SeaRay225

Hej, jag har en Nimbus 2700 -85, med en VP TAMD30 och backslag. De första fyra åren jag hade båten var maxvarvtalet bara 3200 rpm och maxfart 14,5 knop. Kändes att motorn fick kämpa för att hålla detta varvtal och bolmade svart rök, känslig för last, sackade ca 2-3 knop med 2 vuxna i.. Bytte turbo till utbytes och satte i nya spridare. Ingen som helst skillnad, fortfarande max 3200 och 14,5 knop och väldigt känslig för last. Jag tröttnade och ville sälja båten, men fick ett tips om att skruva upp dieselpumpen något. Så jag åkte ut och bröt plomberingen på pumpsktruven och skruvade in skruven ½ varv. Provade igen. Jösses vilken skillnad. Motorn fick ett helt nytt liv. Maxvarvet blev 3750 rpm (max enl spec 3800) och 19,5 knop. Och ingen större skillnad med olika last. Nu känner man hur motorn riktigt trivs vid 3500 rpm och ca 17-17,5 knop. Jag har heller inte märkt någon större skillnad i förbrukning. Rekommenderas att prova detta innan byte av turbo mm. Men tomgången blir högre så den måste justeras ner och ha bra koll på hur mycket pumpskruven ändras, så det går att ställa tillbaka om detta inte hjälper. Jag har hört och läst att dagens svenska diesel MK1, är mindre energieffektiv än gårdagens diesel, när dessa motorer var nya. Moderna motorer kompenserar elektroniskt för detta "sämre" bränsle.

Enl Sea Ray:s modelarkiv så har 330:n 17° deadrise, både 330SD och EC. Var får du 21° ifrån? Även pappersbrochyrer för -94 och -97 årsmodeller anger 17° för dessa modeller.

Jag brukar kolla prognos för vind o våghöjd på www.klart.se

Nimbus 2700 1986, TAMD30 105 hk, 19,9 knop vid 3750 rpm, idag, nysjösatt.

Det är en ekolodsgivare från Lowrance. Hade en sådan till mitt gamla ekolod, X50.

Hej Jag tror nog att det kanske inte finns någon som vet exakt eller orkar ta reda på, vad som behövs för att bygga om motorn. Men du kan själv gå in på http://www.marinepartseurope.com/sv/volvo-penta-schematics-MarineDieselEngines.aspx Där kan du jämföra med hjälp av reserdelslistor vad som behövs. Också få en hum av vad det kan kosta. /Håkan

Hej Om du inte har någon Owners Manual för din båt, kan du ladda hem den här: http://www.searay.com/Page.aspx/pageId/10411/Owners-Manuals.aspx (om länken inte funkar, kopiera den) Sea Ray har till skillnad från de flesta andra, mycket bra service med manualer och brochyrer för äldre båtar. Hoppas du kan hitta lite matnyttigt i denna.

Är du säker på det? För 10 år sedan körde min granne tankbil. Då fyllde alla tankbilar från samma cistern i Skarvikhamnen i Göteborg, Shell miljöolja, Hydro Statoil m.fl. Det enda som skillde var vad kunden fick betala. Alla fick samma olja.

Hej Kollade dina bilder. Och helt klart är det en GM big-block som du har och troligtvis är den en 7,4 l, men om det är en Volvo-penta eller Mercruiser kan jag inte se. Men avgaslimporna kan mycke väl vara Mercruiser på en Penta. Själv hade ja Penta limpor o knän på min förra Mercruiser 260 (5,7 l), man fick bara trixa lite med kylslangar o avgasslangar.

Varför nöja sej med 4 motorer, när man kan ha 8

Hej Kolla här: http://www.yachtcare.se/batserviceprojekt.htm Lite bilder o tips vid bogpropellermontering.

Den motorn är i grunden en Cummins diesel. Cummins är, enl en granne som jobbar med service o renovering av alla dieselfabrikat, de bästa som finns. Frågan är då, hur är Mercruisers kringutrustning? Kylsystem mm. Säkert helt jämförbart med Penta. Vilken motor är det? Sitter med Mercruisers katalog från 2005 framför mej, dom hade 11 st olika, från 200 hk till 320 hk. Jag skulle inte tveka för motorns skull i alla fall. Gött sound, även om det inte är 4,2:or, men de e Cummins: (Kopiera länken, för jag tror inte den fungerar direkt)

Jag röstar nej till båtkörkort. Det kommer bara att innebära ännu mer möjligheter att mjölka oss båtägare på pengar. Båtkörkort innebär naturligtvis ett statligt båtkörkortsregister som kräver en massa pengar att underhålla. Minns bara det det förra båtregistret som lades ner bl a på höga kostnader. Kostnader för att driva detta register var 29 miljoner kr per år och då rörde det sej om ca 300 000 båtar som var registerade. Intäkterna var ca 10,5 milj kr/år. Man kan ju bara fantisera om vad det skulle kosta i dag. Sedan tillkommer naturligtvis kostnader för att övervaka att båtförarna har båtkörkort - fler sjöpoliser och kustbevakare? Och då får säkert båtskattsivrarna nytt vatten på kvarn. För icke båtägare vill ju säkert inte vara med att betala, typ via skattsedeln. Det måste ju räcka med att man följer dagens sjölag och får böter om man bryter mot denna.

Jajjamen, jag håller med, det är och har varit min åsikt hela tiden. Bättre att satsa resurserna på förberedelser för kommande värmeperiod. F.ö. såg jag i Gp idag att Naturvårdsverket meddelar att vi i Sverige har sänkt CO2 utsläppen 17% sedan 1990. Miljötalibanerna kommer säkert att påstå att det är därför det är så kallt nu.

Nja, riktigt så många båtar med toa är det nog inte. Enl Båtlivsundersökningen som det hänvisas till på Transportstyrelsens hemsida, så finns det ca 160 000 båtar med övernattingsmöjlighet och ca 80 000 båtar med någon form av toalett ombord. Enl samma undersökning finns det totalt ca 720 000 privatägda fritidsbåtar i Sverige. Undra var de övriga 640 000 som inte har toa ombord gör, men dom kanske inte har något behov när dom är ute. Själv tror jag att av dessa ca 80 000, så har nog 30 000 - 40 000 toa av typ porta-potti. Och jag tror också inte många av dessa porta-potti ägare står och tömmer tanken över relingen rätt i havet. Jag hade själv en porta-potti i min förra båt och den tömde jag alltid i en toalett, för det mesta hemma pga lätt o bära med sej. Men nu har jag fast tank, 40 liter, och frågan är om man orkar ta sej till en tömningsstation för att tömma den när det ändå är mest havsvatten i den. Jag kommer nog att passa på att tömma den när jag ändå är ute på öppet vatten, som nu.

En drivaxel till Volvo, 5-cyl 850, S80, V70, klarar 35 rps dvs 2100 rpm, de e dom specade för och det motsvarar ca 250 km/h, med rullomkrets på hjulen ca 2 m. Orginal alltså, Biltemas o liknande klarar med all säkerhet inte detta varvtal.

Öhh, om du hade läst ordentligt så skrev jag att detta hände före GPS:ens tid (det var 1985 eller 1986) så den kunde jag inte glo på. Visst såg jag masterna över bergen i kröken, men inte båten, trodde inte någon va så dum att han kryssade fram på ett sådant sätt som han gjorde. Men du tycker kanske att jag skulle vänt så fort jag såg masterna och köra tillbaka förbi Hjärteröhålet? Tänk om jag hade seglat själv, då hade det inte funnits möjlighet att vända så snabbt och hade i så fall med all säkerhet gått på grund. Nu va de ju inte jag som hade så j-a bråttom, de va ju seglaren. Han skulle gått utomskärs. För övrigt hade vi legat i natthamn vid rännan. Nä, jag tycker att seglaren på den stora segelbåten var ett riktigt pucko, man kryssar inte igenom en sådan trång farled, hur skicklig man än är, han kunde mött andra som kanske inte hade klarat denna situationen.

Jag skulle nog våga påstå att dessa motorer är minst lika pålitliga som cheva smallblock, men Ford motorer är lite ovanligare. Kompissen har en i sin DC, motorn är från slutet av 70-talet och han satte på sötvattenkyl efter en genomgång av motorn. Den går som en klocka än idag.

Å-ja, de finns seglare som inte heller visar hänsyn och förståelse. I nämnda Hjärteröränna fick jag möte av en tvåmastad stor segelbåt som kom kryssande med fulla segel i full fart säkert 8-10 knop. Själv körde jag i 5 knop norrut. I norra delen av rännan precis innan där den svänger västerut fick jag mötet och var tvungen att gasa fullt och gira 180 grader styrbord för att inte bli påseglad och rammad. Som tur var klarade jag detta utan att köra på något grund, kolla i sjökortet om det fanns vatten att manövrera på hanns inte med. Skepparen vinkade med ett glatt flin till mej och själv hann jag inte ens hytta med näven för mitt hjärta höll på att stanna. Detta hände för ett antal år sedan - innan GPS var uppfunnen. Att kryssa i så trånga farleder tycker jag inte är att visa hänsyn, han borde seglat utomskärs istället om han hade så bråttom.

Ja, en lag om hjälmtvång för segelbåtar borde kanske också införas. Jag känner flera som fått bommen i huvudet eller varit mycket nära att få det.

Jag skulle kontaktat någon av dom firmor som säljer sk utbytesmotorer longblocks för marint bruk. Och flyttat över de kringdelar (generato, startmotor, limpor, insug, förgasare mm) som är användbara. Och om jag inte vill byta själv, kontaktat något lokalt, icke aktoriserat, båtvarv för hjälp med bytet. Kompissen gjorde detta i sin 21 fots DC för 2 år sen. Motorn kostade 25.000 kr och med nya limpor och sötvattenkylning hamnade hela kalaset på ca 40.000 kr, men då gjorde han jobbet själv. Kollade nyss på ett ställe och det finns cheva 350 motorer för 24.000 till 36.000 kr, beroende på årsmodell. Jag skulle aldrig lägga ut 200.000 kr för en ny motor hos en märkessäljare i en båt som knappt är värd detta.

Nä, jag har aldrig hört talas om detta. Jag har haft 7 jänkebilar av olika fabrikat och alla hade minus jord. Kanske mycket tidiga amerikanare , typ tidigt 50-tal eller tidigare, hade plusjord.

Ja, jag såg det. De e skamligt av Atlantica att förhala processen. Kanske dax att byta försäkringsbolag. Men dom är väl lika dana alla bolag, när det kommer till kritan och det skall betalas ut pengar.

Ja, jag skulle i alla fall inte tveka, föredrar helt klart amerikanska båtar. Jag har har/haft 4 svenska och en amerikansk, Sea Ray. Nu sticker jag väl ut hakan lite, men smäckigast är Nimbus av dessa båtar jag haft. Bästa motorrum, förarplats och framför allt sjögång hade Sea Rayen. Nästa blir en amerikansk igen.

Min förra Sea Ray hade en separat avluftning. I ditt fall tycker jag att du skall sätta dit en sådan också, det är inte så krångligt.