Seawolf

En av artiklarna i På Kryss om försäkringar är: http://www.pakryss.se/sa-funkar-aldersavdrag/ Där framgår tydligt vad man får på försäkringen vid exemplet rigghaveri. Liknande blir utfallet vid annat som skadas och som behöver ersättas med något nytt. "Det är inte premien som avgör en bra försäkring, det är skadeersättningen!"

Referensen till standarden ISO 13297:2012 leder till en vrsion av standarden som är inaktuell och innehåller åstkilliga stolligheter. Den är numera ersatt av en "nödversion". Dessutom skall denna och motsvarande standard för likström ersättas av en ny, gemensam, där bl.a. sammelsuriet av likartade men olika definitioner av jord, båtjord, skyddsjord från land, skyddsjord ombord osv. skall homogeniseras Exempel på stolligheter i 13297:2012 är följande typschema som visar den grad av okunskap som legat bakom den.

Jag avser att köpa en sån här inom några månader. Den lär vara vattentät och ha en display som syns bra i skarpaste solljus (transflektiv skärm) utan att dra mycket ström, Till ett någorlunda OK pris. http://www.solcomputer.com/mobile-computer-netbook/sol-7-android-rugged.html

En bra batterivakt slår ifrån batteribanken innan urladdningen har gått så långt att en motor inte kan startas och innan batterierna blivit snabbåldrade. Den skall då sitta så att inget som kan dra mer än några milliampere kan dra ur batteribanken, och den skall ha en väldigt låg egenförbrukning, speciellt när den löst ut. På så sätt skyddas batteribanken från idiotfel av typ att barn eller gäster har tänt lampor samtidigt som man glömmer slå ifrån huvudbrytaren då man lämnar båten. Battery Brain kan köpas i Sverige från t.ex. : http://shop.clp.se/sv/fordonsteknik/battery-brain/battery-brain-marine-type-iii.html

Du kan förse batteribanken med en "Battery Brain" som slår ifrån om det finns mindre än 20-30% kvar i banken. Kan återställas med fjärrkontroll eller manuellt tills man startat motorn. Enda frågetecknet kvar är då ifall t.ex. en plotter slår ifrån då du startar en motor, på grund av det kortvariga spänningsfallet. Men det kan lösas med ett mini-blybatteri för någon hundralapp, och en schottkydiod, några tior.

Man har inget papper, saltkornen är stora nog att mestadels stanna kvar. Sen är det inte bra med toaletten, salt till dess inre är riskabelt. Använd i stället en plasthink, den saltlösning som droppar ned i den är fortfarande hygroskopisk och suger också fukt.

Det finns en risk att man spränger u-båten ifall man inte kan rädda den. Då vill man inte ha privatpersoner i området. Sverige kommer inte att spränga något alls. I synnerhet inte utan att ha funnit något att spränga. Och skulle en "Missig Submarine" - organisation agera så skulle den förstås följa minsta vink från marinen ifall det mot förmodan skulle beslutas om explosiva aktioner.

Undrar just om det kan vara dags för nån slags "Missing submarines" - organisation nu. Massor av privatbåtar har ju skrivande ekolod/plotter och går några hundra ut med 10-20 meters lucka och sveper över fjärdarna och ser på vad lodet skriver så borde man kunna se onormalt stora "fiskar" ....

Jag har använt en Airbrush-kompressor ungefär som denna: http://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/tryckluft/kompressorer-och-tillbehor/kompressorer/minikompressor-200070/ Den drar bara 93W, vilket ger en ungefärlig elkostnad på 15 öre per timme, alltså 300 kr på ett kvartal. Är man nervös att den skall stanna kan man ha två parallella. Man skaffar sen ett tunt kopparrör som man bankar platt i änden och sen borrar man 1mm hål på var decimeter, och sänker ned detta under båten kopplat till en slang. Orsaken för mig att använda en sådan här var för att rädda en snurrebåt som hann frysa fast innan upptagning, och sen drogs aktern ned mer och mer i takt med att det ömsevis snöade och stöpte upp vatten i snön som frös. Efterhand hade isen blivit 70 cm tjock och aktern och motorns nederdel kom under vatten. Jag borrade ett c:a 25 mm hål i isen vid aktern och stack med kopparröret, lite böjt för att gå in under motor och aktra halvan av båten. Efter c:a en vecka hade aktern med motor frilagts så aktern kom över vattenytan och en länspump kunde tömma båten. På bilden "efter" som visas har det isfria vidgats lite med en hacka, men i det området hade det hunnit bli tunn is.

http://www.erlandsonsbrygga.se/Hemsida/El_Laddning/Elpanel_Kontakter/Huvudstrombrytare/HUVUDSTROMBRYTARE_HELLA?id=05416

Kolla upp en begagnad Ryds 510 MC. Den bör ha c:a 70 hk för att gå med ekonomifart i 20 knop. Visserligen är den i underkant av storlek för det intervall du angav, men den går riktigt hyggligt i sjön ändå, och har hytt med stor taklucka samt skjutdörrar både fram och bak på hytten, samt är självlänsande.

Inte bara lager infästa i plast, Kugghjulen kan vara gjorda av någon skunkig spröd gjutmetall, som brister så kuggtänderna lossar så fort maskinen hugger fast. Vad gäller bilar och lager så är jakten idag på låg soppaförbrukning och låg vikt skurken. Mindre lager helt enkelt. Spar säker några hundradels liter per mil, och bidrager till att kanske uppnå någon Miljöbilsgräns.

Albin 82 har en rätt stor genua, storen är måttlig för båtstorleken. Det går däremot inte så bra att segla för endast storsegel. Men det finns trick, om genuan är inrullningsbar. Med bara storen blir båten lovgirig och man får bromsa kraftigt med rodret. Men om man rullar in genuan rejält så hamnar den resterande segelytan långt fram, och balanserar storen, och då seglar båten relativt OK även i stark vind. Om man alltså har seglat i slör med fulla segel och man vet att man skall gå upp mera mot vinden och/eller får ökande vind, kan man snabbt falla av nån halvminut till nära medvind och rulla in genuan halvvägs och lägga fast inrullningslinan ordentligt. Sen skotar man in och går man upp mot vinden igen, och detta brukar funka tämligen problemfritt utan lovgirighet eller andra olägenheter.

http://www.batteknik.se/maxi/2aOLh434/files/roder/rudderleak.html http://www.batteknik.se/maxi/2aOLh434/files/roder/rudderfix.html

Kolla om du får plats med en motor som är 102mm längre framför S-drevet. Om det går med måttlig ombyggnad av motorhuv etc., hör då med Tomas i Lund, 0735-951009. Han är superfena på att seriöst renovera 200X-seriens motorer, och kanske har någon 2002:a på G. Han kanske även ger en liten peng för din 2001:a, vem vet? 200X-serien har som du vet mestadels finfiltret som sticker ut framåt, och det kanske går att göra en utbuktning av det trappsteget?

Det vet väl alla att det grönaste sättet att frakta gods är på vatten!

Ett urladdat friskt batteri har ett beteende: Det har lågt inre motstånd, och försöker dra i sig så stor ström att många moderna laddare är inställda på att inte ladda då. Ett sådant batteri åldras en hel del av att hamna i detta urladdade tillstånd, och det är bråttom att få det laddat. Men om det tar stor laddström har det inte dött.... Ett urladdat åldrat batteri ett annat beteende: När batteriet har åldrats genom sulfatering så får batteriet et stort inre motstånd, och det går då inte så stor laddström när man laddar det. Det tar inte emot så många amperetimmar innan det når full spänning, men det har dålig kapacitet och spänningen sjunker fort vid minsta belastning. Så om det verkar vara "kortis" är det ett positivt tecken på att batteriet har kvar en hel del innan det är pensionsmässigt.

Den allra största skillnaden i förbrukning mellan Diesel- och bensinmotorer föreligger vid lågt effektuttag. Dvs. när men kör en planande båt under planingsfart. En diesel är tyngre än en bensinare, så vill man köra planande är det inte bara välsignelse att ha diesel.

Fast ett par tusenlappar för en bottengenomföring i metall skulle jag nog föredra framför att hålla på att labba med en massa lösa jordlinor när det åskar. Av På-kryssartikeln framgår att i Saltsjöbadsfallet så hade inte ett åskledarsystem gjort någon skillnad, eftersom av allt att döma blixten inte passerade i båten alls, utan det verkade vara en trycktransient som slog sönder plasgenomföringanrna.

Man bör nog byta till bronsgenomföringar oavsett ålder på plastgenomföringarna. Åldern var nog i sammanhanget en tveksam indikator på hållfastheten.

Det framgår av På Kryssinlägget med sin bild att genomföringarna var av standardtyp, var inte nya utan lite gamla, och att åldrad plast är mera sprickbenägen än ny, och att detta troligen har bidragit till att de spruckit vid flänsen.

Det är bäst att rulla in förseglet på öppen slör, då är det minst kraftåtgång. Storseglet är bäst att få ner helt innan mn börjar beslå det. Jag brukar då börja lägst akterut och dra seglet akterut så det bildas veck utmed bommen, och när jag kommit framför övre revet (bindrev) så lindar jag revlinorna för att hålla det på plats. Sen forsätter jag på samma sätt utmed akterliket och lägger några beslagsband av segelmakartyp (platta band med sydd ögla). Det hela går lättare med lazijacks, före storen tas ned släpper jag upp kicktalja och skot, sen spänner jag lazyjacks så bommen lättar lite, lägger fast, och spänner sen lite med kicken, Allt detta med båten i vindögat. Då blir lazyjacen ordentligt sträckt och håller seglet samlat när det kommer ned.

Saltsjöbadsbåten undersökt. http://www.pakryss.se/sjonk-av-blixtnedslag/

Saltsjöbadsbåten undersökt. http://www.pakryss.se/sjonk-av-blixtnedslag/

Här är ett exempel på rörisolering som tål 105 graderC. Det finns säkert fler. http://www.lundagrossisten.se/catalogue/i3336.html Allmänt sett vill jag rekommendra att bara isolera varmluftslangarna i utrymmen som inte skall värmas. Under kojer och andra ställen som SKA vara varma, är det lämpligare att isolera skrovsidorna med TJOCKT liggunderlag. Då kommer slangvärmen att värma både kojbotten och kojframsidorna och skapa mycket goare värme, och mycket mindre risk för att kroppsfukt skall kondensera under madrassena.