Stan

http://www.trueheading.se/files/document/products/ais/aisctrxgraphene/ctrx-graphene_rev-1.2_swe.pdf Alla kanske inte gör lika men på min True Heading AIS så förordas att koppla in via NMEA183. Se länken ovan När jag köpte min så följde det med en egen GPS antenn. Den ligger kopplad men inne i båten på en hylla, funkar hur bra som helst. Obs, jag har plastskrov.

En singel bädd, vanligtvis i båtens aktre (bakre) del.

Håller med om detta. Rak stäv och fet röv är ju även det sånt som spridit sig från kappseglingen till menighetens fromma. Det ser "fränt" ut kan man kanske tillägga. Tror inte att den öppna aktern primärt har lanserats för att bärga nödställda. Tänk bara på hur många kaffe termosar som skulle rulla ut i havet, åtminstone för mig.

Nu börjar det ju bli intressant. Här kan det ju finnas en anledning till att varvet använt bultar som inte är rostfria från start. Mycket annat, eller egentligen allting annat är i RF och dessutom rätt ofta överdimensionerat. Det var ju därför jag började klura på varför just dessa bultar var galvade, eller förzinkade, eller vad det nu kan heta. De sitter ganska lätt åtkomliga så det blir ett framtida kontrollprojekt att se efter hur det går med bultar och bricka över tid. Jag får väl byta tillbaka om det skulle behövas.

Många verkar hamna på runt 1200-1500/dygn, men spannet är stort. Det känns ungefär som en dygnskostnad för charterresa till varmare land. Tur att man valt rätt.

Så här blev det tillslut. Nya rostfria M12 bultar, inga konstigheter och det ser rejält ut tycker jag. Jag behöll den galvade brickan, tycker den ser överdimensionerad ut och utan rostangrepp efter 15 år. Kostnad för 4 bultar 79 kr .

Bor i Mellansverige och har båten inomhus i ett isolerat båtskjul utan uppvärmning. 5*18m och 6 m i takhöjd, ett tiotal lysrörsarmaturer på väggarna samt ett litet oljefyllt el-element. Mitt i vintern ställer jag in el-elementet mitt i båten och ställer in det på 1:an. Jag slår på elementet ungefär nu till lucia och knäpper av det i mitten på mars. Inklusive lamporna på väggen så blir årskostnaden för el och minimal uppvärmning ca: 350 kr/år. Inuti båten blir det aldrig under ca: +5-6 grader(vinter) och ca: 10-15 grader (vår o höst). Har aldrig upplevt att det skulle vara rått och fuktigt eller risk för mögel på något sätt. Det viktiga är att ingenting fryser sönder tänker jag. Båten känns torr och fin till våren, men några skrovmätningar har jag aldrig gjort. Bara en fakta rapport som säkert inte stämmer med situationen för många andra, men så här är det för mig.

Det finns en bok om Åland som Kryssarklubben har givit ut för några år sen, där står det mesta. Har ingen länk men du hittar den säkert. Det är vanligare att ligga i gästhamn på Åland än i Sverige. El ingår nästan alltid. En kort sträcka österut från Signhildsskär ligger Kärringsund om du letar något i närheten. Går du sen norrut så blir du nästan helt ensam. De flesta hamnarna ligger söder och öster om Mariehamn. Deras två gästhamnar är för övrigt de finaste i hela Östersjön enligt mig.

Rent teoretiskt så skulle man kanske kunna påstå att Coppercoat, är en epoxi behandling av båtbotten. En epoxibehandling som gör att man inte behöver någon bottenfärg av traditionell typ som läcker gift eller sakta vittrar bort så att snäckor och annan beväxning lossnar. En lätt avslipning med fint papper när båten står på land verkar ju räcka innan sjösättning. Några förbud av epoxibehandlingar av båtbotten finns väl inte, eller? Finns det någon här ut på forumet som hört talas om något rättsfall som motsäger ovanstående tolkning?

http://www.blur.se/2009/04/02/bottenbehandling/ Får man kopiera in från ett annat forum? Nya intressanta uppgifter i sista delen av forumet ? Varför finns inte Coppercoat på botten av våra båtar om det tydligen år godkänt i Bodensjön???

"Now we are talking" Jag visste väl att det fanns ett gäng gamla nobelpristagare i hållfasthetslära här på forumet. Enbart fördelar med att byta till rostfria bultar vad jag kan förstå. Jag har även tittat på bultarna till knaparna i bak, som sitter lite mer inomhus så att säga. De ser ut som nya (galvade) efter 15 år. De får sitta kvar så länge tror jag. Det blir byte av bultarna i ankarboxen fram, det får räcka.

Den sista riktiga järnaffären slog igen för ett tiotal år sen, Östlings maskinaffär. Nu finns bara Jula, K-rauta, Byggmax, Biltema, XL-bygg osv. Sortiment med lite udda och special verkar inte vara deras grej. Nu hittade jag ju bultarna på Biltema så vi kör väl på det. Min undring från början var om det fanns någon anledning till att bultarna inte var rostfria. Förutom varvets snålhet förstås. Kanske RF bultar är skörare, har sämre draghållfasthet eller något annat som jag inte har tänkt på? Men ingen verkar ju resonera i dessa banor så det får väl bli ett utbyte under vintern.

Brickan under bultskallen liknar den på bilden. Den är dock lite tjockare och verkar vara galvad, lika som bulten. Det är ju ingen jättekostnad att byta dessa bultar, bara man får tag på 4 st M12 i RF. Det är inte den vanligaste storleken verkar det som. Här i min by har jag bara hittat på Biltema M12*50 mm A4. Skulle det duga?

Forumets experter brukar ju veta! Dessa M12*40 mm bultar håller förtöjningsknaparna på plats, det är 2 bultar till varje, se bild. Efter 15 år i ankarboxen så är korrosionen på bultskallen påtaglig. Efter lite putsning med en stålborste så ser den ut enligt bild. Gängorna ser fina ut (obs lite butylgucka i spåren) men frågan är varför är bulten inte rostfri ? Kan det finnas fördelar hållfasthetsmässigt eller någon annan anledning till att de bara är galvade eller elförsinkade eller ? Skulle ni ha bytt ut dem till rostfria?

Hultqvist och hans kompisar i regeringen köper nytt från Raymarine tror jag visst att det blev. 10 miljarder!!! Å här går en annan o sliter för knappt hälften.

Relingslisten i teak sitter fast som den ska, men den smala täcklisten intill har släppt på ett ställe. Den är limmad skruvad och pluggad, men har nu släppt från däcket på några dm. Tyvärr på ett ställe där det ganska ofta ligger sjövatten åtminstone när båten lutar mot babord. Vilket lim är lämpligt? Jag skulle nog gärna se att det skulle vara möjligt att med rätt verktyg få bort den i en framtid så epoxi är uteslutet. PL200-600 eller Sikaflex eller vadå ?

Man kan inte undgå att imponeras av di där små krabaterna (dieselbakterierna). Tänk er själva, av jordens alla platser så tycker di tydligen att ytan mellan kondensvattnet och dieseln inuti en båttank är höjden av mysighet. Vilket höjdarställe, där ska vi bosätta oss och föröka oss allt vad det går. Man undrar hur de tänker.

Håller på och rustar ett gammalt trägolv hemma. Det är breda springor och även en del fula skarvar. Golvet ska slipas och sen målas med täckande färg, ej lack som är genomskinlig. Jag har en del epoxi från West System som börjar få flera år på nacken. Har använt det till båten vid olika tillfällen. Är det overkill att använda denna epoxi som spackel för att täta springor och fixa till skarvarna samt lite annat, fula skador och sånt. Eller håller epoxi hur länge som helst i sina förpackningar? Det finns ju billigare spackel att köpa.

Det sägs att 50 % av drunkningsfallen från fritidsbåt är alkoholrelaterade. Samtidigt sägs det också att 100 % av drunkningsfallen från fritidsbåt är vattenrelaterade. Klurigt. Svårt kanske att få rättvisande statistik när drunkningsfallen är så få från båt. Men en flytvästlag som innefattar skridskoåkning på sjö is samt beträdande av brygga kanske skulle vara mer relevant, då det är fler som drunknar då de plumsar i på det sättet.

https://www.hamnen.se/artiklar/reportage/sagning-av-forslag-om-flytvastlag.html Trossens drunknings exempel må vara klassiskt, men tydligen inte speciellt vanligt förekommande. 0 drunknade i Trälhavet från fritidsbåt i fjol. 0 drunknade från fritidsbåt i hela Stockholms skärgård tydligen. Trots att det inte finns en lag om flytväst, märkligt. Källa Hamnen.se

Om man ska göra en liknelse så ser en ren gelcoatyta ut som en prästost om man tittar i mikroskop. Den är alltså inte helt tät. Vatteninträngningen är minimal men dock. Ett par lager med epoxi på båtbotten gör att det blir helt tätt. Varför gör man då detta? Ett helt onödigt arbete tycker många. Man kanske tänkt sälja båten inom något år, ja då så. Strunta i jobbet, du får troligen inte tillbaka pengarna, precis som nästan alla andra extra detaljer du skaffat till båten. Men ska du behålla båten länge, då är det kanske ett annat beslut. Minimal vatteninträngning under många år blir till slut nånting som eventuellt blir dåligt. Tyngre skrov ? Böldpest ? Sämre andrahands värde ? Nånting att göra under våren för att man är en båt intresserad gubbtjyv som gärna rymmer hemifrån om man har en bra anledning ?

Håller med föregående skrivare. Skit i lagning om du inte vill, eftersom det inte är under vattnet och det inte syns. Det kommer inte att växa om det är över vattnet, och spelar ingen roll. Hade det varit jag så hade jag definitivt lagat med gelcoatspackel om det är över vattenlinjen eller epoxi om det är under vattenlinjen. Men det är ju jag det, som är en noggrann typ. Men har du en timme över så är det mitt tips.

Owatrol D1+D2 Hade samma fundering som du för ca:7 år sen. Har inte ångrat mig. Lätt att bättra på om det behövs utan att slipa allting igen. Det är en olja som hårdnar och blir nästan som lack men den flagnar inte efter en sommar i solen.

Du har säkert kollat detta redan, men jag skriver ändå. Det är ganska vanligt att båttillverkarna har ett solitt enkellaminat på de ställen där winchar och avlastare normalt placeras. Skulle det vara så, då är alla insexnycklar, all fräsning och epoxifyllnad onödig. Bara att borra och bulta fast.

Är det inte Telias gamla 450 nät från åttiotalet? Kommer ihåg att jag hade en gammal släpbar Ericson Hotline med Telia röd abonnemang. Det var på den tiden man använde telefonen till att ringa med. Den sände med 15 watt ut effekt, man behövde inte koppla om till Finland när man åkte till Mariehamn, täckningen till Sverige räckte bra. I slutet av året kom det en räkning från Telia på 12 kr ungefär. Lite synd att Telia la ner det.