coastie

Hej, Jag håller på att undveckla en website där mina intressen - fotorafi och segling - skall stå i bilden. Framförallt kommer det att handla om min och andras storfidra. Siten är inte tänlt som en konkurerande forum men bara som en beslrivning av min båt and andra Storfidras. Nu letar jag efter all information jag kan få tag i om just Storfidras. Om medlemerna här har några interessanta fakta eller tips kommer jag att vara mycket glad om jag får ta del av dem. Min website finns på www.nausikaa.org.uk HÄR Den är enbart på engelska. Som sagt, det går framåt men mycket sakta. Familien, jobbet och själva seglingen kommer först. Hälsningar till alla // Stephen

Hej! Jag håller på med nästan samma arbete med min Storfidra - nummer 38. Hela skrovet har behandlats med AWLGrip, motorn är bytt till en Perkins M20 fast jag också börjar funderar över elmotor. Detsom återstår är: * flytta toaletten till en plats mellan kojerna i förhytten * septic tank installeras * Värme installeras, antagligen Refleks *och övrigt enligt din lista . Underligt, eller kanske inte, att vi har samma önskemål.

Hej Tommy, Tack för bilden och beskrivningerna. All information hjälper. Jag också tror att två stickkojer skuulle vara en mycket bättre lösning för den normala utförandet ger inga bra sjökojar. Det var ingen rolig nyhett att höra om dina ryggbesvär och attt du tänka sälja Storfidran. Komma du att fortsätta med denna klubben? Jag tycker att det är vikltigt att vi fidraägare har en platform för utbytte av tips och annan information. Skulle du bestämma dig för att dra ned på denna verksamheten så dra jag igång en Fidra site på Internet - men bara om du inte vill fortsätta. Hoppas att du bli bättre i ryggen! Hälsningar // Stephen

Jo, två frågor beträffande inredningen i SHORTIE: 1. I NAUSIKAA finns ett halvt skott mellan toaletten och kojen på barbordssidan och ett till mellan pentryt och kojen på styrbordssidan. Jag förstår att dessa skott kan inte finnas på SHORTIE. Har man då förstärkt decket på något sätt istället? 2. Har kojerna används till sjöss? Blir det inte lite blött då? Om du har någon bild på SHORTIE tagit från pentryet mot kojerna och sittbrunnen vill jag gärna se på det. Mycket tacksam // Stephen

Ursäkta mig för att jag inte svarade tidi´ gare men faktumet är att jag märkte inte att fanns denna fina bild på Shortie. Ännu en gång, unskuld meg. Den layouten i Shortie verkar vara en bättre användning av platsen är det normala. Toaletten är helt bortkastat plats och ligger mycket bättre framme mellan kojerna. Ett par riktiga handtag vod garderoberna och så sitter man säkert och bekvämt. Sitter jag på nuvarande toaletten kan jag inte ens stänga dörren p.g.a. platsbrist. Jag gillar också kartbordet! Å andra sidan, med köket i den normala platsen kan man göra som jag och anveänder sitbrunnsdurk som avställningsplats. Tyvärr blev seglingen iår avkortat. Jag hann med en del saker i alla fall. Ett nytt två-batteri system finns nu på plats och skrovet är nedslippat och nymålat upp till fenderlisten. En landströmscentral har också installerats. Jag också seglade lite i vattnet mellan Svendborg, Sonderborg och Assens men vädret var det värsta på flera år. Regn och blåst för det mästa. Hälsningar // Stephen

Absolut. Hade jag en tjock plånbok...........

Jag skulle inte oroa mig för dessa detaljer. Om du nu skulle beställa en HC kan du säkert välja bort dessa. men kakel är ändå rätt praktisk. Lätt att hålla rent och den sugar inte åt sig en massa vatten. Det är dina pengar och ditt val trotts allt.

Jag har en Perkins diesel i min Storfidra. Allt som allt har jag gjorte mig av med omkring 5 liter diesel under hela sommaren. Motorn är tät och inte läcka olja eller diesel för den delen. Det finns ingen som helst lukt av diesel eller olja i båten. Ja, en motor måste få översyn varje år. Detta är ingen större konst. Man skall skifta olja samt luft, diesel och olja filtern. Det finns några saker att kolla också så som rämmen till alternatorn. Sedan skall motorn konserveras på hösten. Detta är inte svårt alls och hela jobbet tar cirka en timme. Att motorn producerar växthusgaser vet alla. Å andra sidan har jag, som sagt, inte kört slut på mer än 5 liter på ett år. Jag tror inte att det gör mig till en stor miljöbov. En 30 meters fiskebåt kan förbrukar upp till 9 ton om dagen. Jag en gång seglade på ett containerfartyg som vid full fart av 36 knop förbrukade 550 ton tjock olja om dagen! Och förrestan är plastbåterna och syntetiska segel en biprodukt av oljeindustrin. Däremot håller jag med dig om alla dessa seglare som kör motern även under gynsamma seglingsförhålanden. Det är verkligen beklämmande. Senast ändrad av coastie | 28 augusti 2007 | 21:36

Hans Christian yachts är mycket bra båtar. Jag tror nog att de är byggda i Taiwan men företaget är amerikansk. En annan båt du skulle kanske fundera över är Norsea 27 eller hennes stora syster Norsea 37 http://www.norseayachts.com/ Mycket fina, starka båtar. Om du inte har så mycket pengar och kan tänka dig en mindre båt som ändå är mycket sjöduglig kan jag rekommendera en Flicka. Dessa fina båtar har gjort många oceanseglingar. De byggs i USA of Syd Afrika. http://www.smallcraftadvisor.com/flicka.html http://home.att.net/~seagypsy/ Själv har jag en Storfidra som jag är mycket glad i. Det finns inte många båtar jag skulle vilja ha istället men hade jag tillräckligt med pengar hade jag köpt en Nordsea 37.

Kackelackor är ett problem, särskild i tropiskaområden. Det bässta är att inte släppa rackorna ombord. I skandinaviskavatten är det ett mindre problem men rent allmänt skall båten hållas rent och snyggt och för säkerhetsskull ta inte förpackningar av wellpap ombord. Kackelackorna älskar limmet i den Senast ändrad av coastie | 28 augusti 2007 | 14:51

Jo, kurser finns men mitt råd skulle vara att segla med någon ett tag innan man lägga pengar på en kurs. En vecka påen båt skulle ge dig svar på många av dina frågor och vara kul också.

Hej alla fidra vänner, Jag har också funderat på integral tanker men har varit orolig för böldpäst. Färskvatten skall vara värre än salt för det. Hur undvika man det? Hälsningar, Stephen

Hej och tack Tommy för dit svar. Det är bra att klubben expanderar. Har vi tur så kan det väl bli ganska många till slut. Jag vet precis vad du menar med ’sjukdomen’. Jag undrar om båten bli färdig någon gång? 1. Jag har också haft funderingar över en ’portapotti’. Jag tycker att det finns enorma fördelar med det – inga hål i skrovet !! Om jag skulle har turen att hitta en ’portapotti’ som skulle passa i mellanrummet mellan kojerna i fören skulle jag köper den direkt. Jag tror däremot att alla portapottis har en bas som är för stor den platsen. Jag har därför tittat på en del marintoaletter. Den modellen som verkar vara bäst är en Lavac. Den är mycket enkel och pumpen kan också användas som en extra länspump. www.blakes-lavac-taylors.co.uk Jag har också haft en del funderingar att göra om en av garderoberna till en toalett men jag vill egentligen inte göra det eftersom jag behöver garderobplatsen och jag vill inte göra något ingrepp i ett skot som ju ger stöd till däcket eller masten. Av samma anledning vill jag inte ändra skotten för om pentryt eller nuvarande toaletten. Platsen under kojerna i förpiken är redan ’bokat’ som segelförråd och kättingbox. 2. Idén med att har ett utrymme för blöta kläder m.m. är mycket bra och praktiskt. Min tanke med att göra om toalettutrymme till pentry är baserad på att man faktiskt tillbringar mera tid i hamn än till sjöss och då är en ’riktig’ pentry mycket praktiskt, särskild eftersom jag redan gör som du och har mina blöta kläder hängande där. Din beskrivning om hur du kommer åt impellern gör mig förskräckt. Som tur är, har jag en Perkins diesel i min fidra. Trots att den är mera kraftfull än den original Volvo är den mindre och lätt att komma åt. Min dieseltank är relativt stor och är på 65 liter och ligger till barbord om motorn. Någon kyl har jag inte ombord. Det finns en kylbox på styrbordssidan om sittbrunnen som skall laddas med is eller kylklamper. Den är opraktiskt tycker jag och jag skall (om jag bygga om toaletten till pentry) gör plats för en kylbox. Den skall bara vara en vanlig kylbox eftersom jag inte vill har något som drar mycket ström eller krävs att man köra med motorn för att kyla. När jag är ute någon längre tid klarar jag mig utan kylvaror. Ölet har sin given plats i kölen ! 3. Din idé om att lägga en mjuk isolering med en matta ovanpå är intressant. Jag vill gärna klä bordläggningen med trä eftersom det ser så fint ut. Jag fundera på att lägga en isoleringsmatta under träribbor eller om att bygga på skrovet med Divynacell eller liknande, sedan ett lagar plast invändigt och träribbor på det. Om jag gör det bli det ett mycket större jobb förstås men det kommer att förstärka skrovet samtidigt. Jag är inte särskild orolig att ribborna på bordläggningen är hårda att ligga emot eftersom den kojen används endast i hamn och då är det min son (17 år och stor!) som ligger där diagonalt över hela kojen. Han har inga som helst sömnproblem och kunde säkert sovrar gott med en sten som kudde. En Glembrings kamin har jag också funderat över men den har samma nackdel som de flesta av Reflex modellerna – den tar för mycket plats. Taylors, Sigma och Reflex 66MW monteras på skott varför inga durkplats krävs. Det finns andra skottmonterade modeller också, e.g. Dicksons. Taylors kaminer, spis och Lavac toaletter samt Blakes bottenventiler finns på www.blakes-lavac-taylors.co.uk . Sigmar kaminer är tillverkade i Canada och finns på www.sigmarine.com . Ett möjlig problem med Sigma värmen är att alla mått är i tum. Annars har jag hört mycket gott om deras kaminer. Taylors är ett välkänd engelskmärke av hög kvalité. Firman har tillverket spisar och kaminer för marint bruk sedan Noah seglade med Arken. 5. Det ät John Mast’s ’Hi-Low reefer’ jag syftar på. Jag kan har fel men jag trodde arr en rull-boom var vad man kallar för ’roller-reefing’ på engelska. Något som gick ur tiden då man fick ’slab reefing’ (vet ej vad det kan heter på svenska). Hi-Low Reefing är John Mast’s namn på ’in boom reefing’. Seglet snurras runt en stång in i själva bomen. Det är klart, en ny bom och allt annat kostar en del pengar. Din variant verkar vara intressant och det är ungefär så som jag har det nu förutom att jag har inget neddragit till sittbrunnen. Jag tror nog att jag skall försöka med det innan jag satsar en massa pengar på John Mast’s system. Tack för tipset! 6. Jo, jag vill gärna göra sittbrunnen mindre och installera större länsor. En av anledningar är förstås at det skall finnas något mindre av ett ’badkar’ att fyllas med ett överbryttande sjö. En annan anledning är att en båts svagaste punkt är ofta nedgångslyckorna. Jag har för mig att det bli bättre om dessa är mindre. Dessutom, så få man en extra sitplats då borden är uppställd i sitbrunnen och en skön plats att sitta under gång (som du nämnde). Just nu har jag livflotten på ’taket’ och att få den lite längre ned och i en skyddade plats skall delvis förbättra stabiliteten och samtidigt förlängar flottans livslängd. Du hade alldeles rätt i att båten ligger i Danmark: på Fyn närmare bestämt. Jag håller med om att det vore trevligt att träffas. Just nu vet jag inte riktigt hur det kommer att bli nästa år. F.n. arbetar jag i Mellan Östern och jag fick besked idag att min kontrakt skall förlängas med 6 månader. Efter det (juni 2007) ser det ut som om jag skall till Ryssland i två år men jag vet inte med bestämdhet. Jag har också sökt ett jobb i Spanien så jag är tvungen att vänta och ser. Annars har SWAMBO (She Who Always Must Be Obeyed – min fru altså) fått för sig att en tur på Norska kusten är aktuellt. Jag har därför planerat, lite löst, att segla till Kyrkeness och sedan frakta båten landvägen till Vasa och sedan seglar nedanför Östersjön tillbaka till Danmark. Det är klart att en sådan seglats kräver sin tid varför jag har tänkt att ta det över fyra säsonger. Detta till trots, om du planerar en träff, skall jag göra allt jag kan att vara med. Tack för bilden på din ’dog house’. Den var snygg och det är inte lätt att få en dog-house att vara. Förresten, jag har alltid undrat varför det heter ’dog-house’ då ett hus för en hund heter ju ’kennel’. Konstigt! Jo, vi hörs och tackar för rättstavningsprogram på datorn! Stephen

Hej Alla, Det händer inte särskild mycket i kluben just nu men jag tänker ändra på det lite. Jag har några frågor till er alla. Det är så att min storfidra är i ganska bra skick men jag har kommit till den slutsatsen att det är dags att modernisera båten. Jag skall bli mycket tacksam om ni delar med er om era tanker på följande: 1. Jag vill tar bort toaletten och installera en ny Lavac typ toalett i v-ett mellan kojerna i förpiken. Där finns utrymme och det bli mycket bekvämare än att försöka klämma mig i den nuvarande toaletten (Sittande kan jag inte ens stänga dörren) 2. Där nuvarande toaletten finns vill jag bygga ett kok. En Taylors fotogen spis modell 028 har jag tänkt mig. (säker och krävs ingen ström) 3. Jag skall isolera förpiken och sedan klä skrovet (på insidan förstås) med ljuas träribbor, t.ex. lärk. 4. Jag skall installera en värme aggregat. Igen har jag nästan bestämt mig för fotogen och Taylors modell 079 fast en Reflex 66MW eller en Sigma 100 är också av intresse. (också säker och krävs ingen ström) 5. Eventuellt vill jag installera in-boom reefing. Den danska John Mast system tilltalar mig. 6. Jag vill också reducera volymen i sittbrunnen och höja tröskeln till nedgången. Detta kan kanske åstakommas genom att bygga en glassfibre låda vid nedgången som också skulle kunne vara styvutrymme till livflottan. Jag vill gärna frågor er alla om ni tror att dessa förslag är bra eller om det finns några bättre sätt att göra storfidran en lämplig och tidsenlig långfärdsbåt . Slutligen vill jag ber om ursäkt för eventuella misstag i svenskan men jag hoppas att det jag har skrivit ät både läsbar och förståligt. Många seglar hälsningar, Stephen Harkness Whitby England

Hej, Jag är ägare till Storfidra 38 med namned NAUSIKAA. Båten köpte jag från Tyskland för två år sedan och numera har Whitby som hemmahamn. Båten för således brittisk flag. Jag har ansökt om medleskap i denna klubb - hoppas att jag få vara med trots att jag är engelsk och inte så bra på svenska. Jag tycker idén med en Fidraklubb är mycket bra och hoppas att det verkligen bli lyckat. Jag är intreserade av att veta vilka långseglingar folk har gjort i fidras, ge och få tips om förbättringar och var med om en fidra träff någon gång. Hälsningar Coastie