Seawolf

Jag har köpt en 5800 BC med fast tank under durken i aktern. Det luktar lite bensin, så jag får nog öppna det skruvade locket i durken ovanpå tanken och kolla läget. Är det någon som har tips på vilken packningslist och tätningsmedel man bör använda för att återmontera luckan, man lär ju behöva skära bort den gamla listen verkar det som. /Magnus

De företag som lyckas undvika att ge support är de som kan erbjuda de lägsta priserna. Vi konsumenter köper ju helst så billigt som möjligt. Så man kan säga att man får det man betalar för. Det hela skulle kunna lösas av att företagen erbjuder support mot ett tilläggspris.

Många laddare kör ut fulladdningsspänning (typ14.5V) en tid efter att man brutit landspänningen och sen kopplar in den igen. Sen går de över till underhållsladdspänning (typ 13.4V) när de ser att deras utgående ström har minskat rejält. Men om utgående ström sen ökar, så drar de på fulladdspänning igen. Detta orsakas typiskt av när en kylkompressor startar och går en stund. Konsekvensen blir att batteriet utsätts för överladdning alltför ofta och alltför länge. Att tillföra landström till laddaren via tidrelä gör bara saken värre. 1) EN bra lösning är att mata kylen med ett rent spänningsaggregat som ger konstant t.e.x 12.8 volt, och låta batteriladdaren sköta batteriet (utan kylen). 2) Man kan nog få OK funktion genom att i stället för batteriladdare, mata batteri och hela elsystemet med ett spänningsaggregat ställt på 13.2Volt. Lösning 1) medför fulladdning när man kommer i hamn och batteriet är halvtomt. Det gör inte 2)

Saltvatten är en starkare elektrolyt än sötvatten, så en galvanisk korrosion mellan två olika metaller blir kraftigare i saltvatten.

Trilux är baserad på koppartiocyanat, som inte innehåller spår av metallisk koppar och är därför OK att måla ovanpå någon lämplig spärrfärg på en aluminiumbåt. Vanliga kopparbottenfärger innehåller andra kopparföreningar som vid sin tillverkning får kvar en del metallisk koppar, och de är skadliga för aluminiumskrov. Se bilaga från International.. Jag använder Biltemas spärrfärg och sen Trilux ovanpå det, på min buster sedan några år. Inga problem. Det verkar som om din båts botten har haft kvar annan kopparfärg under epoximålningen, och om denna är rollad slarvigt så kanske små porer blivit kvar så havsvatten kommer i kontakt med kopparfärgsresterna..... Copper Thiocyanate .pdf

Har du inte tryckluft, så prova med tryckvatten från trägårdsslangen. Korta pulser!

Max skrovlängd (peken och badstegar inte inräknade) över 10m, ELLER motordriven maxhastighet över 15 knop. Knepigheter är t.ex. att Maxi 999 men inte Maxi 1000 får framföras (exakt samma båt men Max1000 har akterspegeln några dm längre bak.) Vidare får inte en planande gummibåt på 2.5m med en åttahästars utombordare framföras efter ett par öl. Juridisk knäckfråga är hur samma ekipage fast med motorn avmonterad och liggande på durken skall räknas.

Vilka makter tror du kan ha skapat den orkan, just där och då, som sänkte båten?

Hur vill du kategorisera att kölen var upphissad, vilket troligen orsakade den krängning som fick vatten att komma in i öppna luckor?

Den nedfällbara kölen sticker 10 meter och den var uppfälld. Vidare var båten ombyggd för några år sen och med större aluminiumrigg. Såhär skrivs det av : David Hutchinson, captain of Rosehearty, (ett systerfartyg) said he had taken the yacht around the world multiple times and he had "total faith in the boat". "We've been to Antarctica and Chile, and we've had her in 70 knots of wind," he says, and the vessel had never put them in a situation that felt unmanageable. However, Hutchinson noted there were differences between Bayesian and Rosehearty; notably, Bayesian's 74-metre mast, which would have been heavier and added increased windage. The yacht's layout was also different, with guest accommodation on Bayesian located further forward.

Det kan vara "Wasasyndromet" också. Med upphissad köl som kan ha stor tyngd, och en 75m rigg, så kanske båten inte var självrätande vid bortåt 90 raders krängning. Det vore kanske inte helt förvånande om ursprungsdesignen förutsatte kolfiberrigg, men att pengarna kan ha tvingat fram en tyngre aluminiumrigg. Moderna båtar har ofta så stor rigg att de kränger uppåt 25 grader utan segel om vinden är uppåt 30m/s. Så byar på över 50 m/s kan troligen lägga omkull det mesta av moderna båtar. Utan segel.

https://restaurangvarvet.se/sommar-varvet/

Brist på kopparföreningar i odlingsjorden medför förfunktioner) sämrade skördar. Denna annons från 1971 belyser detta. Dessutom, vid den tiden då kemikalieinspektionen spann loss om koppar i bottenfärgerna, så hade Rapport ett kort inslag med samma innebörd. (Den artikeln blev inte långlivad i SVT:s sökfunktion.)

En segelbåtsmotor med sötvattenkylning sedan födseln som levt sitt liv i Skandinavien och fått filter och oljor och impeller bytt emellanåt, körs knappast mer än 50 timmar per år. Dess livslängd är troligen 5000 timmar eller mer, dvs. 100 år. Jag hade en Volvo 2002:a och när den var c:a 25 år gammal så lyfte jag av topplocket och inspekterade samt slipade in ventilerna och kontrollerade spridarna. Slitaget hos cylindrar/kolvar/kolvringar var så litet att de s.k. honingsspåren (diagonalspåren i cylinderväggarna som syns när motorn är ny tillverkad) var helt synliga och det fanns inte tillstymmelse till s.k. "vändkant" där kolvringarna vänder. Jag har också renoverat några Nannimotorer som drabbats av förtida invalidisering pga. felaktig installation där sjövatten hade sipprat in i cylindrarna varefter korrosion hade orsakat partiklar att banka skador. Renoverat topplock och nya kolvar samt värmeväxlare räckte, cylinderloppen var helt OK och måtten inom tillverkarens specifikationer. Så alltså, det är viktigare att en segelbåtsmotor haft sötvattenkylning sedan födseln än några decenniers användning! Fast man kan behöva kolla upp spridare, insprutningspump, startmotor och generator. Man ska tillägga att ju nyare och lättare en motorkonstruktion är, desto känsligare är den för åldrande!

Internationals Trilux är baserad på Koppartiocyanat, som vid sin framställning inte innehåller någon ren koppar. Tillverkning av kopparoxider får med några procent koppar och de tär farlig för aluminium. Här är Internationals förklaring etc.: Jag har använt Trilux på en busterbåt efter att först målat den med Biltemas spärrfärg. Har funkat oklanderligt Use of Copper Thiocyanate on aluminium hulls.pdf

När det gäller båtförsäkring så gäller visdomsordet mer än på de flesta andra områden: "Det är inte vad du betalar som räknas utan vad du får!" Alltså när något hänt som du trodde att försäkringen skulle täcka. Man måste läsa försäkringsvillkoren som f-n läser bibeln inklusive allt finstilt för att (i förväg) kunna förmoda hur stor ersättningen i olika fall skulle kunna vara. Summerar man självrisker, åldersavdrag samt vilka tillbehör som inte täcks så blir det ofta inte särskilt mycket kvar av ersättningen. En riktig skräck-paragraf är den (som en del bolag har) som ger dem rätten att utse reparatör, medan de likafullt hävdar att reparationsavtalet ingås mellan dig och reparatören. De har emellanåt tumme med några riktiga lågpris-reparatörer som gillar spackel mer än laminat och som de tvingar på dig, och du kan inget göra!

Har gjort motsvarande på en gammal trissjolle. Jag lade två lager glasfibermatta på insidan av skrovlaminitet, sen gjorde jag ett antal längsgående stringers av divinycell, och plastade fast dem med mattbitar över. Det funkade bra.

Den allmänt förkastade "sockerbiten" som anslutningsdon för ledare har sina fördelar, den är kompakt. Men, den skall inte användas utan att ledarna man ansluter förses med pressade ändhylsor. Har man sådana, så blir anslutningen bra och man kan lossa och återansluta igen många gånger utan att ledarnas kardeler krossas av klämskruvarna. https://www.aliexpress.com/item/1005005045473052.html?spm=a2g0o.productlist.main.7.74495fd3ub6XuC&algo_pvid=6105c0d5-47f8-4ed9-a4ab-e2d0c47b0297&aem_p4p_detail=202404122119192871992209820580003202190&algo_exp_id=6105c0d5-47f8-4ed9-a4ab-e2d0c47b0297-3&pdp_npi=4%40dis%21SEK%21382.75%21129.81%21%21%21252.04%2185.48%21%402103846917129819596593798ef164%2112000032751053430%21sea%21SE%212073906367%21&curPageLogUid=VELuBCTnyxpq&utparam-url=scene%3Asearch%7Cquery_from%3A&search_p4p_id=202404122119192871992209820580003202190_1

En extrakoll på en foldingpropeller på ett S-drev, är att mäta att det inte finns elektrisk kontakt mellan propellerns ytternav (som bladen har kontakt med) och innernavet (som sitter i kontakt med S-drevsaxeln). FInns det kontakt dem emellan så kommer anoderna på propellern och på S-drevet att samverka och skydda både drevet och propellern. Annars ser det på bilderna ut som om din propellers blad men framförallt navet har drabbatrs av små lokala gryn med avvikande legeringssammansättning än huvudblandningen detta kan inträffa då avsvalningen efter gjutning är felaktig. Då uppstår det sådan punktkorrosion som bilderna visar. FLexofold köpte under en period färdiggjuten stång av NiBrAl och svarvade sen fram navdelarna. Bladen gjöt de själva. Då förekom att naven fick denna punktkorrosion, medan bladen inte fick det. Bifogar hur det kunde se ut då.

En nackdel med Volvos och en del andra Black Jack, är att man skall klämma på dem för att släppa ut luften efter varje sjösättning. Ofta sitter de illa till och då fuskar de flesta vilket kan slita på tätningen. Välj i stället en variant där man kan ansluta en liten slang till upp över vattenlinjen där luften kan komma ut. https://www.rodahl.se/axelsystem/propelleraxeltatningar

Det är en skrivning i det examensjobb jag länkade till......

I fridens namn, så är hamnbassänger i sammanhanget jämförbara med jättestora laboratoriebägare, där liganderna inte räcker till. Men utanför hamnbassängerna räcker de till. Mängderna CU2+ från reningsverken anses komma från alla kopparledningar i husinstallationer, och dessa mängder är större än de befarade från båtbottnar. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:953499/FULLTEXT01.pdf Därför skall inte nya byggnader används kopparledningar. Än så länge verkar det inte finnas krav på att alla Sveriges befintliga bostäder skall byta ut sina kopparledningar till annat. Det skulle ju hjälpa, och det skulle rimligen inte leda till beväxning med havstulpaner i våra vattenledningar 🙂

När koppar kommer i kontakt med fritt vatten så bildar den tillsammans med ämnen (som kallas liganer) biologiskt önskvärda kopparföreningar. Detta sker inom några hundradels mm från kopparyta, förutsatt att liganerna inte är slut. Vilket de inte är i fritt havsvatten. https://www.ivl.se/download/18.694ca0617a1de98f473d3e/1628418165283/FULLTEXT01.pdf Bakgrunden till kopparhysterin är laboratorieförsök gjorda för några tiotals år sen av en miljöfobisk person, som kade koppar i laboratoriebägare, och han fann då att mikroberna mådde dåligt där. Lignerna tog nämligen slut i bägarna efter ett tag, till skillnad från vattenvolymerna i haven inklusive Östersjön. De som inte orkar eller vill sätta sig in i IVL-rapporten i länken, rekommenderas (försiktighetsprincipen!) att sluta använda det vatten som de flesta bostäder och andra lokaler har i kranarna, för det transportera och står stilla i kopparledningar! Det bör ju rätteligen vara nästa område som kopparfobikerna angriper......

Här är exempel på billigare kablar. SIliconisolering, tennade. Jag har köpt en hel del från Aliexpress och de få gånger det strulat har det varit Postnord . SIlikonisolerade tennade

Konsten att inte lura en batteriladdare för blybatterier. Moderna batteriladdare har oftast en ”intelligens” som ser till att batteribanken laddas så fort laddaren orkar, och efterhand anpassar laddspänningen för att nå fulladdat. Slutligen, när laddaren tror att batteriet är fulladdat vilket ofta sker genom att den ser att laddströmmen går ner, så övergår laddaren till att ha underhållsladdspänning. För 12V-batterier är laddspänningen för att nå fullt ofta c:a 14.4 – 14.8 volt. Underhållsladdspänningen är ofta c:a 13.4 – 13-8 volt. Skulle laddaren upptäcka att strömmen ökar i läge underhållsladdning så är det vanligt att den tolkar detta så att den återigen skall lägga sig på fulladdningsspänning under någon tid, ofta timme/timmar. Detta händer typiskt om en värmare startar eller om kylen startar, båda är ju termostatstyrda. Laddaren har ju inte en aning om vilken del av dess utgående ström som går till banken och vilken del som går till värmare, kyl, etc. Konsekvensen blir för batteribanken att den under alltför långa tider utsätts för den höga laddspänningen trots att banken egentligen är fulladdad. Effekten av detta blir över tid att banken torkar ur och skadas. (Har man gammaldags och påfyllbara batterier kan detta problem minskas om båtägaren då och då kontrollerar och fyller på batterivatten). Den som har kylen igång i hamn, eller bor i båten i hamn och även har värmaren eller annat igång, behöver därför se till att batteribanken bara har ladddaren ansluten, men inte båtens förbrukare. Ett sätt att åstad-komma detta är att förse båten med ett någorlunda kraftigt 12V spän-ningasggregat, och lägga en om-kopplare så elcentralen och andra förbrukare antingen matas av banken eller av spänningsaggregatet.