Seawolf

http://www.blocket.se/stockholm/Elan_36_Scandinavia__99_m_batplats_55389011.htm?ca=11&w=3

Nej, det existerar INTE någon brödseglarregel. Däremot skall mindre flytetyg hålla undan för större i trånga passager där det större har svårigheter att väja som det skulle gjort om det inte var trångt. Mindre och större i detta sammanhang har absolut ingenting att göra med yrkesfarkost eller fritids/nöjesfarkost.

Vad är det för "tolkning av Sjövägsreglerna" som du refererar till? Den finns troligen nedskriven nånstans av någon som är lika förvirrad som du och har ingen officiell status. Att skriva strunt om begreppet fritidsbåt eller nöjesbåt är farligt. En 55-fots segel- eller motorbåt kan vara en fritids- eller nöjesbåt, medan en mindre t.ex. en 30-40-fots passagerarbåt med mindre djupgående är yrkesfartyg, och i trängre passager är det alltså passagerar- (brödseglar-) båten som skall hålla undan för den större fritidsbåten. Lägg av, Larsakelarsson, du är bara ute och försöker försvara din felaktiga ståndpunkt i stället för att acceptera fakta, precis som en trotsig tonåring.

Kappseglare är också skyldiga att följa sjövägsreglerna, bl a: SB-bog = rätt till väg, lovartsbåt väjer för läbåt, upphinnande båt väjer, och 'nöjesseglaren' väjer för brödseglaren, dvs även motorbåtar i yrkessjöfart. Helt klart. MEN: det finns ingen regel om nöjestrafik kontra brödtrafik. Endast regler om att större fartyg i trång farled har företräde framför mindre. Oavsett nöjen och bröd. Det är mycket felaktigt och olämpligt att påstå att det finns en brödregel, och detta kan skapa olyckor! Däremot är det lämpligt för alla på sjön att uppträda smidigt och inte provocera fram sista-sekundenmanövrer. Hej Seawolf Då tycker jag du skall försöka segla i vägen för en Waxholmsbåt eller en Öresundsfärja någon gång vid ett lämpligt (olämpligt?) tillfälle oavsett om det är trångt eller inte. Då får du garanterat simma iland! Lycka till med seglandet! (OBS, jag påstod inte i min bisats att det är reglerat i väjningsreglerna utan att det generellt är lämpligt att väja för yrkestrafiken!) Om jag följer sjövägsreglerna och Vaxholmsbåten inte gör det så jag får simma iland, så torskar kaptenen på Vaxholmsbåten. Sluta sprid falsk information om nån slags brödseglarregel i sjövägsreglerna, ange annars i vilken officiell förordning den finns nedskriven, och hur den är formulerad. Du skrev: "Kappseglare är också skyldiga att följa sjövägsreglerna, bl a: SB-bog = rätt till väg, lovartsbåt väjer för läbåt, upphinnande båt väjer, och 'nöjesseglaren' väjer för brödseglaren, dvs även motorbåtar i yrkessjöfart." Trafiken i Öresund är reglerad i trafikzoner som skall följas av alla, även seglare, och sjövägsreglerna kräver att trafikzonsförordningar skall efterlevas.

Att förlägga en kappsegling i en relativt trång farled är förkastligt. Kappseglare är också skyldiga att följa sjövägsreglerna, bl a: SB-bog = rätt till väg, lovartsbåt väjer för läbåt, upphinnande båt väjer, och 'nöjesseglaren' väjer för brödseglaren, dvs även motorbåtar i yrkessjöfart. Själv har jag kappseglat hundratals gånger i Öresund och där är det stundtals livlig trafik men vi väjer alltid om det är andra båtar med rätt till väg i närheten (inklusive konkurrenter i tävlingen så klart...) Helt klart. MEN: det finns ingen regel om nöjestrafik kontra brödtrafik. Endast regler om att större fartyg i trång farled har företräde framför mindre. Oavsett nöjen och bröd. Det är mycket felaktigt och olämpligt att påstå att det finns en brödregel, och detta kan skapa olyckor! Däremot är det lämpligt för alla på sjön att uppträda smidigt och inte provocera fram sista-sekundenmanövrer.

Manualen till BM1 finns på nätet, även i svensk version. Använd den och kolla både installationen och kalibreringen av nollström. När du gjort detta, se till att du har din batteribank fulladdad. Starta sen en typisk förbrukning UTAN att någon laddare är ansluten och igång. Sen bryter du strömmen till BM1 och slår på den igen. Allt enligt manualen.

I stället för grövre kablar kan du lägga en schottkydiod med spänningsfall c:a 0.2 volt mellan den gula regulatorledningen och batteriplus. Det räcker med en schottkydiod för liten ström, laddströmmen går i andra ledare. Då höjs laddspänningen med samma c:a 0.2 volt på batteripolerna. Men se upp att du inte vräker på högre laddspänning än vad batteritypen mår bra av... Extragrova laddkablar från generatorn är rätt töntigt ifall man har generatorregulator med extern spänningsåterföring...... Mnja. Man behöver inte överdriva kanske. Men 6 kvadratmillimeter laddkabel, a nästan fem meter som fina marinan i Åkersberga hade installerat (nu mer än tio år sedan) är i det klenaste laget. Tycker jag iaf. Utan att dessutom utnyttja/använda sig av den gula sensor tåten. Har installerat 35 kvadrat idag. Lite överdrivet. men åt rätt håll.. Visst man kan inducera ett spänningsfall direkt vid generatorn. Men det är väl bara mer saker som kan krångla över tid? Det är väl inte jätte jobbigt att dra fram en 0,75 mm tåt fram till batteriet? Dyrt är det inte heller Den där gula tåten skall anslutas till batteribankens pluspol, enligt t.ex. Volvo Pentas installationsanvisningar. Avsikten med detta är att då elimineras det spänningsfall på några tiondels volt som kan uppstå i generatorns pluskabelanslutning, eftersom generatorns regulator därmed kommer att reglera spänningen på batteripolen och inte på generatorplus. Har man otur kan vibrationer göra att en övergrov pluskabel på generatorn skapar utmattingsprott på generatorns anslutningsskruv. Med andra ord: den övergrova kabeln är helt meningslös. Åtskilliga generatorer på marinmotorer är inställda på att ge 14.2 - 14.4 volt, och detta även om man sätter spänningsavkänningen på batteripolen. Detta är i minsta laget för att få full laddström till batteriet. Sätter man i det läget in en (eller i värsta fall två) schottkydiod för några kronor i spänningsavkänningen kan man få upp laddspänningen till fullo. Den som kör länge med motor och är rädd för överladdning, kan sätta in en kortslutningsbrytare över schottkydioderna, så att allt blir "standard" med den sluten. Och alltihop detta utan att man har lurats att skruva dit grova kablar, som inte ens kommer i närheten av att medföra samma laddning. Tillförlitligheten hos schottkydioder är knappast den svaga länken i sammanhanget. Till kärnfrågan. I samband med smartpass och 250S, måste man koppla denna kabel på speciellt sätt? Orsaken att jag frågar är ju att dessa apparater tar ju över kontrollen för vad som levereras till batteribanken, så det sker ju inte längre via generator och batteri. Eller, ja, jo det kommer ske på startsidan, men inte förbrukningssidan... I det fallet låter man den gula spänningsavkännaren gå till startbatteriets pluspol.

I stället för grövre kablar kan du lägga en schottkydiod med spänningsfall c:a 0.2 volt mellan den gula regulatorledningen och batteriplus. Det räcker med en schottkydiod för liten ström, laddströmmen går i andra ledare. Då höjs laddspänningen med samma c:a 0.2 volt på batteripolerna. Men se upp att du inte vräker på högre laddspänning än vad batteritypen mår bra av... Extragrova laddkablar från generatorn är rätt töntigt ifall man har generatorregulator med extern spänningsåterföring...... Mnja. Man behöver inte överdriva kanske. Men 6 kvadratmillimeter laddkabel, a nästan fem meter som fina marinan i Åkersberga hade installerat (nu mer än tio år sedan) är i det klenaste laget. Tycker jag iaf. Utan att dessutom utnyttja/använda sig av den gula sensor tåten. Har installerat 35 kvadrat idag. Lite överdrivet. men åt rätt håll.. Visst man kan inducera ett spänningsfall direkt vid generatorn. Men det är väl bara mer saker som kan krångla över tid? Det är väl inte jätte jobbigt att dra fram en 0,75 mm tåt fram till batteriet? Dyrt är det inte heller Den där gula tåten skall anslutas till batteribankens pluspol, enligt t.ex. Volvo Pentas installationsanvisningar. Avsikten med detta är att då elimineras det spänningsfall på några tiondels volt som kan uppstå i generatorns pluskabelanslutning, eftersom generatorns regulator därmed kommer att reglera spänningen på batteripolen och inte på generatorplus. Har man otur kan vibrationer göra att en övergrov pluskabel på generatorn skapar utmattingsprott på generatorns anslutningsskruv. Med andra ord: den övergrova kabeln är helt meningslös. Åtskilliga generatorer på marinmotorer är inställda på att ge 14.2 - 14.4 volt, och detta även om man sätter spänningsavkänningen på batteripolen. Detta är i minsta laget för att få full laddström till batteriet. Sätter man i det läget in en (eller i värsta fall två) schottkydiod för några kronor i spänningsavkänningen kan man få upp laddspänningen till fullo. Den som kör länge med motor och är rädd för överladdning, kan sätta in en kortslutningsbrytare över schottkydioderna, så att allt blir "standard" med den sluten. Och alltihop detta utan att man har lurats att skruva dit grova kablar, som inte ens kommer i närheten av att medföra samma laddning. Tillförlitligheten hos schottkydioder är knappast den svaga länken i sammanhanget.

I stället för grövre kablar kan du lägga en schottkydiod med spänningsfall c:a 0.2 volt mellan den gula regulatorledningen och batteriplus. Det räcker med en schottkydiod för liten ström, laddströmmen går i andra ledare. Då höjs laddspänningen med samma c:a 0.2 volt på batteripolerna. Men se upp att du inte vräker på högre laddspänning än vad batteritypen mår bra av... Extragrova laddkablar från generatorn är rätt töntigt ifall man har generatorregulator med extern spänningsåterföring......

Inte bara elverk. Härom dagen låg vi på västsidan av norra Braka. I en vik intill låg en större motorbåt. Lite senare lade en ballad till en liten bit från motorbåten i samma vik. Redan då Balladen närmade sig körde folket på motorbåten igång värsta diskodunket på högsta volym och gick på promenad. Efter en stund flyttade Balladen på sig. Strax därefter stängde motorbåten ned diskodunket. Det finns folk till allt.....

När man talar om lovgirighet så menar man ofta hur stor kraft man känner i rorkult/ratt. Men det är inte ett mått på lovgirigheten i sig. Skall man bedöma om lovgirigheten är symmetrisk, skall man studera roderutslaget i stället, alltså hur stor styrvinkel rodret/rorkulten har. Det är inte ovanligt att roderbladet är såpass osymmetriskt, att det vid liknande roderutslag åt respektive håll orsakar väsentligt olika roderkraft. En bekant hade en båt vars roder innebar att roderkraften ALLTID var åt ena hållet, vare sig han kryssade för BB eller SB halsar, samma vid motorgång eller slör. Efter att vi mätt upp hur osymmetriskt roderprofilen var, så spacklade han upp den "tunna" sidan med NM:s lättspackel så roderprofilen blev symmetrisk. Simsalabim!

http://www.ebay.com/itm/10A-20A-30A-Solar-Panel-Regulator-Charge-Controller-Auto-Switch-12V-24V-PWM-/130959707756?pt=LH_DefaultDomain_0&var=&hash=item1e7dce8e6c Jag har använt 3 sådana här (för olika båtar vid olika tillfällen) och är nöjd. Kostar på Ebay c:a 90 kronor inklusive frakt! Leveransen brukar komma i brevlådan 4 veckor efter man köpt och betalat.

Bra att du påpekade det.

Kolla först att din generator är ojordad i sitt chassie, dvs att den har en anslutning minuskabel (i stället för att jordas genom godset). Om den har det skall du använda följande inkopplingsschema för BM-1. Annars kommer BM-1 att räkna med summan av laddström som går till förbrukarbank och startbatteri, och alltså visa fel.

A) Det finns våta öppna batterier Det finns slutna våta batterier Det finns slutna AGM-batterier Det finns GEL-batterier. För de flesta av dessa typer finns det inre uppbyggnader som premierar olika användning: B ) - Start och höga strömstyrkor (men ingen djupurladdning, annars usel livslängd) - Förbrukning (måttliga strömstyrka men många djupare urladdningar) - Reservkraftsbatterier (åldras sakta vid underhållsladdning, få men djupa urladdningar) (Marinbatterier är ett mellanting mellan start- och förbrukning.) Det går alltså inte att bedöma om ett batteri är lämpligt för något bara grundat på A), först när man kombinerar A-egenskaperna med B-egenskaperna kommer man rätt.

Jag rekommenderar att du letar upp en kompis som är lite mer van att gröpa i båtars elsystem än vad du verkar vara. Han kan nog ge dig goda råd på nolltid, när han har gjort en snabbkoll hur ditt system är uppbyggt och om det är helt. Annars kan frågor och svar i detta forum fortgå rätt länge utan att ge full klarhet.

Om din 4G-Modem/Router kan drivas via USB, så kan du ev. få till det med denna USB-extender (max 40m). Kjell & Co 68248. Sen kan du skicka upp den i masttoppen utan någon förlängd antennkabel. Jag har en sån mellan en laptop längst in i stengaraget och en USB-WiFi utanför garaget, som då kan fånga de svaga signalerna från hallfönstret långt bort.

Vet inte hur just denna funkar, men 10-16 VDC antyder att den inte har hackande (störande) reglering. Den bör klara sig även med utjämningsladdspänning i kyla utan spänningsstabilisering etc. P.S: Boken "Elsystem för båtar" finns nu i ny Utgåva 2.

En gång på 80-talet (var det tror jag) i Kristinehamn kom det propåer från kommunen till alla båtägare som hade båt på tomten att de skulle bort. Efter diverse juridiska turer förlorade kommunen på så vis, att de inte kunder ge sig på annat än täckningar och ställningar som var förankrade i marken. Båtar med täckning på vagn med hjul utan annan kontakt med marken hade de inte befogenhet att styra över. Jag tror att i och med detta så ledsnade kommunen på att dj-s med sina invånare....

Antagligen har dimmern också någon form av hackande spänningsomvandlare. Och antagligen så släpper den igenom nära full matningsspänning då dimmern är på max. I så fall så kommer dimmern att minska risken för överspänning marginellt men inte helt, medan den troligen ger ungefär lika mycket radiostörningar som en spänningsomvandlar-LED skulle gett......

Bakgrunden till att sätta ihop en spänningsbegränsare var att jag hade ersatt ett antal glödtrådslampor i båten med LED-ersättare. Några av dem var av typen SPOL37 3SMD 12V, alltså spol-lampor med några LED och ett motstånd, avsedda för 12VDC. De var inköpta hos en av Stockholms kändare båttillbehörsbutiker. Även de LED-armaturer som t.ex. IKEA säljer är avsedda för 12VDC via reglerad spänning. Efter att ha haft dem igång rätt mycket under vårarbetet under presenningen då jag samtidigt laddade (och utjämningsladdade) batterierna i kylan så skadades omkring hälften av dem. Jag kunde visserligen reklamera dem, men valde att lösa detta problem på ett mera systematiskt sätt. Med andra ord, man kan ju inte veta om alla LED man monterar klarar uppåt 15.5 volt eller ej. Det är ju tämligen mödosamt för en normal båtägare att inför varje köp av en LED-armatur eller lampa sätta igång och läsa av vilka LED-chips och andra komponenter den består av, för att sedan räkna fram vilka säkerhetsmarginaler han får. Orsaken att medvetet välja LED-belysningar som bara har motstånd eller kanske anaolg spänningsbegränsning inbyggd (kännetecknas att de skall matas med med typ 10-13.5 Volt eller mindre område) är att undvika att störa t.ex. VHF. LED-belysningar som har ett spänningsområde på något i stil med 6-35 VDC har hackande spänningsomvandlare inbyggda och dessa sprider mer eller måttligare radiostörningar omkring sig, även om de har ett inbyggt störningsskydd.

För att mäta läckströmmar från batterierna duger inte sådana tångamperemetrar som t.ex.Biltema säljer, de har för dålig upplösning för så små strömmar. Dessutom varierar deras nollstömsvärde för mycket för så små strömmätningar. Annars är de bra, och för att kolla att laddströmmar på några tiondels ampere och uppåt kommer fram osv. duger de finfint. Använd i stället en vanlig multimeter med strömområde och koppa isär alla utgående plusledare, en i taget och koppla in multimetern på dem en i taget.

Finns inget annat sätt att förtöja mot den kala sprickfria klippan så duger ju en sån här, och några 12mm Expanderbultar...... http://static2.bygghemma.se/files/d58a58d8-bade-4315-b908-858d78a68fb8/produktblad.pdf

Om din propeller är av marinbrons och axeln av bra marint rostfritt, så kan du skippa offeranoden. Brons innehåller mest koppar, och miroavgång av kopparjoner hämmar beväxning. (kolla på många svenska 70-talsbåtar får du se att de klarat sig fint utan offeranoder på propelleraxel och propeller) Vill du förbättra ytterligare så kontakta Svenska Kryssarklubben och kolla hur du kan få din propeller elektrolytförkopprad, då blir beväxningsskyddet ännu bättre. Men bara så länge du INTE har offeranod. Kolla också noga att din propelleraxel inte har kontakt med båtens jord eller någon landströmsjord när båten bara ligger still. Detta för att hindra ev. krypströmmar och skyddsjordsspänningar från att skicka ström ut till propellern, de kan annars skapa korrosion. Så länge du har kvar offeranoden så kommer dess galvaniska samverkan med propellern att medföra att allehanda giftfärger du försöker med gärna vill flagna av.....

Förr var gasolköken i en båt av högtryckstyp. Då var riskerna större, bl.a. för att på den tiden var gummit i sangarna sämre och fick med tiden torksprickor.. Äldre Vegor och Ballader hade ofta sådana kök. Sedan infördes lågtrycksköken med en reducerventil på gasolflaskan, och gasolhinkar etc, med dränering utombords, samt tändsäkring på förbrukarna. Oftast har installationerna någon form av läckagetestare som man alltid bör använda efter t.ex. flaskbyten. Därmed har incidenterna gått ned kraftigt. Spritköken orsakar dels risker då folk fyller på sprit medan köket är för varmt, och spill gör lätt att det flammar upp. Är köket i en trång plåtlåda kan behållaren också bli för varm så köket får mer eller mindre förstorad låga. Fotogenkök har risker då man värmer med sprit i koppen under, och även där är det lätt att koppen överfylls, Särsklt i sjögång. Sen finns risken att man inte värmt tillräckligt så det sprutar ut varm fotogen och det kan då bli för stora lågor. Även de dom direktvärms med fotogen har dåligt rykte vad gäller störtlågor i starten. Det är dessa faktorer tillsammans som gör att försäkringsbolagen ser fler olyckor med sprit- och fotogenkök än med gasol. Den som tvivlar kan ringa de större försäkringsbolagen och fråga.