winga78

Återkommer nu efter att ha tagit upp båten. Har mätt på skitranden efter vattnet (bildas väl när man ligger still längre tider vid bryggan). Det visade sig inte vara 10 cm, ej heller 5 utan 3, dvs skitranden befinner sig ca 3 cm högre upp än i början på säsongen. Sänkningen pågår successivt under säsongen, den vita randen (båtens vattenlinje) sjunker ner tills den på sena hösten helt försvinner i vattnet. Troligen är det som många av er föreslagit, en kombination av viss vatteninträngning (säg 100 kg?) och vid mättillfället i oktober vattentank fylld mot normalt halv, dvs. 100 kg, full bränsletank, säg 30 liter mer än vanligt. Verkar väl inte alarmerande vad jag kan förstå, får kolla upp det lite noggrannare nästa säsong. Man måste ju alltid ha något att oroa sig för eller hur.....som om det inte är eländigt nog att det är 6 månader till sjösättning. Som t.ex. att båten ligger snett, ca 3 cm.... det är en annan tråd Seglar bättre på styrbords bog som några av delatgarna här oxå är med i, tack, kul forum!

Toppen Thomas, vilken insats! Jag skrev lite fel i min frågeställning, maststöttan i stället för mantågstöttan, men det genomskådade du väl. Har nu korrigerat frågeställningen ovan. Har även förtydligat några andra uppgifter om nån annan vill prova beräkningen. När det gäller min frågeställning ersätts ju staget av storfallet(för mätningen av ev. lutning). Varför tog du hälften av 15mm? I min (omformulerade) fråga mäter ju fallet ena sidan till 9200 och andra sidan 9215mm avstånd masttopp till relingslinjen(mantågstöttans toppknopp). Har för mig att 9215 mm var på babord, då lutar ju masten åt styrbord. Vad väger en mast? Säg att min väger ca 3kg/meter vilket blir 27 kg för 9 meter mast. Den står ju på rufftaket, minst 1 meter över båtens tyngdpunkt längdskepps. Om masten lutar säg 5 cm åt styrbord i masttoppen, kan den då ändra båtens grundläge så att båten lutar åt styrbord(och i så fall hur mycket?). Det kan man nog räkna på ochså eller hur Thomas Jag kan tänka mig att en enkel formel skulle kunna vara av intresse för många(hur påverkas mastens lutning av varje mm avvikelse mätt med storfallet och hur mycket lutar båten). Jag tyckte ju att 1,5 cm inte var så mycket........... Senast ändrad av winga78 | 17 oktober 2009 | 18:16

Hmm, Thomas, du gav mig ngt att fundera över. Håller med att 1,5 cm på vantskuven drar över masten märkbart. Det här borde man kunna räkna på , om man inte glömt sin trigonometri vilket jag har gjort(det var ialla fall snart 50 år sedan jag gick i skolan). Masten är i alla fal 9265 mm hög, avståndet från masttopp till mantågstöttans topp uppskattningsvis 9200, d.v.s. den med storfallet uppmätta sträckan. Avstånd från båtens mittlinje till mantågstöttan ca 1500mm. Ena sidan var då 9200 och andra sidan 9215mm mätt med storfallet. Hur mycket avviker masttoppen då från båtens mittlinje? Någon???? Har försökt rita upp det, kan det bli 10-15 cm? Följdfråga: en avvikelse i masttoppen från båtens centrum i sidled på säg 15 cm, kan den få båten att luta så att vattenlinjen förändras ca 3 cm (deplacement 3100 kg). En riktig utmaning, glad att kunna sysselsätta forumet en helg, håll till godo! Fattade inte riktigt din metod att mäta att masten står rakt, mina vanter/stag är längre än masten, hur då mäta att vanterna är lika långa mot mastens segelränna Senast ändrad av winga78 | 17 oktober 2009 | 17:31 Senast ändrad av winga78 | 17 oktober 2009 | 17:34 Senast ändrad av winga78 | 17 oktober 2009 | 17:35

Feedback: Har nu tagit upp båten (suck) och konstaterar att båten stillaliggande vid bryggan har legat 3 cm djupare på styrbordssidan. Skitranden efter vattnet ligger alltså 3 cm högre på styrbordssidan. Har mätt mot vattenlinjen inbakad i gelcoaten. Har även mätt att båtens vattenlinje är lika hög på båda sidorna(för att eliminera eventuell felmärkning). Får kolla upp nästa år om jag lastat asymetriskt eller om båten är sne. Hon reste sig i alla fall grymt mycket när allt var urlastat, å då hade jag i alla fall druckit ur det mesta Har även mätt om masten stod i lod, mätte med storfallet avståndet från masttoppen till mantågsstötta på resp. båtsida. Det diffade 1,5 cm (borde väl vara tillräckligt i lod med 1,5 cm på 10 meter mast). Kanske det då ändå (utan hänsyn till meterologiska fenomen) är så som Torbjörn m.fl. föreslår att fartökningen på styrbords halsar kommer av att båten/masten (i sin grundposition) lutar åt styrbord. Jag har för mig att någon nämnt att kappseglare trimmar masten i sidled oxå. Kul uppgift för oss alla att prova om så där ett halvår...........

Intressant det här med corioliskraften, jag trodde att Ralp-evert skämtade, urskäkta! Har läst på i bl.a. Wikipedia. Men kan det verkligen märkas på oberoende av åt vilket väderstreck man seglar? Om det är så och corioliskraften bara kan märkas i nord/sydriktning, kanske min observation hänger ihop med mina många kortare utflykter i hemmavatten; Bor i Västerås, vinden här kommer oftast från SSV, när jag seglar ut från hamnen seglar jag i riktning SO, dvs kryss på styrbords halsar. När jag sedan slår seglar jag i riktning SV, kryss på babords halsar. Båda bogar förhåller sig ju i princip lika till nor/syd linjen. Mysko!Får väl ta en sväng till Australien och kolla! Annars kan det kanske hänga ihop med Ekmanspiral , se http://www.hamnen.se/vaderskola/vindar-venturi-och-vindskjuvning-del-6.html Hur som helst; Än så är det långt till vår, tar upp i morgon, suck. Skall då passa på att se om om det är någon höjdskillnad på skitranden efter vattenlinjen på båtsidorna. Det var ju en hypotes att båten lutar.

tack för alla inägg, bra ideer och formler och grejor! Jag får nog medge ,med skammens rodnad på mina kinder att jag tog i lite med 1 dm, det är snarare 4-5 cm. Ska plocka ur båten idag, få se om hon lättar något. Vattentanken rymmer 150 liter tror jag, ska tömma den oxå. Antagligen inte så mycket, tar bara ur dynor, textilier, kylbox(20kg), sjökort, böcker, instrument, för att inte tala om barskåpet... säg max 4-5 ikeakassar eller 150-200 kg. När allt detta är lastat ligger båten ändå med den vita vattenlinjens nederkant i vattenbrynet om ni förstår vad jag menar. Vattenlinjen är ingjuten i gelcoat, kan inte halka ner. Min vattenyta är väl ungefär 6,4x knappt 2m, enligt Forgus31s formel kanske det behövs 500-600 kg för säg 5 cm? Nu är det ju så att sänkningen kommer gradvis , den vita vattenlinjen börjar försvinna framåt juli/augusti kanske, det tyder väl på vatteninträngning(dock torrt i båten). Återkommer efter upptagning på måndag, då kan jag mäta exakt.

Enlig beskrivningen är det handupplagt skrov i matta och rowing med kraftiga förstärkningar. Allstå tydligen inte sandwhich. Kan man tänka sig att mattan suger åt sig om gelcoaten har porer (plastpest hemska tanke)? Vatten- och bränsletank ligger midskepps, borde inte dra åt något håll

Min båt seglar märkbart bättre på styrbords kryssbog (eller sämre på babords). Vid kaj lutar båten lite åt styrbord (kanske en dm i vattenlinjen), har inte lyckats hitta orsaken. Masten står i lod. Alla vant spända med wajert(liksidigt). Man är ju frestad att tro att det finns ett samband mellan slagsida åt styrbord och bättre fart!? Nån som känner igen problemet, vad kan det bero på? sven winga

När jag lägger i på våren, mastat på och all utrustning är lastad ligger vattenlinjen precis där den ska vara (vit rand runt skrovet). Nu på hösten ligger båten säkert en dm djupare (den vita randen ligger under vattnet. Hemmahamn i Mälaren, brukar inte vara särskilt mycket beväxning, anväder dessutom båten ofta. Det har varit likadant flera år. Nån som har iakttagit samma fenomen? Vad kan det bero på, är det normalt? Har hört att plast suger åt sig, båten lär öka i vikt 2-3% under säsongen, min väger 3100 kg , det skulle bli en viktökning på 60-90 kg, det borde inte dra ner båten i djupet. Anledning till oro? sven winga

Tack för alla kloka synpunkter så här långt(fortsätt gärna!) Jag gör ett försök att sammanfatta vad som sagts och komma med några fler frågor: På deplacementsbåtar(de flesta äldre segelbåtar) är farten beroende av längden på vattenlinjen. Om t.ex. vattenlinjen är 6 meter är teoretisk toppfart ca 6 knop, är vattenlinjen 10 meter blir toppfart ca 10 knop. (Min Winga 78 kan under gynnsamma förhållanden komma upp i drygt 6 knop på kryssbog, vattenlinje 6,4m). Detta styrs av strömningstekniska fenomen under vattenytan utefter båtens längd. Samtidigt bör man ha så liten våt yta som möjligt för att minimera friktionen(strömningstekniska fenomen?) Detta får jag inte riktigt att gå ihop; längre vattenlinje ger väl större våt yta? Eventuell förlängning bör alltså ”normalt” ligga ovanför vattenbrynet för att minimera bromsning vid lätta vindar. När det friskar i och båten lutar kommer den frihängande delen av den förlängda aktern ner i vattnet och bildar en förlängd vattenlinje. I det läget (måttlig till frisk vind) borde (väl?) den förlängda vattenlinjen funka som farthöjare enligt ovan? D.v.s om vattenlinjen ökar från 6.4 till 7 m borde väl farten öka i samma grad? På vilka bogar får man störst utbyte av en längre vattenlinje(kryssbog, undanvind etc)? Ökad segelyta höjer farten framför allt i lätta vindar. Försök då att maximera duken med befintlig rigg(detta har jag gjort på mina nya segel, det blev klart bättre!). Å andra sidan får man reva tidigare då den lutande kraften blir större än konstruktören tänkt sig(segelyta/ kölvikt) . ( På kommentaren angående Winga78:ans styvhet kan jag bara säga att hon känns stabil att segla orevad upp till ca 8 m/s med ca 20-25 % lutning, därefter blir det inte effektivt. Jag tror att båten snarast ansågs som något underriggad när den kom, deplacement 3,2 ton). Betr. ”förfulningen” kan jag hålla med, det blir inte alltid lyckat, men det är ju en smaksak. Många trivs med sin båt, man vet vad man har och hänger på en plattform främst för att ha nånstans att göra av barnen ;-). Mitt uppsåt var ju att öka prestanda. Som det verkar på diskussionen så här långt tycks det ge dåligt utbyte att förlänga aktern, åtminstone på Winga78(fast jag förstår fortfarande inte riktigt varför, se mina frågor ovan ang. deplacementsbåtar). Jag har talat med några Winga87:or, dom är nöjda med plattformen och anser sig ha fått högre maxfart. Det kan ju bero på att Winga78 ansågs segla ännu lite bättre än Winga87 (ursäkta!), det är kanske därför det finns fler 87:or med förlängning än 78:or.

bild 2 winga plattform Knyter an till det forgus31 skrev, den förlängda aktern ligger ju inte i vattnet normalt utan bara när man går för motor(gräver ner sig) eller när båten lutar vid segling och det känns väl helt rätt eller hur? Senast ändrad av winga78 | 28 september 2009 | 21:18

Tack för intressanta synpunkter! På Sunwind ökar tydligen lystalet med 1% vid förlängning av vattenlinjen med 5%(40 cm). Omsatt till Wingan skulle förlängningen på 80 cm(12.5%) öka lystalet med 2,5 (från 0,94 till 0,96 ungefär). Om resonemanget är riktigt tycks det ju ge ett dåligt utbyte att öka förlänga aktern, eller? Dessutom är det just i lättvind som man önskar att det vore lite bättre driv i Wingan, vid friska vindar seglar hon 5-6 knop på kryss. Har sett några uppgifter om att hastigheten vid motorgång ökar. Sen är det ju det där med hållbarheten. Till Winga78 och 87 lanserades slutet på 80-talet en akterplattform (jag vet var formarna finns om nån är intresserad)som skulle integreras med skrovet, se bifogad bild. Jag tror att den skulle bultas fast med en fläns i plattformens underkant. Har snackat med ett varv som gjort några förlängningar, dom slipar bort gelcoat och plast på skrovet och lägger några lager ny glasfiber/plast över skarven. Det lär hålla. Finns det några Wingor på forumet som har denna akterplattform? Tydligen inte alldeles självklart att det lönar sig förlänga aktern av prestandaskäl? Hittade en länk om förlängning för Parant som kan vara av intresse för fler båttyper. http://www.kongstad1.net/paranter/artiklar/skrov1/skrov1.php Gärna fler synpunkter! sven winga Senast ändrad av winga78 | 28 september 2009 | 21:13

Jag har en Winga78 motorseglare med relativt hyfsade seglingsegenskaper. Men jag vill ha mer.....(utan att byta båt)! Båten har f.n. positiv akterspegel(d.v.s. den lutar lite inåt. Jag undrar om någon har erfarenhet av att bygga på en akterförlängning på segelbåt och vad det har givit i bättre prestanda. Jag tänker mig en förlängning genom att integrera en akterplattform med skrovet vilket skulle förlänga vattenlinjen med ca 80 cm( från nuvarande 6,4 till 7,2 meter). En längre vattenlinje borde väl ge bättre fart eller? Intressant att höra erfarenheter av en sådan ändring, både gång för motor och vid segling på olika bogar, gärna med siffror i knop eller så. Hälsningar, sven winga Senast ändrad av winga78 | 27 september 2009 | 21:12

Ville bara slå ett slag för http://www.winga-motorseglare.se/ Det är ett forum speciellt för Wingas olika motorsegalre. Ofta blir det ju mest effektivt att diskutera specifika Winga frågor med andra Winga-ägare. Winga-hälsningar, sven

Hej, Detta har diskuterats på Winga-forumet, det finns dom som har lyckats t.o.m.!http://www.winga-motorseglare.se/ mvh, sven

Ni som har kvar gamla Brydon Boy/PAR toaletter 59128-0000 och har bekymmer med reservdelar: Lösningen heter RM69 Standard, en holländsk toa som saluförs av bl.a. Byggplast och Båtprylar/SeaSea Pumpen ser nästan identisk ut och passar rätt av på Brydons fäste (tre hål). Köp gärna komplett lättviktstoa i stället för enbart ny pump och flytta över pumpen till den gamla toan. Då får ni nytt lock på köpet till i stort sett samma pris som enbart pump. Sen finns ju resrvdelssatser ett antal år framöver. jag är i alla fall jättenöjd med uppgraderingen Lycka te!

Det sipprar in vatten vid hjärtstocken, inte mycket men nån dl/dygn kanske. Enligt handboken ska det finnas TVÅ smörjnipplar på hjärtstocken, hittar bara EN. Har tryckt in så mycket propellerfett jag orkar. Gjorde detta redan på land och såg att det vällde ut under båten vid rodrets överkant där hjärtstocken kommer ut. Det kom däremot inte ut något fett vid den övre lagringen. Ska det göra det? Vet någon var den andra nippeln sitter (min Winga är en av de sista, kanske rationaliserat bort den andra nippeln?). Vad kan det annars vara för fel, skall något dras åt eller...? Önskar oss alla en skön sommar innan säsongen är slut! mvh,sven

Är det någon som kan förklara varför de flesta mantågsstöttorna har en triangelformad anliggningsyta mot däck? Om stöttan belastas inåt båten blir det ett stort tryck på en relativt liten yta (spetsen i triangeln). Jag har upptäckt skador i gelcoat och brott i underliggande laminat (och läckage vid regn) under 4 av mina mantågsstöttor! Har varit i kontakt med två båtvarv, de skador jag hade tillhör några av de vanligaste och håller sysselsättningen uppe på varven. Har nu efter lagning av skadorna satt en rostfri rektangulär plåt under den spetsiga delen av stöttan för att sprida belastningen och minska skaderisken. En annan sak jag förundrades över, under däck var stöttorna fästa med små brickor under muttern (det är ju inte stöttans fel förståss). Varför inte rejäla brickor, nån som vet? Vore kul att höra vad ni tycker?

Har tagit bort fönstren på ruffsidan för att täta.Förutom tätningsmedel är fönstren skruvade med rostfri bult. Problemet är att de flesta bultar inte tar gäng. Är det någon av er som vet hur konstruktionen ser ut, finns det en inplastad mutter som bulten borde gänga in i? Var sitter den, kan man komma åt den eller hur löser man problemet med att få fast fönstret igen? Tacksam för alla förslag Sven Winga