Seawolf

Lite på marginalen, men är ändå mycket läsvärda för alla som gillar båtar och hav. Skrivna av en svensk sjökapten på 1920-talet. Gratis PDF-format och kan laddas ned. www.batteknik.se/bok

Prova med ullgarn. Placera dem så att deras längd inte når fram till närliggande sömmar. Fäst dem genom att sticka dem genom segelduken och knyt en knut på vardera sidan.

https://youtu.be/geeuko9Nw44?t=127

14.4 V laddspänning är helt normalt och OK.

Liten elutombordare med batteri på 60Ah är som att segla plattläns i svag vind. Däremot om ekipaget måste gå emot diverse vågor och stark vind så blir det inte så kul. Och bara batteriet väger nästan dubbelt mot t.ex. en Honda 2.3 och skall laddas stup i ett. Litium väger hälften och kostar skjortan. En honda 2.3 om man inte kör riktigt fullt drar väl c:a 2 dl /tim och med 20 timmar/säsong så blir det 4 liter soppa. Avtrycket i både klimat och plånbok är i stort sett försumbart. Som talesättet säger : "Man skall välja sina strider", vilket i ett fall som detta är kampen för miljön.

Spänningsregulatorn på generatorer på Volvomotorer har oftast en spänningsavkänning (gul ledare) som kan kopplas till generatorns utgående plus. Den kan även förlängas och kopplas till batteriets pluspol. I så fall kommer regulatorn att ställa in batteriets spänning vilket är bättre. Om det är avbrott så att den gula regulatorledaren inte har kontakt med något så KAN det kanske orsaka att regulatorn höjer utspänningen till ett absolut maxvärde i stället.

Jag monterade en sådan pump efter att ha provat andra som heller inte funkade efter några år. Efter 2 säsonger slutade den funka , precis lagom just då garantin löpt ut. Det visade sig att inneslutningen till elmotorn inte tål vatten, utan det kom in och invändig korrosion fick t.o.m. ytterplasten att svälla upp, Tvärstopp alltså. VARNING för denna pryl. Problemet tycks vara att tillverkarna av länspumpar inte har tillräcklig respekt för och kännedom om Murphy's allomfattande illistighet. Numera har jag gjort ett helt egenkomponerat system för denna lilla aluminiumbåt som barnbarnen använder. Dels en membranpump som kan suga och som sitter precis under akterdäcket. Sugslangen har en omvänd tratt nedtill med ett typ myggnät av plast som sitter runt den vida öppningen så att smuts inte skall sugas till pumpen. Dels en liten flottör på en stång som påverkar en sluten mikrobrytare, också den monterad precis under däck. Mikrobrytaren drar ett relä som driver pumpen. Nu finns det alltså inga som helst elprylar som kan hamna under vatten under alla rimliga förhållanden.... Med detta hyser jag viss förhoppning om att ha överlistat Murphy för gott. Åtminstone vad gäller länspump.

Ja, marinbrons tål havsvatten utan anodskydd. Mässing gör det sämre eller dåligt.

Dessvärre så tillverkas i princip ALL konsumentelektronik i Kina åt kända Västvärldsvarumärken. Så att komma ifrån att göda Kina är i princip omöjligt.

Det blir inte mycket skillnad. Saltvattnet är c:a 2% tyngre, och det innebär att din båt får exakt samma vattenlinje i saltvatten som i sötvatten om du lastar båten med (i din båt på 1000kg) 20 kilo då den är i saltvattnet.

Om det är en bronspropeller på en rak axel så är det OK att köra utan offeranod. Har du landström installerad med eluttag i båten kan extra huvudbrytare på minuskabeln till motorn vara en försiktighetsåtgärd.

Du kan också prova att knyta fast en linstump nån meter ovanför däcksfästet. Vortexvirveln är det som får häckstaget att vilja vibrera . Betänk en gitarr. När man knäpper på en sträng vibrerar den en kort stund. Binder man en tunn snörstump runt strängen lite ovanför stallet dör ljudet i princip omedelbart. Den dämpning som linstumpen (snörstumpen) gör då staget vill vibrera "stjäl" lite rörelseenergi så att vibrationen dör ut. Man kan se samma sak tillämpat på grova kraftledningslinor, där det sitter vibrationsdämpare en bit från stolparnas isolatorer. https://swedwire.se/uploads/image/401c15e52a744185966823bac85a0c0e/VIbration_damper.png?width=850&height=400&mode=crop&scale=both

Hade ett väldigt likt problem med en SUzuki DF70 från 2001. Din felbeskrivning är nästan identisk. Efter massor av huvudkliande och kontroller visade det sig att tiltfunktionen går direkt på inkommande +/- 12V, via en liten intern huvudsäkring upptill under den inre kåpan som täcker en massa elsaker. Någon hade satt in denna säkring fel, så att den dels fick för dålig kontakt, dels så att säkringshållarens kontaktbleck blivit lite deformerade. När detta rättats till försvann alla problemen och har inte återkommit på 4 år hittills.

Nasa kan bara och skall bara, hålla räkning på laddningstillståndet för en batteribank, nämligen förbrukarbanken. Startbatteriets laddningstillstånd lever och skall leva sitt eget liv. För att Nasa skall kunna göra detta krävs att dess shunt skall vara inkopplad så att varenda ström som kan gå in eller ut ur batteribanken skall passera den, och inga andra strömmar får passera shunten, Då blir ditt schema så här i stället.

Nu är den fjärde boken av sjökapten Sigurd Sternvall digitaliserad, "Under Regnbågsflaggan". Den skildrar hans verksamhet i Kina i början av 1900-talet, och ger en mycket god känsla för hur det var i Kina vid den tiden. Böckerna är gratis och idealiska att läsa via mobil eller läsplatta regniga dagar i naturhamnen. http://www.batteknik.se/bok/under_regnbagsflaggan.pdf (Den fjärde) De tidigare 3: http://www.batteknik.se/bok/resan_till_kappkina.pdf (Den första) http://www.batteknik.se/bok/sjoman_linus_aventyr.pdf (Den andra) http://www.batteknik.se/bok/resa_jangtsekiang.pdf (Den tredje)

En skildring av den svenske kaptenen Sigurd Sternvall när han var anställd som flodinspektör på Jangtsekiang i Kina under tidigt 1900-tal. De trakter han beskriver är numera översvämmade av "three Gorges Dam", världens största kraftverksanläggning. http://www.batteknik.se/bok/resa_jangtsekiang.pdf

Skall man försöka mäta litet flöde som skillnaden mellan två betydligt större flöden, så kommer de två mätarnas mätonogrannhet att orsaka stora fel. 1% felvisning av fullt mätområde, blir 10% vid 10% visning. Om dettta då är i olika riktning för de två mätarna så blir skillnadsvisningen rena hasarden. Jag fick dieselflödesmätningskrav från en kund till en 3MW dieselmaskin, och vi fick då utforma detta via de uppmätta individuella felvisningskurvorna, klart komplicerat, och ändå inte bra.

Jula anger att 2-t alkylatet passar för både luft och vattenkylda motorer. Vänligen meddela Jula om att de har fel och förklara varför (vore inte fel att göra här heller) , så gör du både dem och allmänheten en stor tjänst. Däremot kan man ju peka på att gamla 2-t motorer ibland anges kräva 3-4% oljeinblandning, så man skall ju då antingen toppa upp med mera olja för Julas har 2%.

Denna är lite mer fantasifull i sina historier, varav säkert några är sjömansskrönor. Ni vet, sådana som t.ex. låg till grund för Evert Taubes "ELdarevalsen". De som uppskattar detta är välkomna att SWISH:a ett bidrag. Se bokens förord. Håll till godo! https://www.batteknik.se/bok/sjoman_linus_aventyr.pdf

Jag har bedömt det som för mycket plockande med att trycka häften och distribuera dem. Den som vill kan ju skriva ut den själv.

Jag har digitaliserat några böcker med maritim anknytning för att glädja andra. Gratis, rättigheterna är utgångna. Här är den första..... https://www.batteknik.se/bok/resan_till_kappkina.pdf

Har nu skummat inläggen här. Det verkar saknas en mycket viktig sak, nämligen att dessa verktyg kräver att man sätter in flatstiftet från rätt sida i tången, annars funkar inte pressningen på avsett sätt. Prova själva att pressa två lika flatstift, vända åt var sitt håll i tången. Dra därefter i kabeln och se hur stor skillnad det blir innan kabeln lossnar.

Blir det av så kommer antagligen mindre förgasartvåtaktare att tillåtas om de kör på alkylatbensin.

På bilsidan finns ju principen "Bonus -Malus" för att främja CVO2-snåla bilar och straffa de utsläppande. Då skall man ju enligt samma princip ha Malus-skatt på motorbåtar, och betala Bonus till segelbåtarna. För övrigt: Varför skall Vindkraft subventioneras för att den skall producera el som via ledningar förs långt bort, körs in i laddare och laddar elbåtsbatterier, som sen matar elmotorer i båtarna? Vindkraft med direktverkan finns ju redan, Segelbåt kallas det..........

Vad gäller galvanisk korrosion så uppstår den när den galvaniska potentialen hos två olika elektriskt ledande metaller (bl.a. grafit inräknas även) skiljer sig åt. I fallet koppar och aluminium så är det aluminium som offrar sig för den ädlare kopparn. Därvid hindrar aluminium kopparn från att släppa iväg några joner till vattnet. Detta är samma förlopp som man kan se då man har en gulmetallpropeller på båten. Den innehåller koppar som vid vattenkontakten avger pyttesmå mängder kopparjoner (vilka omvandlas till biologiskt nödvändiga spårämnen inom högst nån tiondels mm). Havstulpanerna avskyr kopparjoner och gillar inte att bosätta sig där. Monterar man nu zinkanoder (eller aluminiumdito) i elektriskt ledande kontakt med propellern, så kommer det inte att bildas några kopparjoner, och havstulpanerna bosätter sig med förtjusning på propellern. För att inte trötta en måttligt intresserad omvärld så ska jag inte berätta mitt livs historia här.. Men som ett vänligt förslag hoppas jag att du kontaktar International och förklarar för dem att de inte har begripit hur koppartiocyanat uppträder i den galvaniska spänningskedjan, och att de för säkerhets skull ändrar sina rekommendationer att använda färg med sådant i på aluminiumnbåtar.