Seawolf

Om polis och andra myndigheter uttryckligen varnar allmänheten för att promenera i en viss stadsdel en lördagskväll, och någon ändå gör det och råkar på problem så tycker jag att de som tar en sån risk får betraktas som oförsiktiga och delvis får skylla sig själva. Och det är ingen ursäkt om man planerat att gå där långt innan, eller om det är en stor omväg att inte gå där. Sen är det naturligtvis önskvärt att polis m.fl. skall se till att det är rimligt säkert att vistas på stan när som helst. Men det är en annan historia.

Jag hade det problemet också, och det är även en risk, för om man inte har bra balans i t.ex. en gummibåt är det lätt att rycket vid 25% varv får någon att tappa balansen och falla i vattnet. Så jag skruvade isär motorn och tog ut spiralfjädrarna i centrifugalkopplingen, sen skaffade jag två liknande fast svagare som jag kapade och bockade till. Så nu greppar propellern omedelbart då motorn går på aningen förhöjd tomgång. Det har funkat fint i flera år nu. Fast det greppar vid så lågt varv att när man startar med choke och har lite höjd gas den första halva minuten så driver propellern....

Det här är en i stort sett bra beskrivning av problematiken. Fast en viktig rättelse måste göras, även om den inte medför nån funktionell skillnad. Spänningen i skyddsjorden från landmatningen medför inte GALVANISK korrosion utan ELEKTROLYTISK korrosion. Galvanisk korrosion uppträder mellan olika metaller oavsett yttre spänningskällor. För de metaller som normalt finns i en båt är den galvaniska potentialskillnaden aldrig större än c:a 0,8 V likspänning Skyddsjordens spänning i förhållande till vattnet runt båten har mätts av Svenska Kryssarklubben i 20 olika gästhamnar, och spänningar på 1-4 V växelspänning är vanliga. Observera att toppvärdet på dessa spänninar är 1.4 ggr större, och är alltså 1.4 - 5.6 V likspänning i detta exempel. Detta överstiger kraftigt vad en galvanisk isolator klarar att blockera. Vidare så kan elektrolytisk korrosion också uppstå även om skyddsjorden i båten inte är kopplad till båtens likströmssystem. De vanligaste sådana fallen är skyddsjordade värmepatroner i t.ex. varmvattenberedare eller vattenburna värmesystem. Där blir det en strömbana mellan skyddsjord och det vatten de värmer och vidare till t.ex. motor-propeller. De flesta landströmsladdare som har metallhölje har en extern jordanslutning, och deras installationsanvisning (särskilt de från USA) brukar innehålla kravet att denna jordanslutning skall anslutas till båtens 12V-minus. Detta innebär att inte bara ladddaren själv, utan även hur den har installerats spelar roll för uppkomsten av elektrolytisk korrosion.

Mera tips: http://www.ybw.com/forums/showthread.php?t=278552

Kolla vad som orsakar störningen. Koppla bort Cteken från förbrukarbatteriet och prova att starta motorn. Sen får du rita upp hur plotter, batterier, laddare, och laptop ärhopkopplade, annars blir försök till hjälp bara ett trevande i mörker.

Om man har två eller fler batterier i banken så motsvarar 20% av dessa mer än 40% av ett enda (beror på Peukertefekten) . Den motor som ibland inte kan startas med en en-batterikapacitiet på 40-60% är i såpass dåligt skick att den inte har i en båt att göra.... och att den plötsligt oförutsett skulle vara sån samtidigt som man har slarvat och laddat ur så att Battery brain löst ut är tämligen osannolikt. Tvärtom, om motorn plötsligt är mycket svårstartad är det betydligt säkrare att ha flera batterier i parallell för starten. Men den största vitsen med Battery Brain är att den skyddar banken från djupurladdningar på grund av slarv. De flesta jag känner har nån gång förstört sin batteribank genom att glömma någon förbrukare på med huvudbrytaren till då man lämnar båten en tid.

En effektiv variant är att köpa två AGM-batterier från biltema som sätts i en enda batteribank. Sen skaffar du en Battery Brain som skyddar denna bank från att urladdas lägre än 20% kvar (totalt 40% av ett batteri) så motorstart alltid kan garanteras. Din generator behöver sen ingen laddfördelare, och solceller och generator laddar alltid hela banken. Din generator kommer sen att få det lättare att återladda ett visst strömuttag, för den lämnar en viss utspänning, och det är batterierna som sen tar emot den ström de kan vid denna spänning. Och flera batterier tar emot mer ström per tidsenhet vid viss generatorsdpänning än vad färre batterier gör.

Det är vanligt att man vinterkonserverar en sötvattenkyld båtmotor genom att låta den suga i sig en glykolblandning i saltvattenkretsen. Om du alltså bytte impellern på våren före sjösättning så är nog glykolen i impellerhuset från den konserveringen. Efter att saltvattnet passerat sötvattenkylningens värmeväxlare (motsvarar kylaren på en bil) så skickas saltvattnet in i motorns avgasrör där det blandas med avgaserna så att inte avgasslangen av gummi skall bli för varm. Om saltvattenflödet blir för litet, kommer avgasslangen att bli för varm och saltvattnet kommer ut ur avgasröret både som varmvatten och som vit vattenånga.

Din motors oljeförbukning, även om den är liten, passerar med avgaserna ut. Om du alltså har för lågt saltvattenflöde, kommer dessa små oljerester inte att spädas ut lika mycket som vanligt, och kan då ses tydligare än med normalt, större kylvattenflöde. Dessutom så kommer dåligt saltvattenflöde att medföra att avgasslangen blir betydligt varmare än vanligt, och då kommer troligen gammal ingrodd fett sot/smuts i slangen att lossna och åka med ut. Kolla alltså att du inte har någon ökad oljeförbrukning, efter att du kollat att impellern är OK, och att inte något satt igen saltvattenkretsen. Och känn efter med handen att inte avgasslangen blir varmare än ljummen vid normal marchfart.

Vit rök på varm motor kan betyda att saltvattenkretsen är igensatt av skräp eller att ett eller flera blad på impellerpumpen är skadade eller fattas. Detta märks även på att avgasslangen blir varm och avgasljudet brukar bli tydligare och ettrigare än vanligt. Sådan vit rök (=vattenånga) brukar avdunsta några meter från båten, medan vit eller vitblåå rök från oförbränd diesel eller olja liksom bara tunnas ut och bölja iväg utan att avdunsta.

Styvheten upp till 25 graders krängning på en sån båt beror mest av båtbredd x totalvikt. Att öka kölvikten gör inte mycket till eller från. Se figuren. En bättre lösning är nog att du går igenom dina segel och rigg med en segelmakare och finner ut hur du skall minska buken upptill i seglen, det är bättre och troligen billigare.

När du finner en eller flera stålbåtar som ser intressanta ut, kolla då de få ställen där det går att skruva bort paneler etc, och stick in en svanhalskamera med lampa där för att inspektera hur långt rosten hunnit äta upp båten. Stålfartyg har tjocka stålplåter och byggs med en viss rostmån. Fritidsbåtar byggs med tunnare stålplåt och med mindre rostmån. Och de kläds in med förföriska paneler som ser rätt OK ut, men som inte enkelt låter sig demonteras för att underhåll med rostskydd skall kunna ske. Efter ett visst antal år (betydligt färre än för större fartyg) är de slut för de har rosta inifrån, och det kan gå fortare än andra än säljaren anar....

Det är OK att man tar rimligt betalt för vatten. Vi har segelbåt och behöver tanka vatten oftare än diesel, och det är klart genant att gå till t.ex. sjömackar och tanka gratis utan att tanka bränsle. Då känns det betydligt bättre att lägga till, tanka vatten, kanske köpa en glass, och sen fara vidare om man betalat för vattnet.....

Kolla vad det kostar att få båten hemkörd med fraktfartyg eller trailer. Bara soppakostnaden betalar nog en sådan transport.....

Kör med en http://www.jula.se/bandfil-400-w-123071 Använd den vinklade pappershållaren, och snudda bara mot plasten så rivs limresterna bort. Man får eftermåla med topcoat. Men det hela går rätt fort.

En detalj, liten men viktig: Det är väldigt svårt att via en jordning till vattnet vid ett brygguttag få bort obalansspänningen i landströmsjorden. Orsaken är att det är mycket lägre impedans i den gröngula skyddsjordledningen än i vattnet, vilket gör att det enda som händer när man ökar brygguttagets jordyta mot vattnet är att strömmen i landskyddsjordledaren ökar. Spänningsskillnaden blir kvar.

Och här byggs dessa utflyktsbåtar. Verktyg: Yxa, huggmejslar, en enkel bandsåg uppallad på sanden....

http://www.batteknik.se/maxi/klubben/files/bilder/lyr1.jpg http://www.batteknik.se/maxi/klubben/files/bilder/sittbrunn.jpg http://www.batteknik.se/maxi/klubben/files/bilder/tjornrunt-378-33.jpg Bilder säger ju mer än ord. Alla båtmodeller har sina egenheter som man kan behöva förbättra så även 999:an. Man skall alltid sky båtar med skruvade teakdäck som pesten. Det är alltid tryggast i längden att äga en båt med enkellaminat i skrovet, sandwich efter några ordentliga smällar är inte att lita på.

Det är märkligt att så många kan skriva så mycket utan att ha fattat ett dugg varför samhället har infört körkort för att framföra fordon osv. Det är INTE för att utbildningen leder till så värst mycket förbättrat beteende i förhållande till rådande bestämmelser. Det är för att ett körkort förvandlar en rättighet till ett utdelat tillstånd SOM KAN DRAS IN! Ta fartkameror t.ex. Respekten för dessa skulle försvinna om det var bilägaren som fick böta. Eftersom inte föraren drabbas av körkortsindragning då bara bilen får böta så.... Lösningen på båtkörkortsfrågan för båtar är alltså att införa detta och dela ut dem i första omgången till alla som anmäler att de är berättigade och att de behöver det. Utbildning behövs inte, det räcker att det finns bestämmelser. Sen kan man satsa på att övervaka dårarna och dra in deras båtkörkort i takt med att de visat att de inte klarar att följa bestämmelserna. Bestämmelser utan kontroll och kännbar påföljd är nonsens. Senast ändrad av Seawolf | 27 februari 2011 | 08:29

Faktum är att om man ser på sundet mellan Villine och Gillinge med Google Maps, spar området som en bild, och sen använder Office Picture Manager för att framhäva kontrsterna så ser man den omnämnda 1.8-stenen tydligt.

Det framgår inte om motorn sitter på ett S-drev (120S?) eller med Sole backslag på axel. Om du har ett Sole backslag så verkar det kunna levereras med flera olika utväxlingar (2,1:1 - 2,6:1), och ditt problem i så fall kan vara att du fått fel utväxling till den propeller du har.

Får se om bildupplösningen här räcker, det är ett schema på en äldre X2 med ren relästyrning.

Jodå, jag har sotat ur en X2 på följande sätt. Förmodligen härstammar metoden från mig och vad jag skrivit om här och där. Jag demonterade allt från den rostfria innerdeln. Sen lade jag glasullsisolering runt den och körde med en blåslampa in från brännkammarhållet tills det mesta av innerdelen nästan glödde. Sen raskt in med några deciliter vatetn och skakade hårt. Massor av sot lossade. Efter andra gånge var det bara lite som t som kom ut. Man sotar hela ångpannor på liknande sätt, med s.k. sotblåsare.

Det gäller att hålla rent så gott det går mellan vad som är de grundläggande funktionenrna ombord, och de sekundära. Grundläggande är motor och elsystem, där tjänar man på att försöka hålla fritt från komplex elektronik. Allmänt sett verkar de äldre marindieslarna med mekanisk insprutning vara fria från elektronik, men de släpper i stället ut mer föroreningar. Elsystem bör bestå av busenkla robusta brytare och omkopplare och bilsäkringar, för landström är det bästa att använda standrdprylar som är billiga, har standrdfästen till en skena, och finns överallt. Att blanda in touch-paneler som kopplas till en styrbox, eller distribuerade bussbaserade elsystem är ostrategiskt vad gäller reservdelar efter några år. Vad gäller navigation och segelinstrument kan det vara frestande att satsa på system med displayenheter och bussanslutna undersystem för plotter- ekolod- radar- och autopilot är tjusigt men tvingar båtägaren att bara hålla sig till det systemet från den tillverkaren. Den som i stället satsar på fristående enheter av vardera slaget får det visserligen rörigare, men inget enskilt fel stoppar alltihop, och han kan alltid välja fritt vid komplettering eller utbyte. Den som läser t.ex. Papa Blondies bok om sin världsomsegling kan notera att han var nöjd med sin MD6 - i Balladen. Denna gamla motor hade dels en dynastart/generator, dels en växelströmsgenerator. Båda drev var sitt batteri, så även med ett fel hade han laddning. Dessutom kan den motorn handstartas med vev (utan någon el alls inblandad) när alla batterier är alltför urladdade, vilket hände honom några gånger. Eller om dynastarten hade felat.

Jag hittar inte i denna tråd något citerat yttrande från elsäkerhetsverket rörande din båt eller annan. Om jag har ett gammalt hus vars elinstallation inte följer de bestämmelser som rådde då dess elinstallation gjordes är den olaglig tills den rättas till. Men den är inte olaglig om den är utförd efter gamla bestämmelser, även om nya bestämmelser kräver ett annat utförande. Och av det som framförts här hittills ser jag inget som tyder på att din båts installation skulle vara, eller kunna vara, utförd på ett korrekt sätt, vaken efter de gamla svenska bestämmelserna eller de numera gällande.