bjsk

Betänk att i stort sett alla vattenledningar i våra hus är kopparrör sedan långt tillbaka i tiden. Är alla människor kopparförgiftade eftersom de dricker vatten ur kranen?

En gång när jag var nere i min tidigare båt och lyfte på durken upptäckte jag att det droppade vatten ner i kölfickan. Droppet kom mitt i ett till synes felfritt laminat över skrovskarven. En provisorisk tätning fick räcka för säsongen men man blir ju ganska förvånad. En närmare undersökning visade följande: Skrovhalvorna var slarvigt hoplaminerade. Invändigt var skarven täckt med ett laminat men utvändigt kunde man finna en 2 - 3mm bred skarv som spacklats igen. Efter ett antal år hade spacklet spruckit på flera ställen. Spacklet fyllde inte heller igen glipan i skrovskarven utan det blev en liten kanal där vattnet kunde komma in via sprickorna och sedan finna en väg nedåt och ut genom att följa ett lämpligt glasfiberstrå genom laminatet över skarven. Jag kratsade ur, fyllde upp skarven och lade vävremsa över från utsidan. Problemet återkom aldrig de tio följande åren jag hade båten men det var en otäck upptäckt att det plötsligt kan komma in vatten mitt i ett laminat.

En del av svaret du efterlyser skulle kunna finnas i ett polardiagram. Mig veterligt finns det inget sådant men jag skulle gärna vilja ha ett. Då skulle man kunna få veta vad man inte uppnår s a s. Höjdtagningen är inte bara ett segelproblem. Den innefattar flera variabler som förstagsspänning, viktfördelning m fl. Min uppfattning är också att Conqubinen är väldigt känslig för segelinställningarna. När man träffar rätt går den som tåget. Lite fel och den är, och känns, trög. För att återgå till fockskenan så upplevde jag det som ett rejält steg framåt med fockvagnskotet som jag nämnt tidigare. Utan det var det svårt/omöjligt att få en bra skotning av focken vid snäva vindvinklar. Sedan är det ju tricket att finna den optimala kombinationen höjd/fart för att ha högsta fart mot målet.

Nu får du nog försöka beskriva vad du menar. Du har en fockskotskena som går mellan främre undervanten ungefär. Den självskotande fockens vagn kan nå ut till dessa ytterlägen vid öppna bogar. Om du vill skota in focken mer vid bidevindsegling kan du sätta ett stopp på skenan som ger en mindre vinkel. Då måste du upp på däck och flytta stoppet om du vill ändra skotvinkeln. En bättre lösning med ett skot för fockvagnen har föreslagits nedan, den kan skötas steglöst från sittbrunnen. Placeringen på fockskenan är alltid flytande och beror av vindvinkel , -styrka mm. Som du skriver verkar det som om du har uppfattningen att det finns ett läge som ger bästa resultat. Jag tror inte det är så du menar. Därmed uppkommer frågan: Vad menar du egentligen? Semantik är inte alltid enkel.

Mitt tips är att du monterar en bygel en knapp meter upp på masten, monterar ett block i bygeln och sedan ett skot via mastfoten till sittbrunnen och avlastare där.Sedan kan du placera skotpunkten där du vill längs skenan. Funkar riktigt bra. Det kan bli problem att få fast ett block till i mastfoten. Seldén hade ett mastfotsunderlägg där man kunde jacka in fler block men det var Seldendyrt. Vi fick bockat en 5mm rfr plåt med hål (8mm) på sidorna så att man kunde koppla i fler block. Om du vill ha mer info om detta så skicka ett mail till mig så kan jag skicka bilder på mastfotsunderlägget åtminstone ( båten på land, mast i skjul) //Björn

Har du hittat det i katalogen så har du också ett artikelnummer där! Tacksam om du vill hjälpa mig med det Jag har inte hittat detta annat än i kombination med ett näsbeslag till okonad topp som skall fästas inne i masten. Men där begriper jag inte vad bygeln skall ha för funktion. Jag har bara använt den katalog som finns på nätet. När jag har letat runt har jag också hittat en äldre tråd, från 2010, i ämnet men den mynnade dessvärre ut i ingenting.

Någon som vet var man kan finna ett mastbeslag som gör att man kan flytta ut spinnakerfallblocket? Masten är en partialrigg med konad topp. I min skivbox ( Seldén) är avståndet mellan fockfall och spinnakerfall ca 10 - 15 cm med ett förstag mellan blocken. Det korta avståndet (75mm) gör att spinnakerfallet, som jag använder för att dra upp genuakapellet, har en tendens att fastna i förstagsprofilen och därmed ställa till problem. Även om manföljer Seldéns rekommendation att dra spinnfallet över spridarnocken. Jag har sett en anordning där man kan flytta ut spinnakerfallet med hjälp av en näbb eller näsa med ett extra block som ökar avståndet. I princip en blindnitad horisontell bygel med ett tredje ben uppåt och en ring där det extra blocket kan fästas.. Seldén har ett likartatt beslag men det är en mer komplicerad historia som skall fällas in i masten och dessutom inte passar min konade topp. Det måste finnas många som drabbats av samma problem. Var kan jag finna Näsan som passar? Vem tillverkar sådana? Senast ändrad av bjsk | 09 september 2011 | 22:07 Senast ändrad av bjsk | 09 september 2011 | 22:08

Kan bara inte låta bli................ Vad är livstids garanti egentligen? En obegränsad sådan är bara inte möjlig, jfr perpetuum mobile. Det kan bara betyda att när den går sönder har livstiden upphört och därmed, i samma ögonblick, upphör garantin att gälla. Om någon har en bättre definition så vore det bra om den presenterades.

Om du har en anslutning på generatorn märkt W funkar det. Det fanns inte på 2GM men din är ju nyare. Sedan gäller det att kalibrera varvräknaren eftersom generatorvarvtalet är betydligt högre än motorvarvtalet. Kanske någon kan ge ett bra tips på hur man gör det.

Om det finns någon elegantare metod vet jag inte. Den jag använde funkade men det var som sagt nästan 40 år sedan. Någon har kanske någon bättre idag. Det viktiga var att ta listerna parallellt. När du redan har en list och tycker den är för klen, hur blir det om du sätter dit en grövre? Du hittar måtten i Plastimos katalog.

Jag gjorde det för snart 40 år sedan. Vad jag kan erinra mig var det inga problem att tala om. Det känns bara som lite primitiva metoder i dagsläget, men detta var ju under den stora självbyggarepoken. Metoden var enkel. Listen fästes listen i fören med genomgående bult och sedan arbetade man sig akteröver parallellt på båda sidorna. Båten, en Arabesque 26, hade en ganska krökt relingslinje men det var inte särskilt tungt att böja listen. Jag behövde inte skarva någonstans, det underlättade. Annars är det en snygg lösning som Bavaria har med en genomföring för förtöjningar i listen midskepps. Listen kan du hitta hos återförsäljare till Plastimo. Antar att vilken Watskihandlare som helst kan ta hem den och svara på frågor om priser.

Jag har råkat ut för ett fel med just dessa symptom för länge, länge sedan. Letade fel i veckor. Motorn gick perfekt på tomgång och dog vid gaspådrag. Det visade sig vara det inre gummilagret på avgasslangen som släppt från nästa skikt och då fallit ihop nästan helt. Det var bara ett pyttehål kvar. Det räckte till att släppa igenom avgaserna på tomgång men sedan blev hålet för litet. Det är svårt att se, man måste försöka köra ner något i slangen för att hitta förträngningen. Orsaken till att gummit släppt var troligen för hög temperatur då kylvatteninsprutningen i avgaskröken inte funkat. Jag bytte första decimetrarna och skarvade med ett rör, sedan var det aldrig något problem igen.

Det var Malte Månsson som var generalagent tidigare. Dom borde kunna ge en hänvisning till var man kan få tag på en manual.

Du kan få en vink om propellern genom programmet propcalc, ett gratisprogram. Det ger ingen absolut sanning men du kan ju se hur väl, eller illa, det stämmer med den propeller du har om du matar in kända parametrar. Det finns andra kalkylprogram också men gemensamt är att de bara ger en hint, verkligheten kan vara något helt annat än teorierna.

Det är skillnad på sandwich och sandwich. Ett däck med balsa som distansmaterial kombinerat med skruvat teakdäck innebär störst risk. Däck med balsa blir nästa, lägre, risknivå. Divinycell borde vara betydligt riskfriare eftersom det inte ruttnar. Kan man råka ut för att det bryts ner av frostsprängning om fukt kommer ner i distansmaterialet? Om jag fattat saken rätt skall det vara slutna celler i divinycell så det borde vara tämligen begränsade möjligheter att stora skador skall uppstå. Om montering av beslag o d är gjort på rätt sätt skall dessutom distansmaterialet vara bortkratsat och ersatt av något solitt vid alla genomgående hål. jag tror inte du behöver oroa dig för sandwichskrovet. Gläds åt att det ger en torr båt med häpnadsväckande lite kondens.