Stan
Medlemmar-
Innehålls Antal
404 -
Gick med
-
Besökte senast
-
Dagar Vunna
1
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av Stan
-
Tänkte köpa ett 15 kg rostfritt ankare, en Brucekopia var tanken. Priserna verkar variera flera tusen upp eller ner, frågan är om kvaliteten också gör det? Breeze (Hjertmans) Maxankare (Watski) Engbo B (Marinsystem), Rorsman (Byggplast och båtprylar) samt ett flertal andra. Ar det någon kvalitetsskillnad ? Samtliga är ju kopior av Bruce orginal.
-
Mastervolt elverk sitter i många Orustbyggen typ Hallberg Rassy. Jag tror modellerna heter Wishper och finns i olika storlekar. Se mastervolt.se. Dessa verk har nog alla fördelar du kan tänka dig jämfört med ett bensinverk från Honda eller dess kopior, alla fördelar utom ett. Du kan säkert räkna ut vilket.
-
Ursäkta Ingmae E. Det var ju Gunnar som skrev detta.
-
Ingemar E säger att varvtalet har betydelse samt att remskivornas olika diameter ger generatorn högre varvtal än motorn. Det man ser från tid till annan är att båtar ligger vid bryggan eller naturhamn med motorn på tomgång i syfte att ladda batteribanken. Frågan är om detta är fullständigt meningslöst för att varvtalet är för lågt eller om batteribanken får full laddning?
-
Ursäkta en liten sidovinkling av frågan, men har motorns varvtal något att göra med hur mycket generatorn laddar till batterierna? Att batterierna laddas vid marschfart har jag ju självklart märkt men hur blir det om man ligger och puttrar på tomgång?
-
Att plocka isär den utan att ta bort den från taket kanske går men att lyckas få ihop den igen utan att ta loss den skulle ha varit omöjligt för mig. Min satt hårt bultad i rufftaket. Varmvatten, diskmedel piprensare och tandborste kanske är värt ett försök först om den är svår att skruva loss.
-
Jag plockade isär en Easylock Midi singel i höstas med liknande problem. Det var rätt enkelt och felet var för mycket invändig smuts. Ta en bild med telefonen eller digitalkameran när du har lyft på överdelen, det är ett antal brickor och sprintar som måste tillbaks på rätt ställe.
-
Storskotet på bilden är med utväxling 3 ggr eller 6 ggr. Dra i båda haländarna samtidigt så blir det 3 ggr utväxling eller dra i den ena änden så blir det 6 ggr utväxling. Jar har haft detta i en par år på ett storsegel på 40 kvm. Kullagrade block fungerar perfekt utom i ett avseende, det är när belastningen är stenhård på kryss då går ett kullagrat block trögare än ett glidlagrat. Men vid lätt till normal belastning har det kullagrade alla fördelar. att det är dubbel utväxling fungerar perfekt.
-
Vi båtåkare har sedan barnsben fått itutat att alltid använda flytväst på sjön. Så här års när det är fler än Jesus som kan gå på vattnet, ställer man sig frågan? Varför har jag inte flytväst när jag är ute på det frysta vattnet i skärgården med mina långfärdsskridskor? Att falla i vattnet förefaller otroligt mycket troligare på en skärgårdsis än från min segelbåt. Trots detta har jag aldrig sett en skridskoåkare med flytväst. Skulle det ”ofattbara” trots allt hända, att jag faller i vattnet, badar jag hellre i plus 18 än i plus 1 grader.
-
Den bästa internetsida på svenska som jag har sett gällande detta är www.thepolishman.se/ Det handlar mest om bilar men du hittar också specifika svar om båtpolering om du letar lite. En regäl rondellmaskin med en skiva och lågt varvtal, ner till 600 varv eller nåt, och bra medel kommer att göra livet lättare för dig i vår. Senast ändrad av Stan | 15 januari 2010 | 14:17
-
Jag håller med om att ett solblekt och vindpinat UV-skydd gör att seglen ser lite sjabbigare ut, så börjar det se ut på min båt trots att UV-skyddet är samma färg som seglet. Det kanske är det som avgör ändå? Går man ner i en båthamnen en dag när det blåser kuling så är det alltid några båtägare som inte har snörat ihop sina rullsegelkapell ordentligt. Jag tror att det är ett vanligare problem än att hela genuan blåser ut med segelhaveri som följd. Några timmar med ett osnörat kapell smattrande i vinden nöter snabbt hål både här och där.
-
På förra segelbåten hade jag ett kapell på rullgenuan som plockades upp och ner vid varje seglingstillfälle, inget stort och besvärligt jobb men det tar ändå några minuter och är lite bökigt är det om man är ensam. På den nuvarande genuan är det ett skyddande UV-skyddstyg fastsytt på den yttersta decimetern. Man rullar in genuan och sen är det klart. Frågan är om det är några avsevärda nackdelar med detta UV-skydd i stället för kapell. Innan jag fick det på denna båt trodde jag att det bara var nånting som rena hyrbåtar i medelhavet använde sig av, men nu funderar jag på att välja det till mitt nästa försegel också.
-
Dags för en nylansering av denna gamla reklamkampanj.
-
Transportstyrelsen har i sin toatömmningsutredning räknat ut att 552 miljoner båtar kan tömma sin toatank i östersjön innan gränsvärdena överskrids. Om man för enkelhetens skull säger att en båt med toatank är 10*3 meter, så kan man räkna ut att det räcker till 38 varv runt jorden. Eller om man lägger båtarna i bredd kan man gå torrskodd över till Finland (25 mil öppet vatten) 6 624 ggr utan att kliva på samma båt 2 ggr. Nu säger man i samma utredning att det finns ca: 53000 båtar med toa, men det är ju bäst att ta till försiktighetsprincipen.
-
En 110 % genua kan du skota innanför sidovanten. Det blir en avsevärd skillnad mot den självslående focken. På bilden ser du vart skotpunkten hamnar vid normal kryss i ca 5 m/s. Med en genua 1:a hamnar givetvis skotpunkten ännu längre bak eftersom den då går utanför vanten. Den främre halvan av skenan har jag aldrig använt, men det kanske beror på hur ditt segel är sytt.
-
Vilka erfarenheter har ni? Jag tror att många med mig avstår från att använda sin spinnaker när man seglar med enbart familjen. Det känns som att det behövs minst 3 vuxna för att hissa upp den säkert, en på rodret, en som hissar och en som sköter gajarna. Väl på plats så kan den hanteras av 1-2 pers, men upp och ner är ju svårigheten. Men nu finns ju spinnakerstrumpan, en revolutinerande uppfinning till mäsklighetens fromma, eller? * Blir segelsättningen enklare? * Blir segelsättningen säkrare? * Måste man inte ha en man på fördäck för att hissa/hala spinnakerstrumpan? vad vinner man då? * Går det att hissa/hala själva strumpan från sittbrunnen? Kort sagt, är detta tillbehör värt sina pengar?
-
Det finns många olika kvaliteter när det gäller konstläder, allt ifrån den sort som kan kännas både klibbigt och varmt, men även sånt som har högre kvalitet och känns som näst intill riktigt skinn. Gå in på www.brodernajorgensen.se samt sök även på Corium Boltaflex från Johansson Design. De här konstlädren används av möbelindustrin i offentliga lokaler, resturanger och på sjukhus. Priserna ligger strax under vanligt möbeltyg av bra kvalitet, dvs 300-500 kr/m
-
Det är ju sällan det blir - 37 grader åtminstone om man bor i södra halvan av landet. Dessutom har du glykol i den färskvattenkylda delen av kylsystemet. Det mesta av sjövattensidan av kylsystemet rinner ju ut i sjön när du lyfter upp båten på land om man inte proppar ledningarna så att glykolen blir kvar som korrisionsskydd. Frågan är hur mycket korrisionsskydd som behövs på sjövattensidan? Båten ligger ju i sjön 5-6 månader om året, utsatt för saltvatten dygnet runt.
-
Jag försökte att inte vara provocerande med mitt inlägg om 0,2 promille, men det hindrar tydligen inte alla från att genast ta till ord som supa och dricka sig full. Jag tillhör den skara av befolkningen som ogärna ägnar mig åt olagligheter speciellt om fängelse ligger i straffskalan. Det finns redan en gräns på 1,0 promille för sjöfylleri, där ord som svårighet att framför sin båt på grund av berusning finns med i lagtexten. Det som nu är på tapeten är att sänka denna gräns till 0,2 promille, dvs en eller max 2 öl om man har tur. Det kan väl hända att risken att åka fast är låg i vissa skärgårdar, men för mig känns det som lagstiftaren skjuter över målet och träffar alla vanliga semesterfirare som bor i sin båt några veckor om året när han egentligen jagar stekare i snabba motorbåtar på väg hem från krogen.
-
Enligt media och en intervjuad FP politiker ska gränsen för sjöfylleri sänkas till 0,2 promille, lika som för rattfylleri. Det är lika med en starköl eller ett glas vin. Vem som helst som ligger för eget ankare kan ju dragga om en åskfront passerar eller om grannen råkar dra upp ens ankarlina. Eftersom fängelse finns i straffskalan för sjöfylleri samt även för rattfylleri så känns ett sånt förslag oerhört tveksamt. Man tvingar alla som semstrar längs våra kuster och insjöar i en övernattningsbar båt till Ramlösa om detta går igenom.
-
Håller en motorolja hur länge som helst? Jag har haft en öppnad 5 liters dunk med motorolja av rätt sort som reserv liggande längst ner i stuven i säkert 8 år. Den har använts som extra påfyllning lite då och då genom åren. Nu tänkte jag använda upp allting vid höstens oljebyte för att den inte ska bli för gammal, men det kanske är onödigt?
-
Kan det vara så enkelt, och billigt ? Eller har jag läst med för positiva glasögon. Problemet är tydligen när man har anslutit landström så kan spänningsskillnader uppstå och galvanisk korrision sätter fart. Men om man kopplar bort den gulgröna jordkontakten i sin landströmskabel och monterar en jordfelsbrytare direkt efter intaget i båten så eliminerar man både risken för galvanisk korrision och säkerhets risken med att få strömförande apparater i båten om de på något sätt havererar?
-
Nästan alla har säkert zinkanoder monterade på exempelvis propeller och drev etc. Om man läser artiklar skrivna om landström så påpekas det oftast att en isolationstransformator garanterat ser till att man inte riskerar att få korrisionsproblem pga krypströmmar via landströmsanläggningen. Läser man broschyrer från de som tillverkar desssa transformatorer verkar det som om man bergsäkert får en totalt sönder rostad motor och allting annat av metall under vattenlinjen om man inte installerar detta skydd för minst 5-6000 kr. Detta är säkert helt eller delvis sant, men behövs detta tillbehör i praktiken eller är det något som kan räknas som overkill.
-
Det är sällan det är bra balans i 2-spridar riggar. På min båt får jag sätta slinget mellan spridarna. Om man säkrar med en tamp nedåt som man knopar fast ordentligt har det alltid gått bra.
-
Segelbåtar hejar alltid på varandra, vad kan den skillnaden bero på?