Seawolf

När du har kollat upp alla ev. dåliga kontaktpunkter i anslutningskabeln, monterat ihop givaren så är det dags att justera visningsinstrumentet. Såhär gjordes det tidigare, kanske det är liknande även på din version, för mätprincipen är densamma. http://www.batteknik.se/Silva/4000-next-kalib.html

Mölndalsån har en sluss neråt Centralstationen till, och skapades ursprungligen för frakter till och från Mölndal. Därmed var definierad som officiell farled tills 1953, men får troligen ändå inte lagligen blockeras för trafik. (Lika lite som att man inte få blockera ett farbart sund på sin mark) https://sv.wikipedia.org/wiki/Mölndalsån Däremot får man ju inte gå iland på Lisebergs område, i vart fall inte utan giltig entrebiljett. Men vad har en riktig sjötomte för behov att gå iland? Hur som helst, innan en eskader sjösätts måste man kolla upp att inte fysiska hinder finns placerade vid broar eller liknande. Som numera boende vid grodhavet överlåtes härmed ledarskapet för denna eskader till hugade intressenter. Att det är farbart stöds av trafiken med den s.k. "Julpaddan"

Nej. Jag har provat det på både kontaktlim och tätmassa. Gelcoaten störs inte av det.

Kanske denna manual gäller för den aktuella regulatorn: https://www.hjertmans.se/Media/Articles/5511-110/5511-110_Manual.pdf Manualen är tämligen värdelös, den anger inget av det som är viktigt för underhållsladdning av batteriet. Jag skulle reklamera den där du köpt den med hänvisning till både dålig manual, och alltför hög och långvarig laddspänning. Det finns andra billiga PWM som både har begriplig manual och OK UH-laddspänning.

Prova detta medel, det klarar mycket.....https://www.biltema.se/bygg/kemikalier/silikon/silikonborttagning-2000043447

De klassiska stora galvaniska isolatorer som klarar att lösa ut överströmssäkringarna och "glappar" med c:a 1.5 V, skapades för att klara säkerheten UTAN jordfelsbrytare. Båttekniks lösning följer den jordningsprincip som IEC anger som TT-typ: https://en.wikipedia.org/wiki/Earthing_system För de som inte är så duktiga på engelska (och som inte vet att starkströmsinstallationer i fritidsbåtar inte behöver följa svenska elsäkerhetsföreskrifterna) så blir översättningen av beskrivningen av TT-jordning så här (Från Wikipedia): --------------------------------------------------------- I ett jordningssystem TT (franska: terre-terre) tillhandahålls skyddsjordanslutningen för konsumenten av en lokal jordelektrod (ibland kallad Terra-Firma-anslutningen) och det finns en annan oberoende installerad vid generatorn. Det finns ingen "jordledning" mellan de två. Felslingans impedans är högre, och såvida inte elektrodimpedansen är mycket låg, bör en TT-installation alltid ha en RCD (GFCI) som sin första isolator. Den stora fördelen med TT-jordningssystemet är den reducerade störningen från andra användares anslutna utrustning. TT har alltid varit att föredra för speciella applikationer som telekommunikationssajter som drar nytta av störningsfri jordning. TT-nätverk utgör inte heller några allvarliga risker i fallet med en trasig neutral. Dessutom, på platser där kraften fördelas över huvudet (luftledningar), riskerar jordledare inte att bli spänningsförande om någon ledningsfördelningsledare skulle få avbrott, till exempel, ett fallet träd eller gren. I tiden före RCD var TT-jordningssystemet oattraktivt för allmän användning på grund av svårigheten att ordna tillförlitlig automatisk frånkoppling (ADS) vid en kortslutning från linje till PE (jämfört med TN-system, där samma brytare eller säkring fungerar för antingen LN- eller L-PE-fel). Men eftersom jordfelsbrytare (Residual Current Device) mildrar denna nackdel har TT-jordningssystemet blivit mycket mer attraktivt förutsatt att alla växelströmskretsar är RCD-skyddade. I vissa länder (till exempel Storbritannien) rekommenderas TT för situationer där en potentiell zon med låg impedans är opraktisk att upprätthålla genom "bonding", där det finns betydande kabeldragning utomhus, såsom leveranser till husbilar och vissa jordbruksinställningar, eller där en stor felström kan utgöra andra faror, t.ex. vid bensindepåer eller småbåtshamnar. TT-jordningssystemet används i hela Japan, med RCD-enheter i de flesta industriella miljöer. Detta kan ställa extra krav på frekvensomriktare och strömförsörjningar med omkopplat läge som ofta har betydande filter som leder högfrekvent brus till markledaren. ---------------------------------------------------------------------- Båttekniks lösning har i sin dokumentation en redovisning av prov gjorda där plötsliga och gradvis långsamt ökande jordfel har testats. Förloppen redovisas med oscilloskopbilder, och 30mA jordfelsbrytare har använts. Båttekniks elcentral har 10 mA jordfelsbrytare och kan därför reagera tidigare på begynnande isolationsfel som annars kan leda till korrosion i båten Eftersom starkströmsföreskrifterna i både Sverige och inom EU kräver att landströmsuttaget på land är bestyckat med egen jordfelsbrytare, så skall alltså två oberoende jordfelsbrytare vara ur funktion för att ev. fara skall uppstå. Så jag föreslår att IngemarE läser på om starkströmsinstallation i båtar, samt TT-jordning mm.

Min erfarenhet är att det är vanligt att en nivåvakt, speciellt såna som är inbyggda i länspumpen, ofta kärvar antingen vid hög eller vid låg nivå. a)- Kärvar den så den inte startar pumpen så blir det mycket vatten i båten men batteriet förstörs inte i brådrasket. b)- Kärvar den så den inte stänger av vid låg nivå så fortsätter pumpen att gå tills batteriet blir djupurladdat och mer eller mindre förstört. Detta är vanligare än a) för vid b) är det mindre krafter eller ledningsförmågeskillnader än vi hög nivå som växer. Utnyttjar man solcellsregulatorns underspänningsskydd så slås pumpen av vid fall b) då det är c:a 20% kvar av batteriet. Innan dess har den pumpat med 80% av batterikapaciteten. Skillnaden blir mestadels att batteriet kan räddas, mängden pumpning skiljer sig inte så väldigt mycket.

Det visade sig att åtskilliga av de billigare PWM-regulatorerna för solceller har en anslutningsmöjlighet för last. Den kopplar bort lasten då batterispänningen blir alltför låg. Jag ville koppla upp länspumpen via en omkopplare med lägena Auto (=länspumpens nivåvakt avgör då pumpen skall köras) och Manuell (= då man vill tvångsköra länspumpen). Samtidigt ville jag mata pumpen i Auto-läget via solcellsregulatorns lastutgång så pumpen inte kan köra ned batteriet så det skadas. Det visade sig då att dessa regulatorer jag provat har alla sina PLUS-anslutningar kortslutna till varandra, och bortkoppling och spänningsreglering etc. görs via minusanslutningarna. Jag löste detta med att använda en tvåpolig vippomkopplare för Auto/Man. Se bifogat schema.

Hade en MD6 där ett bränslerör fått en läcka just där röret var inlött i anslutningsmuffen. Som andra sagt. Torka rent och knyt toapapper runt alla tänkbara skarvar och anslutningar mm. Kör en stund och "vittja" sen pappren.

Den landströmscentral som Båtteknik gör är uppdaterad så att jordomkopplare inte behövs. www.batteknik.se

Tänk på att om du vill ha sidenmatt yta, så använd bara sådan lack på sista skiktet, och klarlack alla lagren innan. Använder man sidenmatt för alla lager så blir lacklagret liksom grådimmigt.

En aspekt på generatorer och blybatteribankar som inte belysts klart i tråden är följande: Exempel 1: Generator på max 50A och laddspänning 14,4 V. Batteribank på 200Ah. När motorn startas mot halvurladdad bank ger troligen generatorn 50A men vid laddspänning 13,8V (eller så), för laddregulatorn drar ned rotorströmmen så max laddström blir 50A. Detta pågår i typiskt max 10 minuter medan laddspänningen ökar tills den blir 14.4V. Därefter fortsätter batteribankens mottagna ström vid 14.4V minska, och generatorn ger inte längre 50A, utan succesivt lägre ström. Det är batteribanken som bestämmer detta. Exempel 2: Generator på max 100A och laddspänning 14,4 V. Batteribank på 200Ah. När motorn startas mot halvurladdad bank ger troligen generatorn 100A men vid laddspänning 14V (eller så), för laddregulatorn drar ned rotorströmmen så max laddström blir 100A. Detta pågår i typiskt max 15 minuter medan laddspänningen ökar tills den blir 14.4V. Därefter fortsätter batteribankens mottagna ström vid 14.4V minska, och generatorn ger inte längre 100A, utan succesivt lägre ström, precis samma ström som i Exempel1. Det är batteribanken som bestämmer detta. När alltså laddströmmen är mindre än generatorns max då laddspänningen är 14.4 volt så hjälper det inte hur stor ström generatorn SKULLE KUNNA ge, det är banken och laddspänningen som bestämmer. Vill man ladda bättre än så och ha stor generator får man byta till en intelligent laddregulator som ger mer än 14.4V. För generatorer som har en extern batterispänningsavkänning i form av en liten ledare (ofta gul) som ofta är ansluten till genertorplus, men som egentligen ska anslutas till battiets pluspol via en liten säkring, kan den som vet vad han gör lägga in en diod med en kortslutande brytare. Då kan man tillfälligt få generatorns laddspänning att öka med 0,6 volt, och man får en större laddström efter den inledande kvarten. Men VARNING! Glömmer man kvar brytaren öppen för länge så överladdas batteribanken! Endast för batterifetischister som ständigt spanar på batteribankens spänning!

International anger i bilagan att Trilux och Trilux 33 inte innehåller metallisk koppar på grund av sättet kopparföreningen framställs, och medför därför inte galvanisk korrosion. De anger vidare att man ska grundmåla aluminiumskrovet två ggr med en spärrfärg före påmålning med två lager Trilux. Deras spärrfärg förstås, men jag har provat med Biltemas spärrfärg som verkar ha samma egenskaper. Use of Copper Thiocyanate on aluminium hulls.pdf

Kör mobilen som WiFi-server till surfplattan så kan du se på Internetvideo på plattan. Jag har en Sony Z3 COmpact 8" surfplatta med 590 NITS i ljusstyrka och det syns i skarpt solsken. Sen har jag hemma en Samsung A 10"-platta med 450 NITS och den syns också, fast lite sämre än Sonyn i likadant solsken. Försök hitta en någorlunda vattenskyddad med minst 500 NITS så bör det funka OK. En del "Reviews" av plattor på nätet redovisar NITS, vilket sällan tillverkarens specifikation gör.

Du skall spana in några intressanta plattor. Sen skall välja en platta med väldigt hög ljusstyrka. Den mäts i NITS, och finns redovisat i dessa tabeller för olika modeller, både Android och Ipads: http://www.phantomhelp.com/tips/best-tabletsphones-for-dji-go-updated-daily.18 För utomhusbruk och särskilt i båt är ljusstyrkan på skärmen det viktigaste av allt. Sen kan vattentålighet vara intressant, så man slipper att ha ett skyddsfodral.

Mycket omöjligt kan fixas med att använda glasfiberväv i kombination med Biltemas 2-komponents cyanoacrylat. I detta fall, sätt ihop lockets två bitar med en aning "vanlig" cyanoacrylat bara så de är fixerade till varandra. Klipp till och linda några varv med glasfiberväv (typ för epoxilaminering) som överlappar skarven på utsidan. Pensla på cyanoacrylat från lilla plastflaskan, (det är ungefär som lättflytande sirap) så väven någorlunda mättas. Spraya sen på härdaren ur sprayburken. Träna först på lite väv nånstans för att se hur det funkar. På detta sätt har jag lagat åtskilliga prylar av PVC och andra material. T.ex. en speciellt utformad batterilåda i en Buster-båt som hade rämnat på flera ställen och där det dessutom fattades några cm2-stora bitar som väven överlappade Det blir ofta starkare än orginalet.....

Sandwich har inte så bra värmeisolering att det avgör. Jag har haft båt med sandwich som varit kall ocvh fuktig, och båtar med enkellaminat som inte varit det. Däremot är det risk att en båt som en gång varit på grund skapligt får släppningar till distansmaterialet som minskar laminatet styrka, varefter ständiga smårörelser för släppningarna att fortplanta sig utan att det hela syns på varken insida eller utsida. Enkellaminat är ärligt, är det OK på båda sidor är det OK. De båtar som blir äldst trots några grundstötningar och reparationer är alltid byggda av enkellaminat i skrovet....

Jag skulle se efter om det går att såga bort den aktra delen av motorrummets "tak" så att man får höjd där som är nog för att lyfta toppen. Om denna takbit är av typ plywood så bör det funka med hjälp av ett s.k. multiverktyg. Se bild. Återmontering gör man sen via att skruva 25x25mm trälister under takbiten utmed kanterna. https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/elverktyg-och-maskiner/multiverktyg/elektriska-multiverktyg/multiverktyg-004732/ Handbok....file:///C:/Users/-/Desktop/albin-vega-handbook.pdf

EVA suger inte så mycket, men det är heller inte helt vattenavvisande. Annars ser det efter en säsong bra ut, men långsiktigt är svårare att uttala sig om. I vårt fall är det så att tofterna med årens trampande har blivit lite konkava, så vattenavrinningen är inte perfekt, men det är inte EVA:ns fel. På denna båt är det inte fasade ribb-kanter. Till nästa båt har jag köpt EVA med fasade kanter.

VIsserligen 10 år sedan, men denna genomgång av olika försäkringsbolags villkor som jag gjorde åt SXK:s tidning På Kryss innehåller de frågeställningar man bör ställa sig då man väljer försäkringsbolag. Generellt kan sägas att man sällan eller aldrig skall välja bolag efter hur låg premie som ges, utan efter vilken ersättning som ges vid stöld, skada eller totalhaveri. Det är först då man kan bedöma om bolaget var bra att ha anlitat, men då är det för sent att ångra sig. Här är hela artikeln: http://www.batteknik.se/div/2010_forsakringar.pdf

Visst, men i detta fall duger det med en nätkasse hängande på akterspegeln.....

https://www.youtube.com/watch?v=-lhtdfTb9EQ

Fundera på om inte ett sådant här duger. https://www.jula.se/catalog/fritid/friluftsliv-och-camping/friluftsutrustning/friluftskok/gaskok-005134/ Eller ett eller två sådana här: https://www.jula.se/catalog/fritid/friluftsliv-och-camping/friluftsutrustning/friluftskok/gaskok-000640/ Gasbehållare ser ut så här, och räcker för kanske 5 potatiskok. https://www.jula.se/catalog/fritid/friluftsliv-och-camping/friluftsutrustning/friluftskok/gaspatron-010994/ Har ett sådant i min lilla båt och det fungerar bra.

Här är en lösning av Unisexmodell, som man inte missar att träffa då båten kastas omkring i vågor och vind.

Betänk visdomen i Sven Ingvars salig Sven-Erik Magnusson's svar då en journalist tyckte att deras låtar allt var väldigt enkla: - Det är det enkla som är det svåra! Eller som jag själv uttrycker det: Det är alldeles för enkelt att åstadkomma något komplicerat, och alldeles för komplicerat att åstadkomma något enkelt.