Shipman 28:an (i alla fall min gamla) har en kondensfälla under b/b koj. /LC