SeaManiac

Vet inget om just din bränsleförstärkare. Heter det vekligen så, förresten? Däremot har jag genom tiderna läst ett antal tester och artiklar om olika bränsletillsatser och slutsatserna har alltid varit negativa. En bra fråga att ställa sig innan man lägger sina surt förvärvade slantar på en en produkt som mirakulöst sänker bränsleförbrukningen och minskatr slitaget på motorn: Varför sätter inte oljebolagen till denna produkt i sina egna bränslen? Det skulle ju definitivt kunna utgöra en konkurrensfördel. Mvh/Sea Maniac

Suck! Risken att bli körd av dig verkar turligt nog vara obefintlig för min del. Mvh/Sea Maniac

Om du skämtar var det riktigt kul! Om det dessutom betyder att du inte känner till begreppet straffa sling kan jag berätta att det betyder att man binder ihop slingen på varje sida strax ovanför relingen så att de inte kan glida isär. Det är speciellt viktigt när man lyfter långkölade båtar eftersom det främre slinget lätt glider uppåt/framåt så båten faller ur. Men även med andra skrovformer är risken långt ifrån obefintlig. För ett antal år sedan (10 -15, tror jag)körde man någonstans en båt hängande under en mobilkran över andra torrsatta båtar precis som jag beskrev i fallet Karlshamn. Båten gled ur slingen och kraschade en båt och inte bara det. I båten fanns en kvinna som avled av sina skador. I det fallet borde slingen ha straffats, men nu blev det kranföraren i stället. Mvh/Sea Maniac

Jo, men då ska slingen straffas!!

Glad att till höra den klubb jag gör. Vi har en fast kran på båtklubben. Oket är korrekt utfört, slingen är rejält tilltagna och hålls framför allt så korta som möjligt. Killarna som lyfter är erfarna och mycket proffsiga. Jag har aldrig känt någon oro för att båten skall glida ur eller tappas på annat sätt, inte ens när jag hade en långkölad segelbåt. Däremot skulle jag få svår diarré om båten skulle lyftas i min gamla barndomsstad Karlshamn, där jag var på besök och råkade se några båtupptagningar. Där hängde båtarna i sling som var ett par tre meter mellan båt och ok. Slingen var inte straffade till varandra, vilket de absolut borde vara i det fallet. Sedan kördes båtarna dinglande fram och tillbaka under en hög mobilkran, ofta hängande över andra båtar dessutom, fram till uppläggningsplatsen. Jag vet inget om olycksstatistiken, men om inget har hänt där har man förmodligen anställt några präster från olika religioner, som välsignar varje båtlyft och rabblar böner under transporten. Hoppas det jag såg för ganska många år sedan var en engångsföreteelse. Att lyfta båt med kran medför små risker om det görs på rätt sätt, men rätt sätt verkar vara okänt på sina håll. Mvh/Sea Maniac

Epoxi härdar även under tio grader. I teorin kan man räkna med att en ändring av temperaturen med tio grader halverar/fördubblar härdningshastigheten. Om vi tänker oss att epoxin skulle vara tillräckligt härdad efter två dygn vid 20 grader skulle du behöva vänta 8 dygn vid 0 grader. I verkligheten funkar det inte riktigt så. Särskilt under första delen av härdningsförloppet är epoxyn mer känslig för fukt och den tiden blir ju betydligt längre vid noll. Ett annat problem är att man inte rekommenderar tillblandning och applicering under 10, helst 20, grader p.g.a. i första hand för hög viskositet vid lägre temp. Så här skulle jag göra:.Du börjar med att låta en kupevärmare blåsa på ytan. På en kort stund har du bra temp. där och i närheten både för att blanda och anbringa epoxin. Se till att förpackningarna hålls kring rumstemperatur under transporten, så går det ännu bättre. Sedan kan du sätta en liten tunnel av byggplast etc. så att du fokuserar luftströmmen mot dit hål. Eftersom värmaren hela tiden suger in kalluft kommer inte värmesäkringen att slå ifrån. Med min värmare får man erfarenhetsmässigt kring 60 grader om man låter hela luftströmmen passera med en viss strypning. Den totala härdningstiden blir i så fall 4 timmar. I praktiken kan ske det inte fungerar så idealiskt, men helt säkert har du härdat tillräckligt för att lämna efterhärdningen åt sitt öde efter 2, eller om du vill vara absolut säker, 4 timmar. Om du tar med lite fika och sedan tar en skön promenad i omgivningen i det fina helgvädret är ju inte det oöverkomligt lång tid. Kolla bara så att temperaturen inte verkar dra iväg innan du går. På vårt varv brände en person upp sin båt och skadade grannens m.hj.a. någon sorts värmare. Kanske är det, vid närmare eftertanke, bättre att sätta sig ombord och läsa en god ​bok i den goa värmen. Eftersom epoxiblandningen blir tunnflytande kommer den att dricka in lättare i plywooden, så du får antagligen pensla på ett par omgångar till efter en kort stund, men det ger ju bara bättre försegling. P.S. Du bör föstås kolla tempen och ev. kompensera för avvikelser från de 60 grader jag har räknat på här. Någon gång har jag fått hjälpa till med en värmelampa, typ mindre halogenbyggstrålkastare. Gäller bara att vara försiktig så att det inte blir brännskador. Jag vet ingen maxtemperatur, men du bör knappast överskrida 100 grader. Å andra sidan går det fort som f.. om lyckas hålla den temperaturen, men det är svårt att åstadkomma. En bra tumregel är att om man knappt lägga handen på ytan utan att det bränns är det runt 60 grader. Mvh/Sea Maniac Edit: Rättat en del av stavfelen

Ja, nåt lurt verkar det vara. Frågan är vad och där verkar vi inte göra samma bedömning. Om vi börjar med ditt antagande om att glykolen reagerar med metallen verkar det egendomligt att detta skulle inträffa just i din motor, när alla erfarenheter från andra motorer inte pekar i samma riktning. Jag har för skojs skull googlat runt och inte hittat någon rapport som pekar i din riktning. De citat jag gav tidigare i tråden stöds däremot ytterligare. Som kemist kan jag inte heller tänka mig hur en så helt oväntad reaktion skulle kunna inträffa i en enda motor. Kanske kan det finnas förklaringar som varken du eller jag har tänkt på, men är det inte rimligast anta att motorn levererades med ett frysskydd på ungefär -15 grader? Det är ju så att även om en sådan blandning skulle frysa till blir det inga skador eftersom det bildas en sörja som saknar sprängkraft. Att man använder så mycket som 50% i bilar motiveras mest med att den frysta sörjan kan bilda klumpar som hindrar cirkulationen av kylvätska. Motorer i fritidsbåtar körs nog aldrig vid temperaturer under 15 grader. Kanske har leverantören snålat på glykolen, eller helt enkelt gjort fel. Håller med om att det verkar mindre sannolikt, men ett mätfel är ju inte helt uteslutet. Mvh/Sea Maniac

Jo, faktiskt påverkas brytningsindex mycket av temperaturen. Laboratorierefraktometrar är alltid noggrant termostaterade av den anledningen. Men, som sagt, vissa handrefraktometrar har inbyggd temperaturkompensation och jag vet ju inte om din har det. Din förklaring om eventuell utspädning av kylvätskan låter mycket sannolik. Den tror jag mycket mer på än att den inblandade glykolen skulle förlora sin kylförmåga. Mvh/Sea Maniac

Det du skriver strider mot både mot mina kunskaper och erfarenheter och mot den information jag citerade. När det gäller stabiliteten hos etylenglykol bygger jag mitt tyckande på att jag är (var)kemist med specialisering på organisk kemi. Etylenglykol är biolgiskt nedbrytbart i naturen men ordentligt kemiskt stabilt under de förhållanden som råder i ett kylsystem. Mina erfarenheter baserar jag på att jag har hunnit med ett antal bilar under mitt liv (69 år). I inget fall har jag iakttagit någon sjunkande glykolhalt med tiden och jag har heller aldrig bytt kylarvätska i någon bil. Vår nuvarande bil t.ex. är fem år gammal och har gått 11000 mil. Vid varje service ingår en kontroll av kylvätskan. Värdet har aldrig förändrats och vätskan har aldrig behövt bytas. När det gäller båten har jag aldrig ens besvärat mig med att mäta. Jag funderade över saken för några år sedan och skaffade då bl.a. den information jag citerade i mitt förra inlägg. Hur kan man då förklara dina -15 grader efter 5-8 år? Jag antar att du mätt med refraktometer dvs en mätare där man lägger några droppar på ett glas och tittar mot ljuset. Att instrumentet visar -15 behöver inte betyda att fryspunkten verkligen är -15 grader. Det finns flera möjliga felkällor när det gäller mätning av brytningsindex. Dels varierar resultatet kraftigt med temperaturen när man mäter. En del bättre mätare har inbyggd temperaturkompensation, men inte alla. Mätaren skall också vara kalibrerad med särskild kalibreringsvätsaka.. Det finns fler möjliga felkällor, men tänker inte spekulera mer om den saken. En annan, och troligen säkrare, metod är att mäta glykolhalten med en hydrometer. Vilket instrument använde du? Kompenserade du för mättemperaturen? OBS att jag inte vill göra detta till något gräl om rätt och fel. (Fast jag tror att du har felhttp://www.maringuiden.se/js/ckeditor/plugins/smiley/images/teeth_smile.gif\ title=\laugh\ width=\20\ />) Jag är bara nyfiken på hur det kan skilja så mycket. Mvh/Sea Maniac

Vad har du fått den informationen ifrån? Etylenglykol är en stabil kemisk förening, som jag har mycket svårt att föreställa mig att den bryts ner inom överskådlig tid. Man kan också fråga sig om de antikorrosiva egenskaperna försvinner. Såvitt jag vet byter man inte kylvätska på bilar i samband med något serviceprogram numera och då rör det sig ändå om mer korrosionskänsliga lättmetalllegeringar i motorerna i stället för de gamla järnspisar vi i allmänhet åker omkring med på havet. Någon frågade om detta i Vi Bilägares frågeforum för några år sedan och fick svaret från Volvo, vill jag minnas, att man byter numera inte kylvätska. Själv byter jag ca vart femte år, inte för att jag tror att det är nödvändigt utan p.g.a. överdriven försiktighet och då tänker jag endast på korrosionsskyddet. Citat från EXX - BMW: infosite: Många biltillverkare har numera dock inget rekommenderat bytesintervall. Men man kan tyckas skönja en officiell bild från biltillverkare att det inte behöver bytas medans en inofficiell bild från verkstäder/tekniker menar på iallafall att ett bytesintervall på 5 år kan vara på sin plats. Mvh/Sea Maniac

Tror att Biltemas sprutspackel (Sprayförpackning) fäster, men kan inte lova att det sitter kvar särskilt bra. Varför inte testa på en liten yta? Annras rekommenderar jag Plastic Paddings finspackel. Om inte det är fint nog vete f... vad du ska använda. Har förresten själv använt PP100 som underlag för sprutlackering med utmärkt resultat. Gäller förstås att slipa med fint papper. Mvh/Sea Maniac

Trimplan? Mvh/Sea Maniac

Jodå. ingen dum idé, men pumpen matas genom ett fast rör som går akterut längs motorns underkant och långt därnere, där solen aldrig lyser och knappt min ficklampa heller, finns en slangstump mellan röränden och inloppet från drevet. Jag kollar med stor möda, eftersom det är så förbannat trångt, slangens kondition ibland och fasar för den dag jag måste byta den. Rörets andra ände är integrerad med pumpen. Alltså inget drömprojekt att sätta dit ett extra filter. Enklare då att fortsätta med min slangmetod som jag nämnde tidigare. Tack för tipset i alla fall. Mvh/Sea Maniac

Kan hålla med om att det finns nackdelar. En gång hade locket hamnat fel i gängorna (klantig mekaniker) och hoppade av när trycket steg. Märkte att båten började gå på bakhasorna och hittade massor av vatten i motorrummet. Risken finns också, precis som du säger, att man får skräp i mpellerpumpen. Å andra sidan tänker jag mig att det är betydligt större risk att få kylvattenbortfall och att pumpen börjar suga luft om man man får delvis igensättning av filtret när det sitter på sugsidan. Jag har aldrig haft något problem med skit i pumpen och en ombyggnad skulle i praktiken bli ganska omfattande så det får får nog vara, även om du, som sagt, har en poäng i vad du säger. Mvh/Sea Maniac

Kollade i dag. På min AQAD41sitter filtret efter impellepumpen och då känns ju inte metoden att hälla glykol i filtret så lyckad. OK, man kan ,som någon skrev, hälla på och stänga locket upprepade gånger. Eftersom jag behöver dra igenom ca 8l måste jag upprepa den proceduren uppskattningsvis 40 gånger. Då räknar jag med att få i ca 2 dl mellan fyllningarna. Desutom kommer impellern att snurra torr ganska mycket om man inte stannar motorn precis när 2 dl har pumpats vidare. Förstår inte heller hur det skulle kunna fungera på min motor att hälla på kontinuerligt med öppet lock medan motorn går. Det kulle bara rinna över som jag förstår saken rätt. Synd på en bra idé. Tillbaka till min ursprungliga slangmetod, alltså! Mvh/Sea Maniac

Låter faktiskt ännu smidigare än mitt slangpatent. Sjövattenfiltret sitter bra till under min motorhuv. Testar nästa gång. Stänger av motorn på pumpen antar jag betyder att du lossar kabeln till magnetventilen på insprutningspumpen? Sitter ju bra till i närheten den också. Mvh/Sea Maniac

Har en alternativ metod som jag tycker ät ännu enklare, eftersom jag tycker kylvattenslangen åtminstone på mitt 290-drev är lite pulig att få av och på. Längst ner på drevets baksida finns ett dräneringshål. Jag sätter in en stump bränsleslang som passar så tätt i hålet att den sitter ganska fast. Utanpå den slangstumpen trär jag en bit vanlig trädgårdsslang som också lyckligtvis sitter ganska tight. Sedan klistrar jag över insugsgälarna med gaffatejp. Jag ställer en hink över drevets nivå, fyller den med färskvatten, sticker ner överdelen av trädgårdsslangen till botten och säkrar den med lite tejp. Därefter lossar jag slangen nertill, suger i den och sätter tillbaka den. Nu har jag en hävert. Jag startar motorn, färskvattnet sköljer igenom systemet och blåses ut under drevet. Just när hinken börjar bli tom fyller jag i ca 8l färdig glykollösning. Strax innan dessa 8l (AQAD 41) lämnat hinken börjar glykollösning spruta ut ur drevet. Då häller jag i ytterligare 2l. När dessa ca 2l passerat och hinken börjar bli tom stannar jag motorn. Tar bort slang o tejp. och så är det klart. Mvh/Sea Maniac

Bör endast användas under vattenlinjen om det täcks ordentligt med flera lager topcopat eller ännu hellre epoxifärg. Annars suger det i ordets båda bemärkelser. Själv skulle jag undvika detta inklusive Plastic Padding under vattenytan ö.h.t. Mvh/Sea Maniac

I vår sista segelbåt, innan jag konverterade till grytgubbe, bytte jag motor från MD5 till Lombardini, som lär vara samma motor som Iveco, så när som på färgen. Efter att i stort sett ha kunnat glömma det där med impellern, började impellrarna ta slut i ett ganska högt tempo och naturligtvis alltid vid fel tillfälle. Delvis hade det troligen med pumpens konstruktion att göra, men jag är inte säker på att det var hela förklaringen. Den nya motorn levererades med betydligt längre och grövre kylvattenslangar, som naturligtvis tömdes m. hj. av vakuumventilen så fort motorn stod stilla. Det visade sig att den stackars impellern fick gå torr ganska länge innan slangarna blev vattenfyllda igen. Kanske en ytterligare anledning till impellerhaverierna? Naturligtvis inte svaret på alla dina funderingar, men kanske ändå värt att tänka på. Mvh/Sea Maniac

Känner bara till Side Powers instruktion, ingen undersökning av något slag. Tycker ändå att det stämmer väl med vanliga praktiska erfarenheter och teoretisk kunskap. Det kostar energi att skapa vattenvirvlar, vilket i det här fallet leder både till att båten bromsas och att bogpropellern arbetar mindre effektivt, särskilt om det leder till att den börjar kavitera. Virvlar minimeras med avledning av vattenströmmen m.hj.a. mjukt rundade profiler i st.f. för skarpa hörn. Lite hemkokt hydrodynamik, javisst, men tror att den håller ganska bra. Mvh/Sea Maniac

Ungefär, men inte riktigt så. Som jag skrev bör ingångsöppningen till tunneln varakonisk och rundad, där du i stället har en ganska skarp kant. Kanske inte så viktigt, men det lär ge bättre effekt och mindre oljud, som sagt. Detta fanns (finns?) t.o.m. beskrivet i monteringsinstruktionen för Side Power propparna. Vad beträffar glasfiberarmerat polyesterspackel (Plastic Padding i mitt fall) har jag faktiskt använt det för smärre konstruktioner under vattnet utan att laminera utanpå. I stället har jag målat över med flera lager lamineringsepoxi. Har visserligen inte de båtarna kvar, men det höll iaf. utan problem under många år. Med några förstärkande och tätande lager epoxilaminat avslutat med några lager epoxi eller topcoat utanpå kan du garanterat vara helt lugn. Jag förutsätter då förstås att själva tunneln är ordentligt fastplastad med glasfiber/polyester alt epoxi -laminat. Skulle inte lita på spacklet som bärande konstruktion. Mvh/Sea Maniac

Installerade min BP själv. Spoilern i framkant byggde jag upp med en kärna av glasfiberarmerat polyesterspackel. Sedan laminerade jag några skikt glasfiber/epoxilaminat utanpå och spacklade upp ytan med epoxispackel. Om du vill ha en bild på resultatet kan jag ta den på onsdag, om det inte ösregnar som vanligt, och maila den till dig, alternativt lägga ut den här. Det är viktigt, både för effektivitet och ljuddämpning att ingången till tunneln blir mjukt rundad. Mvh/Sea Maniac

Röken skall mycket riktigt vara gråvit och ganska kraftig vid start för att sedan avta betydligt efter en kort stund. Ingen blå eller svart rök. Normal arbetstemp på motorn ligger mellan 80 och 90 grader, men då måste motorn belastas. Har aldrig lyckats få upp min till arbetstemperatur vid obelastad drift. Oljetryck varm motor: 3.2-4.0 kP/cm2 vid tomgång. 4,2-5,0 vid högre varv. F.ö. är det en robust och driftsäker motor. Har själv en AQAD41A och har aldrig haft några större problem. Den kan vara lite trögstartad vid kallare väderlek, men det finns glödstift som värmer insugsluften och efter 20 sek glödning skall den vara lättstartad. Lycka till! Sea Maniac

Ja, åtminsone min AQAD41-a. Den har glödstift som förvärmer den första portionen insugsluft. Det märks en tydlig skillnad med och utan glödning när det är kallt. Mvh/Sea Maniac

Din idé är klart intressant. Kopparförhydring, som det kallades förr, var vanligt på t.ex. fiskebåter. Man klädde helt enkelt skrovet med kopparplåt och slapp på så sätt undan beväxning. Hur det skulle fungera på RF-plåt med ev. galvaniska element är tveksamt. Kan i.a.f. berätta att jag, under 4-5 år målat mina rostfria trimplan med färg som innehåller pulver av metallisk koppar. Trots att jag inte grundat med någon annan färg har jag inte sett någon som helst korrosion. Kanske skulle du testa med att, för säkerhets skull, lägga på en epoxiprimer, och sedan limma dit en mindre bit kopparplåt. Jag kan naturligtvis inte ge några garantier, men min bedömning är att risken för några större korrosionsskador under en säsong är minimal. Om det funkar kan du ju utveckla konceptet följande år. P.S. Utgår naturligtvis från att dina plåtdelar inte är av aluminium. D.S. Mvh/Sea Maniac