![](https://www.maringuiden.se/forum/uploads/set_resources_5/84c1e40ea0e759e3f1505eb1788ddf3c_pattern.png)
![](https://www.maringuiden.se/forum/uploads/set_resources_5/84c1e40ea0e759e3f1505eb1788ddf3c_default_photo.png)
HasseGBG
Medlemmar-
Innehålls Antal
43 -
Gick med
-
Besökte senast
Innehållstyp
Nyheter
Kustkort
Forum
Bloggar
Galleri
Butiken
Köp&Sälj
Allt postat av HasseGBG
-
Som lokförare har jag en viss kunskap om el och som rutinerad bush-mekaniker är jag van vid att felsöka med fantasi. Således har jag kommit fram till att självaste alternatorn tycks vara boven i dramat. Idag var den särdeles varm, inte minst diodburken. Då kan man kanske tänka sig att dioderna har abdikerat och släpper igenom ström lite på tyck?
-
Den här dagen gav ännu mer intressanta fenomen. Med batterier fulla av landström gav vi oss av på en etapp planerad till 9 timmar - jag visste att batterierna skulle räcka till det. Efter motorstart gick laddningalampan ner till att bara glimma lite svagt, så vi åkte. Efter nån timmes segling hamnade vi under ett åskmoln - vilket är betydligt mer spännande än man önskar sig i en fritidsbåt - och mitt i det började vindrutetorkaren gå med en helt annan spänst. En koll på laddningslampan sa att den var helt släckt - ovädret fick tydligen båten på bättre tankar. 9-timmarsresan blev dock drygt 11 timmar för ännu mer oväder gjorde att vi fick vända tillbaka och söka slippa-vädret-hamn. När jag stängde ner motorn tändes oljetryckslampan men imte laddningslampan. När jag vred ifrån tändningsnyckeln tändes laddningslampan och, efter ca. 10 minuter även oljetryckslampan igen. Båda lamporna vägrar envist slockna.
-
Jag har noterat ett annat fenomen nu på morgonen - när jag vrider startnyckeln till gångläge, utan att starta motorn, så tänds oljetryckslampan direkt men laddningslampan tänds först efter ca. 10 sekunder. Vet inte om det kan vara ett symptom på något.
-
Den skissen stämmer bättre,förutom att det inte är några flänsar på regulatorn. ..och jag minns väl när jag, som barn, såg det aprilskämtet på TV :-)
-
1. Det är två batterier, av allt att döma åtskilda på ett eller annat vis. Bara det ena går att starta motorn med och bara det andra driver förbrukare ombord, inklusive varvräknare och oljetrycks- ochmladdningslampor. 2. Det är nog en modernare alternator för det finns ingen yttre regulator, allt sitter på alternatorn. 3. Svårt att se alla beteckningar med mindre än att jag monterar loss alternatorn. Har i varje fall konstaterat att den leverera ström, även om jag inte kunnat mäta den. Spänt remmen och rengjort kontakter var bland det första jag gjorde - jag tillhör generationen som kunde fixa brytarspetsar tillfälligt med ett suddegummi och sno flickvännens nylonstrumpor om fläktremmen gick av :-)
-
Det är en vanlig klassisk växelströmsgenerator. Jag har tyvärr inga instrument att mäta något med och ligger i en gästhamn, har dock kollat med lampa och sladdstump att generatorn ger ström.
-
Finns det nån på forumet med tips? Min båt med MD2B och elsystem med dubbla batterier har utvecklat problem med laddning. Hon har tyvärr stått på land i ett och ett halvt år så jag satte i två nya friska batterier och pysslade om henne allmänt innan vi åkte på vår resa. När jag startar henne nu så blinkar laddningslampan ett tag och sen lyser den fast. Alla säkringar är ok och jag har gjort rent fästena till säkringarna lite extra.
-
Tack för hjälpen, det var det jag anade att det var fråga om.
-
Finns det någon på forumet som vet varför kylvattnet går igenom reduktionsväxeln på MD 2 innan det går till impellern?
-
Har någon tips om båtplats i Skåne? Jag flyttade ner till Skåne för 1½ år sen men båten ligger kvar i Vänern. Helst skulle jag vilija ha min kära snipa på 8,5X3 meter på Skånska ostkusten, gärna med landström och om möjligt utan att bli ruinerad. Det verkar dock vara ganska ont om hamnar för fritidsbåtar i den delen av Skåne.
-
Det är tre tillfällen man måste slussa - kanske beroende på hur man räknar. En sluss i Lilla Edet, 3 slussar i Trollhättan och en sluss i Brinkebergs kulle. Vet inte vad det kan kosta i år och jag har inte kört sträckan sen sommaren 2006 men då kostade alla slussarna 750:- vilket betalas i Trollhättan. I älven och kanalen är det 5 knop på många sträckor men en del även på 7 knop. Har nåt minne av att det t.o.m. finns sträckor med högre fart. Det är en hel del sjöfart i kanalen och att möta ett fartyg som gör 7 knop i kanalen kan göra livet ganska intressant en stund - inte mycket plats att hålla undan för svall. Vid ett sånt möte kikade min sambo upp ur ruffen strax efter vi passerat svallen och frågade vad vi hade kolliderat med. Det är några broar som kan bromsa lite. En bro vid Kungälv - minns inte hur hög den är men har sett segelbåtar vänta på öppning. I Trollhättan är det 2 eller 3 broar med 3,5-4 meter frihöjd och till sist Järnvägsbron i Vänersborg. Broarna i Trollhättan och Vänersborg får man i allmänhet ropa på brovakten för öppning. Info står på sjökorten. Utelivet är nog ganska varierande men kanske lite mer åt bryggdans än disco. Kul har vi i varje fall. Om det kan roa så rekommenderas Bluesfestivalen i Åmål som i år går 10-13 juli. Det brukar vara ett praktfullt drag i hela Åmål de dagarna - massa skön musik och härlig stämning. Om ni tar er dit då så är det en bra idé att komma dit dagen före för sen är det proppat i gästhamnen. Tidigare på sommaren är det Vatten- och Visfestival i Vänersborg - om jag minns rätt så går den första helgen i juni. Där är det kanske inte så mycket till regelrätt fest men en hel del skojiga påhitt. Så vitt jag vet är det tyvärr lite brist på restauranger i hamnarna i Vänern fast tidigare nämnda Spiken är värt ett besök. Där finns att äta och handla. I Sunnanå har vi en del faciliteter fast efter all utbyggnad i hamnen var det lite si och så med hur det fungerade förra sommaren. Så vitt vi vet i den lokala båtklubben så ska i varje fall kaféet fungera i år, förhoppningsvis även den lilla butiken. Tankningen kan i varje fall knappast fungera sämre än den gjorde förra året. Vi håller tummarna för att allt ska fungera i år men det är dessvärre bortom klubbens kontroll. Om någon har resan förbi Sunnanå i sommar så hör av er så ska jag gärna försöka assistera om det behövs. /Hasse
-
För den som till äventyrs är intresserad har Haverikomissionen utkommit med sin rapport om olycka med en RIB. http://www.havkom.se/virtupload/news/rs2007_02.pdf
-
Den här länken kan kanske var till lite hjälp. Har sett den nån annanstans här på forat. Klicka här
-
Jag har använt laptop och GPS i ett par år nu - både i båten och i bilen. Först använde jag min Magellan bärbara GPS kopplad till laptop vilket gav mig lite ytterligare back-up för datorhaverier. F.o.m. förra sommaren kör jag med GPS-puck (och numera en riktig bilnavigator i bilen). Strömförsörjning till datorn är genom en adapter köpt från ELFA. Hade först adapter från Clas Ohlsson men när jag avverkat 2 stycken som pajat (en i båten och en i bilen) av spänningstoppar eller nåt sånt så köpte jag en från ELFA och den har hållit bättre. Jag använder SeaClear, dels för att jag trivs bäst med det programmet, dels för att det tar emot även från min AIS-mottagare och presenterar fartyg på ett bra sätt inklusive bra presentation av varning för potentiell kollision. Har testat Tsunamis Navigator och gillade den förvisso men konstigt nog saknar den Trollhätte kanal. Har även testat Fugawi men tycker att det har krånglig navigationsplanering och risig presentation av planerad rutt.
-
Hur ofta tränar du på att navigera enbart efter papperskort för att hålla den vanan i trim? ...eller känns det överdrivet att träna på det?
-
En företeelse som ytterligare höjer riskerna för fritidsskeppare som använder GPS i dålig sikt är att fler kör på samma ställe. Det verkar inte vara många som tänker på det. Innan GPS blev tillgängligt för de flesta så navigerade vi med lite sämre nogrannhet, om vi inte kunde se tydliga riktmärken, vilket gjorde att alla som skulle mellan samma start och mål hamnade mer utspridda på sträckan. Om nu de flesta kör med GPS så kommer fler att köra mer på samma färdlinje även i dålig sikt. Om du ska navigera från A till B över öppet vatten och möter en som ska från B till A så är det mycket troligt att ni kör på samma streck på kartan, med GPS. Med den nogrannhet som GPS ger så kommer ni att hamna närmare varandra än ni hade gjort om ni navigerade med sjökort och bestick. Likaså om du bränner på i 40 knop i dålig sikt efter GPS - om en långsammare båt framför dig har samma start och mål så är risken ganska stor att du plötsligt har den båten som ofrivillig torrdocka. GPS och andra tekniska hjälpmedel är bra - men bara om de används på rätt sätt med hänsyn till dess begränsningar och till människans begränsningar. De är verktyg, precis som en hammare, och vem som helst kan slå sig på tummen med sin hammare. ...och det SKA finnas back-up på papper: det har man till och med på muggen.
-
Jag har fått möjlighet att använda Tsunamis, Fugawi och Seaclear och testat ett flertal andra och min personliga uppfattning är att Seaclear är det bästa. Förutom att programmet är gratis så är det utvecklat av en själsfrände (fritidsskeppare) så det har det mesta man kan önska sig för ändamålet. Nackdel är att man måsta skaffa elektriska sjökort (som är hutlöst dyra) eller scanna in själv och mäckla med dem för att få dem att fungera. Med Seaclear följer Mapcal som gör det hela väldigt enkelt när man väl har scannat in korten. Den främsta nackdel jag ser med Seaclear är att jag hade önskat att det fanns fler färger att välja på för båtsymbolen och AIS-mål - klar orange eller nåt - istället för bara grundfärgerna som lätt försvinner i sjökortens färger. Jag hade nog använt Tsunamis om den hade haft möjlighet att ta in AIS-signaler eftersom den är så mycket mer omfattande och jag har fått tillgång till ett examplar gratis.
-
När jag tuffar runt i min snipa har jag GPS och AIS kopplad till en laptop med Seaclear. Förra året använde jag min lilla handhållna Magellan som fick skicka signalerna till AIS och sen därifrån till datorn. Det var en lösning med nackdelar framför allt som AIS bara tar emot med 4800 bps från GPS:en trots att den skickar med 34800 bps till datorn. Med GPS kopplad direkt till datorn kunde jag ha högre överföringshastighet och det gav av någon anledning bättre nogrannhet - inte för att man behöver så stor nogrannhet i bara 6,5 knop men det störde mitt estetiska sinne. ...eller så var det bara en ursäkt att ha nåt att haka upp mig på. :-D 12-volts kabeln till min Magellan utvecklade ett glapp i slutet av förra sommaren så det fick bli en GPS-puck istället och den kan bara föra över med 4800 bps så jag får leva med den lite sämre nogrannheten - å andra sidan navigerar jag med ögonen i första hand; GPS har jag bara för att bekräfta det jag ser. Å andra sidan har jag fått ett annat mysterium att reta mig på i år. Förra året kunde AIS visa mig mål på upp till 10-12 NM men i år blir det inte bättre än 4-6 NM. Det har ingen betydelse i verkligheten eftersom jag sällan har mer än 3-4 NM synligt på skärmen men det är lite av ett mysterium eftersom monteringen är oförändrad sen förra sommaren. Så, i år har jag GPS-puck på en USB-port och AIS på en annan USB-port och det fungerar utmärkt. Min laptop står framför förarplatsen och det skymmer sikten litegrann. Jag hade planer på att sänka just den delen av panelen för att kunna se framåt bättre, men tog mig inte tid till det i våras. Om jag sträcker på mig så ser jag väldigt bra över skärmen och det är säkert nyttigt för ryggen så det får duga för i år. När jag ändå skriver kan jag komma med ett litet tips. Jag har avverkat 2 strömförsörjningsenheter för 12 volt till 19 volt från Claes Olsson och de var inte så bra. De stör både vanliga radion och VHF och så tar de minsta lilla ursäkt för att lägga av. Jag köpte en från ELFA istället och det blev en väldig skillnad. Den ger också störningar men inte på långa vägar lika mycket och sen verkar den betydligt mer hållbar, så det var klart värt att lägga ut ett par hundralappar till på den jämfört med skräpet från Claes Olsson.
-
Vad har du för GPS och vad för slags kontakter har du från GPS:en? Själv har jag kopplat GPS till min Cobra VHF utan minsta problem.
-
Jag kanske är knasig men... Det skulle aldrig falla mig in att ta betalt för att bärga/hjälpa någon som behöver hjälp och om jag blir erbjuden betalning så tackar jag nej, vare sig det är till sjöss eller på land. En annan gång är det jag som behöver hjälp och om jag har lite tur så kanske jag får hjälp av någon som är lika välvilligt inställd som jag. När jag själv får hjälp i någon situation så erbjuder jag självklart att täcka kostnaderna för den som har hjälpt mig. Om hjälparen nekar att ta emot kontanter så kommer jag ändå tillbaka med en kasse öl eller nåt sånt. Det slutar ofta i att man får en ny kompis...
-
Jag har den fulaste båten i Sunnanå hamn, men tycker mycket om både hamnen och båten. Varmt välkomna om ni har vägarna hitåt - inte minst kan vår båtklubbs 80-års jubileum i sommar vara ett travligt resmål.
-
Ralle! Fråga dina arbetskamrater om dom betalar - eller vill betala - skatt på sina golfklubbor, tennisracketar, fotbollar eller vad de nu kan ha för fritidssysslor...
-
Mitt något långa inlägg ovan handlar i högsta grad om båtskatts vara eller inte vara. Jag anser i varje fall att vi inte kan se det som en enskild företeelse utan som en del i det stora hela. Finnspeed, min partipolitiska bottenfärg är ingen alls. Jag vill se sunt förnuft. Det är min starka övertygelse att det är få saker som har ställt till med så mycket elände i världen som politiska ideologier och religioner. Jag skulle önska att allt kunde fungera efter sunt förnuft och humanitära intressen. Jag känner inte till något lidande i världshistorien som inte har motiverats med antingen politik eller religion (förutom naturkatastrofer) och det är väldigt väldigt få bra saker som har hänt som har berott på ideologier.
-
Sunhome skriver Det är en lyx, som man skaffar sig av pengar man har över Jag kan inte tolka det som annat än att du anser att det är OK att vi beskattas tills vi inte har några pengar över... Skatter är inte något vi ska beläggas med av ren pricip, bara för att vi kan ha pengar över till nöje. Vi har genom val gett regering och riksdag vårt förtroende att förvalta vårt land och för att sköta den uppgiften får de pengar av oss i form av skatter. Märk väl; det handlar om att det är vårt land och de ska förvalta landet för vår räkning. Det är tråkigt att inte fler ser det som ett underbetyg på den förvaltningen varje gång skattetrycket ökas för att pengarna inte räcker. Om det handlade om t.ex. en fastighetsansvarig med ett budgetansvar, som hela tiden bara krävde mer och mer pengar så skulle den som äger fastigheten ganska snart ifrågasätta vart pengarna tar vägen och varför de inte räcker. På samma sätt har vi all rätt och anledning att kräva valuta för våra skattepengar. Det finns förvisso en utredning som säger att Sverige har världens bästa välfärd men den utredningen är beställd av en Socialdemokratisk regering och resultatet grundar sig enbart på hur mycket pengar som läggs på sjukvård, skolor, polis, försvar etc. Likaså tar den utredningen upp våra inkomster - dock våra bruttoinkomster inklusive bidrag. Den säger inget alls om vad resultatet blir av alla dessa pengar. En något mer neutral utredning är gjord av EU där alla EU-länder jämförs på lika vilkor och där man ser till vad medborgarna får för sina skattepengar. I den utredningen kommer Sverige på 17:e plats vilket betyder att mer än hälften av alla EU-länder har en bättre välfärd än Sverige. Med tanke på att Sverige har det högsta skattetrycket av alla OECD länder - och definitivt det högsta av alla EU-länder - så är det ett enormt underbetyg på förvaltningen av Sverige. Att beskatta boende är fullständigt galet och den galna idén fungerar enbart för att alla som bor i lägenhet tror att det bara är de som bor i egen villa som betalar fastighetsskatt. Även hyresfastigheter är beskattade och den skatten delas upp på hyresgästerna - men det syns inte på hyresavin så då ser det ut som om det bara är de som tar sig råd att bo i egen villa (=de rika) som beskattas. Om fritidsbåtar ska beskattar så ska även frimärkssamlingar, skidor och pjäxor, golfklubbor, tennisracketar, fotbollar, handbollar, skridskor, bandyklubbor etc. etc. beskattas på samma vilkor. Tänk så många fina miljoner det skulle bli till Sveriges skattekista om det så bara var 1 krona i skatt på varje fotboll eller hockeyklubba.