SeaManiac

Inte säker på din motor . Har en AD41A och där sitter iaf både givaren till tempvakten och den till temperaturmätaren på termostathuset på undersidan av termostaterna. Enkelt att kolla vilken som är vilken genom att kortsluta till jord. Mvh/Sea Maniac

Du måste nog klargöra vad du vill uppnå med bytet. Om den nuvarande båten upfyller dina krav och dina funderingar på byte bara beror på att det skulle vara kul med en större båt skulle jag avråda. Större båtar betyder naturligtvis större kostnader och lite mer jobb, men det behöver inte vara så dramatiska skillnader. Det finns säkert en skarp gräns mellan en och två motorer, både när det gäller bränsle- och servicekostnader. Frågan är om merkostnaden för två motorer svarar mot fördelarna när det gäller manövrerbarhet och säkerhet. Personligen tycker jag inte det. En annan fråga är hastigheten. Vi har en planande båt i 8 m klassen. Det tillåter oss att snabbt (22-24 knop, 1.3-1,5 l/nM) komma till våra favoritplaser i skärgården. Väl framme bor och lever vi ( oftast 2 pers, ibland fler) komfortabelt ombord. 8 m+badbrygga är alltså i det här fallet en perfekt kompromiss för oss, men givetvis har inte bara storleken, utan också båtens planering betydelse. Detta är bara ett exempel. Det finns säkert lika många sorters båtliv som båtägare och, som sagt, bör du nog ha klart för dig hur just ditt skall se ut innan du tar steget att byta båt. Mvh/Sea Maniac

Hej! Vår sista segelbåt innan vi konverterade till motorbåtsreligionen var en Compis 97, men den var definitivt inte anledning till omvändelsen. Tvärtom var det lite svårt att göra sig av med den efter sju sköna seglingsår.. En mycket härlig seglare. Den var lättseglad, tog bra höjd på bidevind och hade skönt livliga seglingsegenskaper. Kvaliteten är god, även om träarbeten och inredning inte kan mäta sig med t.ex. HR eller Najad. Svagheter: Akteruffen är lite svårtillgänglig och känns instängd. Siitbrunnen är placerad ganska långt fram med påföljd att man sitter nära masten och styr. Man får gärna lite ont i nacken av att behöva stirra nästan rakt upp när man kollar Windexen. Elektroniskt vindinstrument/vindvisare rekommenderas. Kölen är nerbyggd och infästningen verkar hyggligt stabil, men bottenstockar saknas. Noggrann kontroll rekommenderas före köp. Rodret bör kontrolleras så att inte vatteninträgning har resulterat i delaminering. (Gäller f.ö. många båtttyper) Har du någon särskild Compis 97 p.g.? Vad heter den och vad heter säljaren? Om det av en tillfällighet skulle vara vår f.d. har jag en hel del mer info om gjorda förbättringar etc. Lycka till! Mvh/Sea Maniac

Inte mycket att lägga till efter Anders` utförliga tilläggningsmanual, men skulle vilja kommentera det där med bergskilar. TS vill lägga till vid ett skär. Min erfarenhet är att det brukar vara ganska tunnsått med lämpliga träd och stenar. åtminstone på mina skär. Då är bergskilen det enda alternativet, så jag skulle rekommendera att du har med ett bra kilsortiment och en lämplig hammare/slägga. Fr.a. vinklade kilar fungerar bra och sitter oftast säkrare. Sprickorna i berget verkar förvånansvärt ofta ha fel riktning för raka kilar. Om du tillämpar lite sunt förnuft och provrycker i tampen kan jag nog lova dig att du ligger säkert med bergskilar. Själv använder jag, precis som Anders, dubbel tamp. Kilarna är ju inte dyrare än att du i en nödsituation kan lämna en eller två kvar. När man kommer tillbaka har oftast någon vänlig själ tagit hand om dem, naturligtvis med syftet att inte skräpa ner i naturen. Att jag skriver en eller två beror på att jag oftast förtöjer med två tampar, i ungefär 90 graders vinkel mot varandra, dvs var och en i 45 grader mot båtens längdriktning. Det förhindrar att stäven flyttar sig fram och tillbaka vid minsta vindpust, eller svall. Förtöj väl och sov gott! Mvh/Sea Maniac

Har inte fått något mail. Mvh/Sea Maniac

Jag har ett begagnat VP 290 DP över Mvh/Sea Maniac

Finns mycket att lära av detta. Hoppas TS återkommer och berättar hur han gjorde och hur det slutade. Mvh/

Först ska den sitta! T.o.m. framför inre propellern. Om inte jag också minns fel förstås, men det är jag 95% säker på att jag inte gör. Det finns ett säte i den främre propellern där brickan passar och där brukar den pressas in så tajt att den sitter kvar i propellern efter demomtering. Skälet till den 5 procentiga osäkerheten är just detta, eftersom jag inte monterade brickan separat i våras. Mina propellrar är dessutom av A-typ och där kan ju finnas en skillnad, men dessa monteras också med kon och centrumskruv, men ingen mutter, på yttre propellern. Är du säker på det där med B? Det står så vitt jag vet för bensin, dvs proppar för bensinmotorer. På A- propparna kan man se ett A plus en siffra (4, 5, eller 6) i relief på navet Mvh/Sea Maniac

Har läst på: Enligt specifikation skall din regulator ge 14.4 V laddspänning. Inget sägs om andra, högre spänningsnivåer. Kan bara se fyra olika förklaringar: 1. Fel på regulatorn. 2. Battmetern visar fel spänning. 3. Regulatorn fel inkopplad. 4. Regulatorn ger temporära förhöjda spänningsnivåer för att röra om i batteriet. Vissa laddare fungerar på det sättet men inget sägs om detta i specen för din regulator. Verkar osannolikt, men anske ändå värt att undersöka lite närmare Har själv råkat ut för att en MPPT-regulator (minns inte fabrikatet) kokade ihjäl ett batteri. Föstod aldrig varför, men bytte ut regulatorn. Med tanke på kostnaden gäller det förstås att vara säker på att det är regulatorn som är felaktig. Mvh/Sea Maniac

Fick något liknande skit för några år sedan, också genom MG. Kände mig mig först lite förolämpad över att någon skulle tro att jag är så korkad, men insåg att konceptet bygger på Än är inte den siste idioten född. Raderade mailet och glömde alltsammans. Har inte fått några fler sedan dess. Tror att det var en tillfällighet, dvs att någon fick klorna i min mailadress genom MG på något för mig obegripligt sätt. Har inte tillräckliga kunskaper i ämnet, men är det inte enklast att vänta och se om fler rapporterar samma problem innan man vidtar någon åtgärd. Mvh/Sea Maniac

Mina seglingskunskaper har kanske rostat något, men tror att jag kan ge dig någorlunda rätta svar. Någon med bättre vetande får väl korrigera om det skulle nbehövas. Du använder rullgenuan på samma sätt som focken du lärt dig segla med.. Skillnaden är att det går att segla med rullgenuan i delvis inrullat (revat) skick, men den kommer inte att vara riktigt lika effektiv som en fock i motsvarande storlek. För vanliga icke kappseglare har detta ionte någon större betydelse. För att få ut någorlunda fart gäller det att flytta fram skotpunkten nä rdu rullat in en bit så att du får rätt skotningsvinkel. Fördelarna med rullgenuan är 1. Enkel förvaring 2. Lätt att sätta, inget hissande. 3. Lätt att reva, helt eller delvis. 4. Försegelytan lätt att anpassa till vindsituationen. På en mastheadriggad båt, av Maxi 77- typ, som har relativt stora försegel, är det i allmänhet bättre att segla på enbart genuan än på storseglet, men jag har aldrig seglat den båten, så jag vet inte hur den går med bara storsegel. Jag brukade hissa storseglet först och hala det sist, men jag fegade alltid och parkerade med järngenuan igång. Om du verkligen vill lägga till med segeldrift är jag lite tveksam. Har sett många båtar lägga till för enbart storsegel, men att ta sig in med en liten lättinrullad förtriangel verkar ju inte helt fel. Mvh/Sea Maniac

Aj fan, är det därför håret trillat av sedan jag konverterade till motorbåt. Tänderna nästa? Mvh/Sea Maniac

Om jag skulle geralisera lika vilt som du, skulle jag med utgångspunkt från ditt inlägg säga att segelbåtsägare är fullständiga idioter, men det gör jag naturligtvis inte, särskilt som jag själv seglade i 25 år innan jag skådade ljuset och köpte en motorbåt. Om jag blivit mer eller mindre korkad sedan dess kan jag naturligtvis inte avgöra själv och uppenbarligen saknar du också den förmågan till självkännedom. Din sällan ödmjuke /Sea Maniac

Korrekt! Bl.a. West Epoxi tillhandahållerr celullosafiber som år avsedda att förtjocka lamineringsepoxi så att den får en lämplig konsistens för limning. Har använt det med framgång många gånger. Mvh/Sea Maniac

Som jag har fattat det är hålets funktion också att släppa ut de små mängder kondensvatten, som kan bildas när den varma komprimerade luften träffa kylarens kalla yta. Mvh/Sea Maniac

Enligt något inlägg i tråden ovan verkar det finnas olika epoxispackel. Jag har aldrig träffat på sådant spackel med glasfiber- eller celullosafiberarmeringrarmering. Om du använder vanligt oarmerat spackel behäöver du inte använda någon primer. Däremot skulle jag prima armerat spackel - om det nu finns, men det finns inte heller någon anledning att annvända den typen av spackel för att laga småskador under vattenlinjen. Mvh/Sea Maniac

Kan det ha med skillnad i båtens lutning att göra? Båtar står ofta uppallade med en helt annan lutning i längdled än närde ligger i sjön. Om du t.ex fyllde på olja när båten låg i sjön och nu kollar nivån på land skulle du kanske kunna ha förklaringen där. Båtar pallas ofta med stäven högt, tycker jag att det verkar som. Bara ett skott i mörkret, men kanske värt att tänka på. Mvh/Sea Maniac

Om du inte får tag i lämpligt plastmaterial går det ju faktiskt att använda t.ex. teak. Jag hade ett liknande problem med en modifierad stävstege och använde en teakbit något bredare än röret. Sedan borrade jag igenom mitt på med ett borr av lämplig dimension (lnågot större än röret) och delade biten i två längs med och rakt igenom hålet. Därefter avpassade jag bitarna i höjd och anliggningsvikel mot skrovet. Sedan torkade jag av med aceton och klädde ytan med ett lager glasfiberväv/ epoxi. Tilll sist täckmålade jag med ett par lager topcoat i båtens färg. Innan topcoaten härdade tryckte jag klossarna mot ett vaxat rör i samma dimension som stegens och fick på så sätt ett exakt dimensionerat säte för stegen. Därefter monterade jag klossarna mot skrovet, men det går ju också bra att fästa dem på stegen och eventuellt limma dit något mjukt material på undersidan för att det inta skall bli märken i gelcoaten. Omständligt? Javisst, men kul och fungerar klockrent. Mvh/Sea Maniac

Hej! 2-K polyuretan håller inte under vattenlijen. Jag skulle behålla vattenlinjen och lägga den lacken ovanför, med epoxi som underlag. Jag har inte hört talas om det där med kritning pga UV-ljus och det finns ju inte så mycket av den varan under vattnet, men om du är orolig för den saken kan du lägga ett lager av någon hård bottenfärg för att skydda epoxiytan där. Mvh/Sea Maniac

Starfighter för tankarna till Star Wars. Om du vill ha ett kvinnonamn kanske Leia eller Princess Leia skulle kunna fungera? Annars kanske Obi Wan, (Master-?) Yoda eller kanske Darth Vader. Mvh/Sea Maniac

Jag var i en liknande situation för ett antal år sedan. Kände till att man inte kan laminera polyester mot epoxi, så jag tänkte mig att polyesterspackel och topcoat inte skulle fungera på mitt epoxilaminat. Jag passade på att fråga en kille från NM-epoxi om den saken på båtmässan. Han berättade att det går alldeles utmärkt, bara man tvättar av sitt nya epoxilaminat först, med vatten, sedan med aceton och slipar lätt till sist. I mitt fall skippade jag spacklingen och rollade på några lager med topcoat som ju fyller ut ganska bra. Resultatet blev inte spegelblankt, men alldeles tillräckligt bra för mitt behov och topcoaten har suttit kvar utan att flagna trots sol, regn och rusk. Mvh/Sea Maniac

OK smaken är som... Mvh/Sea Manaic

Håller i.o.f.s. med om att att om det där med halvblank halkskyddsfärg. Nackdelen, som jag ser det, är att dessa färger inte är nyansavstämda med båtens gelcoat. Åtminstone har jag inte hittat annat än ett fåtal standardfärger; en vit, en ljusgrå, en grå osv Dessutom ställer lackfärgen betydligt högre krav på underarbetet, dvs utspackling, ytfinhet etc. Men OK, med lite tur kanske halkskyddslackens färgnyans stämmer bra med gelcoaten och då kan det väl vara vara värt besväret med ett lite noggrannare underarbete. Mvh/Sea Maniac

Hörde just nyheten att politiker och transportstyrelse upptäckt ett misstag när det gäller 0,2-lagens formulering. Det skulle ju vara 2,0 promille säger GD-n för Transportstyrelsen. Vi kommer snarast att tillsätta en utredning med syfte att identifiera en skyndsam metod att korrigera lagtexten. Vi ser fram emot en härlig sommar! Mvh/Sea Maniac

Är det så klokt? Ser ut att gå åt en miljömupp för varje träd. Då är snart förrådet av användbara idioter förbrukat och därmed större delen av väljarunderlaget. Mvh/Sea Maniac