jawo

Om man har en båt med fördäck har jag tips om ett smidigt sätt att placera låsbygel och kätting. Skaffa ett klass 3 lås, en klass 3 bygel, 2 meter lång klass 3 kätting med stor ring i ena änden samt en däcksgenomföring i nylon i storlek så att kättingen löper igenom. Borra ett hål i ena sidan av fördäcket rätt långt förut och sätt dit däcksgenomföringen. Trä igenom kättingen med den stora ringen uppåt så att kättingen hänger i genomföringen. Sätt låsbygeln i stäven med bygeln inåt och trä igenom bygeln i kättingens sista länk innan bygeln skruvas skruvas fast. Slutligen kan låset sättas i den stora ringen uppe på fördäcket. Nu finns kättingen på plats väl fäst i båten, snabb och enkel att använda för att låsa fast båten i lämplig bryggdel och inte ivägen när båten används. Janne PS. Tipset passar bäst för styrpulpetbåtar och sportbåtar som används ofta (tex passbåtar) och där utrymmet under fördäcket inte används till något annat.

Det bästa är annars att montera ett speciellt bränslefilter i motorbrunnen eller liknande som även separerar vattnet från bränslet. Det är en god investering om man vill minska risken för oönskade motorstörningar. - Janne -

Hej, Kärt diskussionsämne. Se bla följande tråd: http://www.maringuiden.se/forum/;thread=39207 - Janne -

Hej, Bara för att bredda Vator-diskussionen lite. Jag har en gammal Vator 14 styrpulpet som jag tänkte göra i ordning till våren. Bland annat förstärka och bygga om akterspegeln så att min överblivna långriggade Suzuki 50 4-takt skulle kunna passa. Någon som har erfarenhet av Vator 14 med 50 hk? - Janne -

Jag planerar själv att bygga om en gammal Vator 14R från kort till lång rigg i vår. Min plan är att helt enkelt ta bort alla gamla Plywoodskivor och annat som sitter på akterspegeln idag. Sedan såga till en 12 mm tjock marinplywoodskiva ca 35 * 85 cm med snedfasade kanter som plastas fast på akterspegelns utsida efter att gelcoaten slipats bort. Ovankanten på plywoodskivan placeras ca 12 cm högre än den nuvarande ovankanten på akterspegeln. Mellan akterspegeln och plywoodskivan kommer jag att lägga en glasfibermatta och epoxy. För att få maximal vidhäftning skruvas plywoodskivan fast med ett antal genomgående bultar. Sedan läggs några glasfibermattor utanpå plywoodskivan som även täcker en bit av övrig akterspegel och tjockleken på akterspegeln byggs upp på insidan genom att varva plywood med fibermattor som även tar drag framifrån. Slutligen bockar jag till en aluminiumplåt som träs över akterspegeln. Jag gjorde motsvarande förstärkning på en liten Rydsbåt för åtta år sedan och den akterspegeln har fungerat utmärkt. I original sitter motorn så lågt på Vator 14R att jag inte bedömer det som något problem att den kommer lite högre. Janne

Den går sannolikt trögt utan att komma upp i planing.

Hej, Har haft en Crescent 525 sedan 1973. Bra och trevlig båt, men den mår väl av lite större motor än de 25 den är typad för. Initialt hade vi en klassisk Mercury 20. 1978 bytte vi den mot en tvåcylindrig Johnson 35 och båten blev betydligt trevligare. Tyvärr gick motorn aldrig riktigt rent och bra. 1995 bytte vi till en Mercury 30 (645 cc) och den motorn är bäst hittills och ger även bättre fart än vad Johnson 35an gjorde. Men framförallt orkar den mer belastning med fler i båten. Jag tror inte att det skulle vara fel med ännu lite större motor.

Hej, Crescent 525 och Monark 520 är i princip samma båt med identiska mått. Enda skillnaden är som sagt att motorn i 525 är inbyggd. Pelle Petterson är skyldig till båda...

Hej, Jag har själv en Crescent 525 inköpt ny av min far 1973. Konstruktören heter Pelle Petterson. Janne

Hej Bollem, Hur har du för avsikt att använda HT-båten? Dagturer, enstaka övernattningar eller semesterresor? Vad har du för behov av fart? Har du för avsikt att ge dig ut på öppna vatten? Lite äldre hardtop-båtar ger mycket båt för pengarna och kan användas på många olika sätt. De är dock inte särskilt lämpade som passbåtar för korta sträckor då de oftast är krångliga att ta sig i och ur; smala skarndäck eller trånga luckor. Själv har jag flera olika båtar, bland annat två hardtop-båtar. Dels en Crescent 525 med 30 hk som ligger på västkusten. Den är stadig och trevlig men går inte särskilt fort om man är några stycken. Dels en Finnsport 540 med 85 hk i Stockholms skärgård. Den är också stadig och trevlig. Går förvånansvärt mjukt i sjön även om man drar på. Perfekt för helgturer med enstaka övernattningar om man som vi inte är fler än två personer. Skulle nog bli jobbig för längre semestrar om man är fyra personer. Janne

Hej, Kentys Sjösport på Ingarö är fena på att renovera gamla utombordare. De är specialister på gamla Mercury, men jobbar även med andra märken. De har ingen hemsida men tel är 08-57028700. Lycka till! Janne

I slutet av 1960-talet såldes Baggenbåtarna av KF. Bland annat visades de på OBS-varuhuset i Rotebro där de såldes tillsammans med Evinrude-motorer. Janne

LeTonkinois är helt enkelt en fin fernissa. Janne

Som Peter_K skriver är 2-komponent och LeTonkinois två ytterligheter på hårdhetsskalan. Jag och min hustru har använt mycket LeTonkinois för utvändig behandling av reling och liknande. Det funkar bra, men viktigt är att varje år göra en lätt slipning och lägga på ett eller två lager för att klara solljusets nedbrytning. På en invändig bordsskiva eller arbetsbänk skulle jag aldrig använda LeTonkinois. Min rekomendation är att antingen olja in träytan eller att behandla med två lager epoxy och därefter två lager polyretan lack. Det senare ger en hård i princip underhållsfri yta med suverän motståndskraft mot det mesta. Janne

Hej, Du är inte ensam om dina problem med automatchoke... http://www.maringuiden.se/forum/;thread=39294

Hej, Jag tycker att det ser ut som en Baggenbåt. De byggdes i Strängnäs på 1960-talet. Jag var med mamma och pappa på båtmässan Allt för sjön 1966 och där köpte vi en Baggenbåt. Jag har den fortfarande kvar och skrovet är mycket likt det på dina bilder. Min är dock en öppen modell utan fördäck. Hälsningar Janne

Jag har haft samma problem på några motorer och då har det varit mellangasspjället i förgasaren som kärvat. Tomgång har varit OK och även fullgas (om man lyckas ta sig dit), men däremellan dör den. - Janne -

Jag har en sedan fyra år tillbaka. Kör den året runt. Funkar bra bortsett från att den har dille på att larma för överhettning. Ingen har lyckats lösa problemet och enligt uppgift lär det bero på någon slags vattenvirvel som blir av min båt (Master 500). Alltså - undvik kombinationen Suzuki 50 och Master 500. Grannar med samma båt/motor-kombination har samma problem. Andra bekanta med likadan motor men annan båt är helnöjda.

60 knop med en stor motor där bak är väl inget. Min granne håller på att bygga en segelbåt som ska göra 50 knop. Skillnaden mellan 50 och 60 är inte mer än 10 knop, för det räcker det med 10 hästar... :x-mas:

Jag bor i Stockholms inre skärgård och kör båt året runt. Jag har alltid alla motorer nertiltade. Som någon skrev är det viktigt den kalla årstiden. Vid minusgrader går det inte att köra en motor som varit upptiltad. På nertiltade motorer växer det en del och det påverkar farten och bränsleförbrukningen väldigt mycket. Speciellt viktigt är det att propellern är ren. Därför tar jag några gånger per år och rengör allt under vattenlinjen med en scotch brite. - Janne -

Hej, Jag har provat på i princip alla olika utbordarmärken och har mycket goda erfarenheter av Honda. När jag för ett år sedan fick en Yamaha fyrtakts 15-hästare (som aldrig gick bra och bara drog olja) stulen valde jag så att köpa en 15-hästars Honda för försäkringspengarna. Innan jag slog till tvekade jag när jag såg att det var automatchoke på den. Hondan har hittills gått bra när den väl är varm, men mina farhågor kring automatchoken har verkligen besannats. Så länge automatchoken funkade var varvet initialt så högt att det inte gick att lägga in växeln innan varvet sjönk. När varvet väl sjönk tjuvstannade den alltid. Sedan en tid funkar inte choken överhuvudtaget, men det löser jag med att vrida gashandtaget till fullgas några gånger innan jag kallstartar motorn. Med en manuell choke kan man hela tiden justera så att motorn går bra på låga varv innan den hunnit bli varm, men automatchoke är helt värdelöst. Jag har även en fyrtakts 50-hästars Suzuki med insprutning. Den har funkat perfekt i fem år. Min slutsats är att om motorn har förgasare så ska choken vara manuell. Är det någon mer som har liknande erfarenheter? - Janne -

Skulle jag köpa ett fartyg för boende och via en mäklare skulle jag gjort det av Arne Timmerling, Djurgårdsvarvet som du fick länk till tidigare.

Hej Norpan, Jag var ute på Weedovarvet i Sigtuna några gånger i början av 1980-talet och fick grejer fixade åt sjöfartsverket. Prova att kontakta Urban Hallberg på sjöfartsverket. Han kanske minns vem han handlade sina rescuebåtar av.

Hej, jag tittade på pan-värmaren under Älvsjö-mässan. Verkar vara en smart och simpel lösning för den lilla båten, förutsatt att man redan har ett lämpligt placerat fotogen/sprit/gasolkök. Själv har jag en Finnsport 540 HT som jag överväger att utrusta med en pan-värmare. - Janne -

Hej Thomas, vad har du för båt och vad vill du uppnå för syfte med din barlast? När det gäller mindre moderna planande båtar (typ styrpulpet) är min erfarenhet att de nästan alltid blir för tunga i häcken varför det gäller att flytta så mycket vikt förut som möjligt.