Steff008

Hej. Jag har en Yamaha F200 V6 årsm. 2012. Jag har en liten fundering kring motorvarvtalet vid kallstart. Dessa senare modeller är utrustad med en funktion som heter "PrimeStart" som skall göra det lättare att starta motorn. Min fundering är hur högt motorn skall varva vid kallstartögonblicket? Min motor startar väldigt lätt, kall som varm, men det känns som den skulle "rusa till" onödigt mycket vid kallstartögonblicket. Jag har inte kollat exakt men den rusar till åtminstone 3000 rpm när motorn går igång kall. Antagligen är det inget fel, men det skär i hjärtat varje gång jag startar motorn kall. Det är självklart att varvtalet skall upp vid just kallstart, men detta känns nästan lite för häftigt. Finns det någon som har motsvarande maskin (F200-F250 3,3L med PrimeStart) som kan bekräfta hur deras motorer uppför sig vid kallstart. Mvh Steff

Kollade just lite granda manualen till din motor online (link). Jag blev förvånad över att denna motor har samma batteri"krav" som Optimax (s. 61 i manualen). Detta får mig att undra om du har ett tillräckligt kraftigt batteri? Specifikationerna för batteriet skall vara minst 1000 MCA (marine cranking amps) vilket torde motsvara 750 CCA (cold cranking amps) vilket i sin tur borde vara samma som våra mått enligt SAE. Mvh Steff

Jag testade i ett skede att köra med originalkablarna från motorn direkt kopplade till batteriet av andra orsaker. Kan inte erindra mig att jag skulle ha märkt någon skillnad med trimegenskapen. Batteriet var ett, så gott som nytt, fulladdat Varta Silver Dynamic batteri på 100 Ah och 830 A startström. Jag tror tyvärr att detta är något du blir tvungen att lära dig leva med, men jag kan ju ha fel. Under min tid med Optimaxarna upplevde jag dock inte just detta som direkt något störande, efter att jag blivit medveten om att det är just en egenskap samt vant mig vid den. Andra problem hade jag dock i mängd och massor, speciellt med 175:an. Mvh Steff

Hej. Jag tror detta är en egenskap för Mercury och inget fel. Har själv kört en Optimax 90 och en Optimax 175 som jag båda hade från nya och båda med samma egenskap. På låga varvtal sjönk motorvarvtalet rejält då jag trimmade upp eller ner, men i planingsfart och uppåt märkte jag ingenting. Jag kör också Yamaha idag och upplever inte detta problem (om vi nu kan kalla det problem). Dock kan konstateras att trimmen på Yamaha är märkbart långsammare än på de Optimaxar jag hade. Jag är inte helt säker, men jag har en liten minnesbild av att det stod nämnt om denna egenskap i Optimaxarnas manualer. Mvh. Steff

Du har så rätt så. Det har jag inte märkt tidigare och inte tänkt på heller eftersom ju webadressen till artikeln är: http://www.martyranodes.com/content/martyr-resources/Aluminum%20Anodes.pdf. Jag har ju som sagt inte heller hunnit prova ännu, men anoderna är inköpta och skall testas inkommande sommar. Innan dess kan jag inget annat än tro olika saker. Mvh Stefan

Hej igen. Jag hade själv problem med korrossion senaste sommar med zinkanoder främst i sötvatten (aluminiumbåt och utombordare med rostfri stålpropeller). Eftersom sötvattnet i området jag bor inte är speciellt rent finns det risk för att magnesium blir för reaktivt eftersom orenheter i vattnet gör det mera ledande. P.g.a. detta läste jag in mig en hel del på ämnet och tror att aluminium är bästa lösningen för mig som rör mig i sötvatten och bräckt vatten ibland (liksom trådstartaren). AlfaAlfa: Martyranodes, som står bakom artikeln jag tidigare länkade till, har både zink, aluminium och magnesium i sitt sortiment. Nu blev det inte Martyr i slutändan för mig utan Navalloy, men de torde vara ganska motsvarande. Finns f.ö. mycket intressant läsning om man bläddrar genom Performance metals (Navalloy) websida. Mvh Stefan

Njae, angående användning av aluminiumanoder är jag inte riktigt beredd att hålla med Mackey. Här finns en ganska informativ pdf. Mvh Stefan

Njae, visserligen kan du ha helt rätt, men o andra sidan kollade jag läget med just Lundins eftersom jag planerar att uppgradera min Yamaha F200 så småningom (lite flera ponnyn i mitt fall). I det fallet kör de helt enkelt in ny programvara i originalecun. Det är ju inga problem och inget förlorat att skicka en mail till dem och fråga. Mvh Stefan

Hej. Jag har av ren nyfikenhet följt med i denna tråd och en fundering slog mig. Skulle t.ex. Lundins Marin, eller något annat företag som bl.a. sysslar med att programmera dessa ECU, kunna köra in den nyare versionen i den befintliga ECU:n? Mvh Stefan

Hej Tomas. Nu är jag ingen kemist eller elektriker för den delen heller, men det står mycket bra beskrivet i länkarna i mitt inlägg om man orkar tröska genom dem. Navalloy är alltså en legering som består av ca 95 % aluminium, ca 5 % zink och ca 0,02 % indium. Legeringen har än spänning, potential eller vad det nu heter på -1.1 V emedan zink ligger på -1,05 V. Marinaluminium som används i båtar och utombordare ligger på -0,75 V. Alltså skyddar navalloy marinaluminiumet t.o.m. bättre än zink. Största fördelen är att aluminiumlegeringen hålls aktiv även efter kontakt med sötvatten och/eller syre emedan zink i dessa fall kan bilda ett oxidskikt som gör t inaktivt. Detta är vad jag tror har hänt i mitt fall. Magnesium, som rekommenderas om man kör endast i sötvatten, ligger på -1,5 V, men detta är inget alternativ för mig eftersom jag även kör i bräckt vatten. Då kan magnesium t.o.m. överbeskydda aluminiumet vilket i värsta fall gör att det kan bildas en gas mellan aluminium och målfärg så att färgen lossnar. Även föroreningar i sötvatten kan öka vattnets ledningsförmåga så mycket att magnesium blir för reaktivt. Allt detta och mycket annat står mycket utförligare beskrivet i länkarna. Om det sedan är säljsnack eller inte låter jag vara osagt. Om man vill förklara det ännu enklare läste jag en bra liknelse någånstans som i stor sett lyder det är som att jämföra vanligt stål med rostfritt stål. Det vanliga stålet motsvarar följaktligen aluminiumlegeringen i offeranoden och det rostfria motsvarar aluminiumet i båten/utombordaren. Edit: Hittade liknelsen: Q. How can Navalloy™ (aluminum) anodes protect aluminum outdrives? A. Because the Navalloy™, aluminum anode is a combination of aluminum, zinc and indium. It is like comparing steel and stainless steel - they have very different properties. The zinc and indium make the metal more active and prevent the anode from forming an oxide coating. Mvh Stefan

Hej igen. Verkar inte vara något riktigt stort intresse för denna tråd längre, men jag skriver lite i alla fall. Kanske det inte är så många som har problem med galvanisk korrossion? Nu har jag kommit så långt i utredningarna att jag varit i kontakt med ett lokalt företag som tillverkar alubåtar. När jag sjösätter till våren kommer de och tar en titt på elsystemet och dessutom har de mätare (fluke?) så att de kan mäta vad som händer i vattnet bredvid båten. Har jag alltså några läckströmmar e.d lär de ska hitta problemen. Jag tror själv att det inte har något med elsystemet att göra i mitt fall, men för säkerhets skull kommer jag att utnyttja denna möjlighet. Jag har också varit i kontakt med ett annat företag som svetsar alu och de kommer att pricka i groparna i akterspegeln som jag själv sedan slipar ner och polerar. De svetsar samtidigt fast en skena i akterspegeln där jag kommer att placera en offeranod liksom på Bustern längre upp i tråden. Skadorna på växelhuset är så pass små att det inte är någon vits att göra desto mer åt det i detta skede. Det tyder mer och mer på att problemet är rakt upp och ut galvanisk korrossion i mitt fall och att Yamahas offeranoder (original som sannolikt är i zink) inte fungerar som de ska i sötvatten eftersom de inte ändrat alls, utan fortfarande är i nyskick. Det tyder alltså på att motor och skrov nu agerar offeranod som Tomas skrev. Jag har nu hittat alternativa offeranoder till motorn trots att många Yamaha återförsäljare hävdar att det inte finns andra vettiga alternativ än originalanoder att tillgå på Yamahas utombordare. Jag har gått in för att testa offeranoder i aluminium (Performance Metals, Navalloy) inför nästa sommar. Dessa har beställts både till motor och skrov eftersom det inte rekommenderas att man blandar olika anodmaterial. Till motorn finns inte de interna anoderna (motorblocket), men nog fenan ovanför propellern och handtaget under motorfästet och det är ju de som är i kontakt med vattnet konstant. Till båten beställdes anoder till trimplanen samt en anod som alltså monteras på alu-skenan som svetsas på akterspegeln. Nu kan jag ju inte garantera att detta är lösningen på problemet, men jag hoppas på det bästa och så får vi se hur det blir till sommarn. Jag rapporterar då jag vet resultatet. Här finns intressant info om anoderna jag nämnde på tillverkarens hemsida: http://www.performancemetals.com/ Under fliken Sacrifical anodes-->FAQs samt i pdf-dilerna nere på FAQ-sidan finns intressant info, speciellt för alubåtsägare i sötvatten. Naturligtvis också för andra med korrossionsproblem på sina utombordare i sötvatten. Under products i samma flik hittar man bl.a. kit till olika motorer och under distribution hittar man importörerna/återförsäljarna. Det är inte meningen att göra reklam för företaget utan att informera om att detta finns och förhoppninsvis kunna hjälpa andra med motsvarande problem, ifall det nu hjälper i mitt fall. Det finns ju också andra företag som tillverkar offeranoder i aluminium. Bl.a: http://www.canadametal.com/ som gör motsvarande offeranoder (Martyr). Edit: Direkt länk till Martyr-anoderna: http://www.martyranodes.com/ Mvh Stefan

Hej Tomas och tack för ditt svar. Jo jag har förstått nu att det fungerar så, men det som jag inte förstår är varför det inte varit några problem under de 5 år jag körde med Mercury. Upplägget var exakt detsamma förutom då tankgivaren jag nämnde om tidigare, vilken jag nu har svårt att tro att det skulle bero på. Till våren bör ju dock kollas upp att det inte kommer några läckströmmar därifrån eller från bilgepumpen som ju är kopplad förbi huvudströmbrytaren. Mercuryn hade ju också stålpropeller (Mercury Enertia) och även den var alltid nertrimmad vid bryggan. Frågan är alltså varför jag har problem nu, men inga problem alls med korrosion innan. Jag läste någonstans på ett amerikanskt forum och där stod det något om att Mercurys offeranoder har någon patenterad legering (baserad på zink) som lär skall vara bättre än i princip alla andra. Man antog också att denna legering kommer att användas också av alla andra så snart patentet går ut. Det jag nu undrar över är om det helt enkelt var det som räddade mig tidigare då jag körde Mercury. Nu har jag ju läst in mig lite på detta och eftersom båten ju står i sötvatten torde ju offeranoder i magnesium vara det bästa alternativet, men nu är det ju tyvärr så att det inte finns att få annat än zink till de flesta utombordare. Åtminstone inte till Yamaha. Jag var lite in på att byta offeranoderna på bärplanen till magnesium samt eventuellt svetsa i en skena i akterspegeln där jag kan fästa en offeranod liksom på bustern högre upp i tråden. I nuvarande utförande har båten ingen offeranod fäst i akterspegeln, men däremot är ju motorn i direkt metallisk kontakt (torde åtminstone vara via motorinfästningen om inte mål och sika isolerar hela paketet) med akterspegeln och följaktligen borde ju motorns offeranoder skydda akterspegeln. Problemet är att, efter diverse förfrågningar, har jag förstått att man inte skall blanda offeranoder av olika metaller vilket ju utesluter det alternativet. Detta p.g.a. att offeranoderna reagerar med varandra och inte gör det jobb de ska. Antagligen kommer jag ändå att på vis eller annat fästa en zinkanod på akterspegeln, men jag tvivlar på att det hjälper. En konstig grej är det att jag varit i kontakt med 2 bekanta som båda har sina båtar i samma vattendrag som mig. Dock på långt olika ställen. Båda har Yamaha med stålpropeller och Yamarinbåtar så följaktligen har de ju inga problem med skrovet, men symptomen på växelhusen är exakt samma som jag har på min. Jag har t.o.m. sett båda så det är inga tvivel om den saken. Detta får mig att tro att Yamahas offeranoder inte klarar av att tackla sötvattnet i vår sjö, åtmninstone inte med skruven i drickat. Kanske man borde kolla upp Quicksilvers (Mercurys) sortiment om de skulle ha nåon typ av offeranoder som man kunde få fäst på Yamahan istället för Yamahas original. Eller varför inte prova använda Quicksilvers offeranoder på bärplan och akterspegel slog det mig just! Det kanske t.o.m. skulle vara lösningen på problemet med att båten äts upp i mitt fall, men kvar står ju då problemet med att växelhuset korroderar. Kanske Quicksilvers anoder på båten och bärplanen samt skruven uppe vid bryggan är den optimala lösningen just nu. I övrigt har jag förstått att Mercruiser och Penta båda har något aktivt system (eldrivet) som motverkar korrosion. Är det något som någon har erfarenhet av? Detta kommer att bli en lång sömnlös vinter Mvh Stefan

Hej på er. Hur blev det med detta? Hittades något fel? Jag stötte på denna tråd efter lite sökande eftersom jag tydligen stött på motsvarande problem med korrosion. Jag har själv en Silver Eagle 650 WA. Båten levererades ny med en Mercury Optimax 175 år 2008. Fram till denna säsong har jag inte haft några problem med korrosion, men hade andra bekymmer med motorn och var inte nöjd med dennes egenskaper. Under den gångna sommaren hittade jag en överårig ny Yamaha F200 V6 hos en handlare ca 30 mil bort. Mercuryn såldes och den nya Yamahan införskaffades. Mercuryn demonterade jag från båten själv då köparen hämtade den. För att inte behöva frakta båten 60 mil och jag själv har hyfsad kunskap inom området så kom vi överens om att jag hämtar motorn och monterar den själv emedan lokala Yamaha servicen var beredd att granska installationen, starta upp- och garantiregistrera motorn. Allt gick någorlunda smidigt med monteringen och inga interna elkopplingar e.d. i båten ändrades förutom att det i detta fall skulle dras 2 trådar från tankgivaren till mätarna (elschemat följdes) emedan det i Mercurys fall var så att ena kabeln gick till jord direkt om jag inte minns fel. Utöver detta går ju alla kablar i princip med stickkontakter mellan motor, mätare och reglage så enda kontakten med båtens el är ju via + och - till batteriet. Båten har huvudströmbrytare på + sidan och enda elen som är kopplad förbi huvudströmbrytaren är bilgepumpen. Jag har hunnit ha båten i sjön (sötvatten) ca 3 månader under säsongen. Motorn har mestadels varit nedtrimmad och huvudströmbrytaren alltid avstängd vid bryggan. Vid bryggan finns ingen landström eller stålbåtar. Motorn har offeranoder i zink under infästningen på akterspegeln samt fenan ovan propellern. Dessutom finns det offeranoder i zink på båda bärplanen på båten. Offeranoderna verkar överlag ha klarat sig bättre än båten och motorn. Tyvärr tog jag inga bilder och båten är nu på vinterförvaring bakom lås och bom, men jag får försöka förklara problemen i stället. När jag tog upp båten och tvättade av den märkte jag att färgen på motorns nedre del bubblat på flera ställen och på bubblorna fanns vit-bruna skorvliknande avlagringar. Detta har skett längst ner på skeddan (ca 1 cm2 område på vardera sidan), runt propellerhustet närmast propellern samt kring hålet där vatten för trycklogen kommer in. I samband med höstservicen frågade jag om detta är normalt och han trodde att det helt enkelt berodde på stålpropellern (Yamaha Saltwater Series II) och att denna borde vara upptrimmad när båten inte används. Vid marinan fanns också en annan båt (glasfiber) också med Yamaha 200 (nyaste modellen med 4 cyl.) som också varit i sötvatten och som också har en Yamaha stålpropeller (Yamaha Reliance). Denna har varit sjösatt hela säsongen och hade exakt likadana angrepp på motorn som i mitt fall men i mycket större utsträckning. Jag tänkte att det säkert är så och att detta inte är något problem och att jag helt enkelt håller motorn upptrimmad vid bryggan nästa säsong. När jag sedan skulle föra båten på vinterförvaring märkte jag efter noggrannare granskning att akterspegeln också är ganska allvarligt angripen. Jag märkte det inte först eftersom jag upplever det ganska normalt med lite fläckar och prickar på aluminiumskrovet, men när jag började undersöka närmare märkte jag att fläckarna hade hål stora som knappnålshuvuden (de största) och kratrar på i värsta fall 1-2 mm djupa under. Då blev jag liter nervös. Detta betyder i princip att om inget görs och båten är i sjön hela nästa säsong så kommer jag med största sannolikhet att ha hål rakt genom akterspegeln, så nu är frågan vad jag bör göra. Är det så att detta på något sätt kan vara normalt och finns det någon möjlighet till att legeringen i Yamahas blankpolerade stålpropellrar är så här aggressiv? Själv misstänker jag i alla fall någon krypström någonstans, men vet inte var jag skall börja leta eller hur man mäter. Antar att man skall mäta spänningen mellan aluminiumskrovet och - polen på batteriet med batteriet på plats och huvudströmbrytaren påslagen? Är jag på rätt spår? Ytterligare märkte jag att det uppstått utstående vitt skorv på vissa fläckar i skrovet, speciellt kring bärplanen, mellan det att jag tagit båten ur plurret och fört den på vinterförvaring. Dessa skorv tvättades nästan säkert bort samma dag jag tog upp båten, men från det var huvudströmbrytaren påslagen tills båten servats 5 dagar senare. Detta alltså med båten på land och enda tillgängliga fukten den som finns i luften samt den som lämnat kvar efter tvätt. Vid tvätten användes normalt handdiskmedel och rotborste. Som jag ser det är det inte ännu i detta skedet någon större fara med varken båt eller motor, men om inte detta stoppas innan båten åker i plurret nästa gång blir det problem. Någon med några åtgärdsideér? Mvh Stefan

Jag bytte en nu i vår (annat inlägg), men den gick på garanti så tyvärr vet jag inte priset. Min Optimax är också 08:a och jag fick 5 års garanti utan tilläggskostnad (visserligen i Finland, men ändå). Har inte du också 5 år? Mvh Steff

Tändspolen kaputt skulle jag gissa. Vanligt på Optimax. Mvh Steff

Felaktiga tändspolar lär vara ett mycket vanligt problem på just Optimax. Jag hade en hel del bekymmer med min Opti 175 -08 (V6) denna vår också. För min del verkar det bero på felaktig vinterkonservering (körde i miljöbensin DFI olja senaste höst). Motorn gick väldigt ojämnt vid sjösättning och båten (Silver Eagle 650 WA) orkade inte ens upp i planing. Efter en stund ryckte det till då en cylinder till vaknade och båten orkade just och just upp i planing. Efter att jag lossat stiften hittade även jag en loppa på ett tändstift och ytterligare ett som var fuktigt. Efter rengöring av stiftet med loppan och byte av tändspol på cylindern med våta stiftet så går den nu på alla 6 cylindrar (tror jag i alla fall). Enligt återförsäljaren lär tändspolarna på Optimax vara den svaga länken. Mvh Steff

Hej Erik. Eftersom det är en så pass ny motor har du väl garanti? Egentligen är väl problemet återförsäljarens och inte ditt, eller? Problemet verkar dock konstigt. Jag har faktiskt inte direkt några ideér, men problemet kan väl lika gärna ligga på elsidan som bränslesidan. T.ex. tändspolar kan ju börja krångla när de hettas upp eftersom motståndet (i elkretsar) stiger när temperaturen ökar. Nu är ju detta knappast problemet i ditt fall eftersom den inte torde stanna fast en cylinder skulle falla bort, men bara som exempel. Mvh Steff

Hej JPK. Jag har varit inaktiv på maringuiden en längre tid, men sitter nu och läser på lite igen. Jag har själv en Silver Eagle 650 WA med Optimax 175 som nu är 3:e säsongen på vattnet. När jag skaffade båten blev den levererade med en Mercury Enertia 21 propeller. Denna hade för stor stigning vilket tydde på att en 19 skulle vara lämplig. En 19 Enertia blev beställd, men så länge jag väntade på den så testade jag en Laser II 19, som återförsäljaren hade i hyllan, för att jämföra. Åtminstone på mitt (och frugans ) ekipage så var Laser II en riktigt j...a dålig propeller. Nu är det ju över två år sen så jag minns inte alla egenskaper som var sämre än Enertian (jämför nu alltså med Enertia 19), men om man mäter trimområdet från 0-10 så kunde jag trimma upp till ca 3 med Lasern och till ca 7,5 med Enertian. Riktigt stor skillnad i greppet m.a.o. I brantare svängar släppte Lasern trots att motorn var nertrimmad allt. Öven i mitt fall är motorn höjd ett steg. Länge sen som sagt, men jag kan inte påminna mig om att någon egenskap skulle ha varit bättre hos Lasern än hos Enertian i mitt fall. Laser II är säkert också en bra propeller men för mitt ekipage och användningsområde fungerde den helt enkelt inte. Som du säkert förstår skulle jag rekommendera att du testar en Enertia om du lyckas komma över en. Jag tror inte du blir missnöjd. Dock vill jag erhindra mig att priset på Enertian var ganska saftigt, men smakar det så kostar det. Mvh Steff

Hej Sudden, Jag körde själv till på en Silver Eagle 650 WA med 175 Optimax. Den blev nyligen levererad så det blir ingen körning innan våren, men vad jag har sett hittills verkar det bra. Ush va de e långt ti våren. Mvh, Stefan

Håller helt med föregående talare. Hade själv en Yamaha V4 115 från början av 90 tidigare. Hade lite problem med den då jag köpte den (en tändspol var sönder och laddningsreleet var sönder) men efter att de sakerna blev reparerade hade jag inga problem med motorn. Mycket bra drag och vrid i den. Mera högljudd och ca 25 % högre förbrukning än Optimax 90 som jag böt till senare, men som sagt en mycket bra motor för en liten peng. Mvh, Stefan

Detta är tyvärr inte riktigt sant enligt vad jag har fått reda på. Minns jag inte fel är det så att 75:an och 90:an är någorlunda lika gjorda förutom styrenheten som måste bytas. På 115 är det även skillnad på avgasserie, utväxling m.m. vilket nog gör det mer eller mindre ointressant att börja ändra. Dessutom har tillverkaren nog tänkt så långt att priset på styrenheten är lika högt som prisskillnaden mellan 75 och 90. Enda sättet som skulle försvara att uppgradera från 75 till 90 istället för att direkt köpa 90 är att då hitta nån med piratgrejer och instruktioner för att uppgradera till ett lägre pris än skillnaden mellan 75 och 90. Om vi dessutom har med nya grejer att göra så misstänker jag att Mercurys 5-åriga garanti ogiltigförklaras omedelbart. Om man byter styrenhet så syns det ju direkt om det är 75 eller 90 då man kopplar in dator till systemet och det gör nästan garanterar återförsäljaren vid eventuell garantiservice. Till praxis hör också att man kollar timmar o.d. vid höstservice vilket gör att man fort är avslöjad redan efter första säsongen (Har man smart craft mätare syns ju timmarna där, men i annat fall måste dator inkopplas). Även vid eventuellt inbyte vill antagligen ÅF se hur maskinen körts, timmar o.d. som fås ur styrenheten...just de, när man kopplar in datorn. Detta är endast mina funderingar och åsikter kring ämnet, och det kan ju hända att en del har ändrats sen jag undersökte saken, men frågar ni mig så gå direkt på 90. Mvh, Stefan Edit: såg där att föregående talare redan nämde att det bör göras efter att garantin gått ut om det skall göras. Senast ändrad av Steff008 | 23 september 2008 | 20:34 Senast ändrad av Steff008 | 23 september 2008 | 20:36

Hej igen. Det är m.a.o. 450 som jag har monterade. Du skall definitivt ha 300 om du lägger QL. Det påstås att QL vertikalplanen fungerar först på högre hastigheter än vanliga trimplan, men det tycker jag inte stämmer. Planen påverkar redan vid tomgångskörning med inidrev och stabiliserar upp färdriktningen. Om man kör ut planen helt så formligen hoppar båten upp i plan i motsats till om de är inkörda. De påverkar m.a.o. redan vid lägre farter, enligt min mening, lika bra som vilka plåtar som helst. Jag kan som sagt inte komma på något negativt jämfört med vanliga trimplan utom då monteringen som ju trots allt bara är en engångsföreteelse. De andra skulle då vara att den inte är steglös, men jag vill påstå att man skall ha en extremt känslig båt för att inte hitta rätta läget i vilket väder som helst med QL planen förutsatt att man inte överdimensionerar. Det kan ju hända att nån har dåliga erfarenheter med QL också, men jag har nog bara positiva erfarenheter. Mvh, Stefan Senast ändrad av Steff008 | 23 september 2008 | 20:06

Hej, Har själv kört Optimax 90 och vet att det är en bra motor. Båttypen känner jag inte till så det lämnar jag till nån annan. Det som kanske är lite negativt med 75:an är att vikt/effekt förhållandet blir aningen fel eftersom Optimax 75, 90 och 115 byggs på samma motorblock och följaktligen har så gott som samma vikt. Man kan väl säga att 75:an är onödigt tung, 90:an fortfarande i överkant, men 115 ganska lätt för sin effekt. Om båten har bra bärighet i aktern har det säkert ingen betydelse, men alla extra kilon man släpar med sig är ju lite onödiga. De va ju några år sen jag köpte min Optimax 90 som blev inbytt nu i höst, men jag minns att jag då jämförde vikterna på olika motorer och resultatet jämfört med andra märken blev enligt övan. Mvh, Stefan

Hej, Har på farsgubbens ca 7 m båt QL trimplan och är jättenöjd med dem. - Först och främst är de väldigt bra ur vägen då de endast kommer ca 5 cm ut från aktern på båten. - De reagerar väldigt snabbt och exakt. - På den här båten blev det lagt de längre planen (minns inte om de finns 30 och 40 cm att välja på e.d.). Akta bara så du inte överdimensionerar eftersom det på den här båten blev nästan onödigt effektivt. Eftersom planen regleras stegvis kan det vara svårt att hitta rätta läget om man överdimensionerar. - Trodde själv att det skulle gå trögare än med vanliga trimplan, men där hade jag fel. - Gillar starkt manöverpanelen med lysdioder som visar i vilket läge planen är. Det enda egentligen negativa jag kan komma på är att de är aningen krångliga att montera. Först och främst en del kablar och dosor att hålla reda på och få placerade, men själva planen är värst. De är otroligt känsliga för böjning, så när jag monterade dessa hade jag tillkopplat elen, lade tjockt med sika under planen och körde dem samtidigt som jag drog till så jag direkt märkte när det började kärva. Sen var ju då bara knixen att få alla skruvar lagom hårt dragna så att planen faktiskt satt fast, men ändå inte kärvade. M.a.o. Rekommenderas starkt. Mvh, Stefan

Hej Mats. Jag tycker ju helt klart att du skall tänja lite på prisramarna och satsa på en sån här Hälsn, Stefan