Luffarn

Efter ett nytt test idag är jag helt säker på att värmaren är felställd i värmenivåerna, åtminstone den lägre på 56 grader. Slog på värmaren med fläktarna avstängda, nollgradigt inne i båten. Var till stan, kom tillbaka efter tre timmar, då var det sju grader i båten och värmaren gick på lågfart. Då slog jag på max på alla tre fläktarna. Trots tre fläktar tog det en dryg halvtimme innan värmaren började ticka på helfart, och nästan en halvtimme till innan den riktigt goa värmen började blåsa. En stund senare var det dags för halvfart igen. Inget vidare alls. Måste ringa Knutsson. Går det inte att höja temperaruren är det nog lika bra att skaffa en annan värmare. Nog för att jag får varmt när tillräckligt lång tid gått och det inte är kallare än ett par minus, men jag vill ju kunna utnyttja alla 4,5 kw, inte bara 2,7 kw.

Att Eber D3W alltid startar på högfarten är nåt Baylinergrannen retar sig på. Den går ju ner på lågfart vid 80 grader. Är det då redan varmt i båten fortsätter tempen att stiga även på halvgas. Vid 85 slår den igen helt. När den kallnat till 70 grader kör den igång igen, och då alltid på maxfart som den går på tills den återigen uppnår 80, sen fortsätter den på halvfart till 85 grader där den stoppar, osv. Om den i stället hela tiden kunde gå på halvfart när den startade om så skulle antalet start/stopp på en natt bli kanske mindre än hälften så många. Så gör ju webaston när allt blivit genomvarmt, den startar alltså om på halvfart om den en gång stannat vid 76(?) som är stoppgränsen. I dag ska jag testa att köra igång den med fläktarna avstängda och fara till stan på lite ärenden nån timma och se om det blivit nån värme alls av det på em...

Man kan antagligen, om man ger sig f-n på det, flytta sensorn från insidan av värmaren ut på ett av kopparrören. Det skulle vara intressant med en köldknäpp på 15, 20 minus och se om det räcker till då. Troligen inte. Senast ändrad av Luffarn | 12 mars 2009 | 09:48

Citat: Dessvärre är det juridiskt lite svårt att tillåta omprogrammering ute på ”fältet”. Det låter ju som att det är möjligt att ställa om värdena? Fast så varmt som jag får nu med någon minusgrad ute och utan fläktarna igång och med värmaren på halvfart kommer jag inte att behöva ändra nånting inför sommaren. Tempen i rören kommer nog sakta men säkert att stiga till runt 70 grader även på lågfart när den ger 2700 watt (lite osäker på watten) Och det är väl bättre än att den hoppar upp och ner i effekt. Den blir snålare på både el och dieselåtgång än Baylinergrannens Eberspächer som går aggresivare. Men att gradtalen skulle bero på EU-bestämmelser låter konstigt när Eberspächer låter sina värmare gå upp till 80 grader innan de går ner till halvfart, och redan vid 70 återigen gasa full. Det är ju bara 2 grader lägre än Webastos Maxtemp! Struntar Eberspächer i vad EU säger? Kunde man ställa om värdena till tex 78 och 66 grader skulle jag göra det.

Angående kyl... Jag byggde mig en Isotermkyl för fem år sen, den fungerar otroligt bra. Med en 40 watts solcell kan jag slå på kylen långt innan sjösättningen och ha den på hela tiden till sena hösten. Om man bara tänker på kylen behöver man aldrig köra motorn eller ladda från 230 volt. Smör och såna grejer lämnar man i båten, jag har alltid nåt att äta där. Skyllermarks grejer är nog bra, men jag klarar mig utan dem. Jag skulle prioritera en Isotermkyl och solcell långt före Skyllermarks kablar. På min Yanmar har jag satt en 50 kvadrats kabel den korta biten mellan generatorns plus och startmotorn, den biten var en klen liten stackare, biten från startmotorn går ladningen till batteriet i samma grova kablar som vid start matar startmotorn från batteriet. Skyllermarks reklam säger att man kan njuta av minst dubbel laddning... Hur sant är detta egentligen? Jag tror mig uppnått samma ökning av laddningen med en 30 cm 50 kvadratskabel. Hos en bilektriker kan man få rätt kabelskor pressade. Jag pressade själv i skruvstycke med hjälp av en kluven mutter som pressverktyg. Nu slipper jag få spänningsfall på väg från generatorn till batterierna utan att köpa dyra Skyllermarkskablar. En sak jag tycker är värd att kosta på om man köpt beg båt. Ta ur generatorn på vintern och lämna den till en pålitlig bilelektriker så han får kolla upp den. Min hade en liten, liten tendens till slitna lager, jag bytte allt som gick att byta, nu vet jag att den inte lägger av på typ 20 år. Pajar generatorn i början på semestern och man inte får igång motorn ute på nån öde ö kan det bli bara skit av hela semestern.

Värmemätning. Mätte och skrev upp lite ovetenskapligt angående bätvärmen idag. Anlände till båten, minus tre och grinblåst ute. Nån plus inne i båten, glömde att titta. 15:30. Slog igång dieselvärmaren, fotogenlampan, gasolspisens tre lågor och en kupévärmare. 15:40 plus 11 grader 20 cm ovanför salongsbordet. 15:45 plus 13. 15:50 plus 16. Stängde av spisen. 16:00 plus 18,9. 16:05 plus 21,3. Stänger av kupevärmaren, vrider ner trålarlampan på minilåga och far till Konsum och köper pyttipanna samt ägg. Blir borta sladdandes med en riktigt manligt svenskbyggd bakhjulsdriven bil ett tag, när jag kommer tillbaka har alltihop stannat, huvudtermostaten stod för lågt. Knäpper på igen och upptäcker då att jag hela tiden har kört mitt största fläktpaket på lägsta farten! Lagar mat, äter och tar en tupplur i akterkojen. Detta är jag värd anser jag för mig själv. Skriver lite vetenskapligt strunt på datorn som jag har med. Just nu startar värmaren om, den stannar tillfälligt varje 76:e minut av nån anledning. I akterkojen blir det inte den rätta hettan, sittbrunnen är av enkellaminat. Vid salongsbordet är det mkt göttigare. Ska nu klicka iväg detta och gå på studiebesök i andra delar av fartyget, så som tex toaletten och förpiken. Ska medta digitalmätaren från ÖoB. Återkommer med pikrapport. Håkan på Kättingkajen.

En bra sak att ha, oavsett om man har örnkoll på både laddning och förbrukning, eller om man inte vet ett skit är Battery Brain. Den bryter ifrån batteriet om man glömmer lysen på, eller spelar stereo för länge. Den bryter nånstans innan spänningen sjunker under 12 volt, sen vrider man på en knapp eller trycker på en liten fjärr så kopplas batteriet in igen. Med en sån här behöver man inte ha ett särskilt startbatteri. Krämen som finns kvar i batteriet när Battery Brainen ska räcka till att dra igång motorn. Det bästa är att man säkerligen förlänger livslängden på batterierna ganska rejält. Hur försiktig och noga man än är så blir det till slut att man lämnar båten med lysen eller annat på och drar ur batterierna så de blir helt eller nästan stendöda. Efter en enda sån pärs bär det utför med batterierna. Jag köpte min i somras, har den på mina tre 75 amp förbrukare. Har sen förut ett separat startbatteri, det kör jag som vanligt, mest som reserv. Det kan ju bli kortis i nåt av förbrukarna och då är man körd även med en Batterybrain. Men i en liten båt som kanske bara har plats för två batterier kan man skippa startbatteriet och köra en enda bank, två 75 ampers batterier ger mkt mer ström än ett. Sen så slipper man den där osäkerheten om man egentligen borde ligga och laddköra för att inte sabba batterierna. Batteripriserna är väl på väg spikrakt uppåt nu när Kina vill ha hur många bilar som helst, det höjer råvarupriserna. Biltema höjde batteripriserna 65 % i fjol tror jag. Här hittade jag min Battery Brain. Här finns även en mkt bra bok om båtel. Den snubben som har den här lilla firman är minst sagt ruskigt kunnig om allt som har med båtel att göra. Det finns även ett forum där: http://www.batteknik.se/

Nej, Webaston har bara en tempsensor, Eberspächern har två. Polaren med båt/bilverkstad har ju en nyare Eber D3W och den är så, det var även min gamla Eber D3W. Fast de nya som han har är inte alls roliga de heller. När man startar ett sånt här system första gången är det lätt gjort att cirkuklationen blir dålig, då känner Eberns två tempgivare av en ev skillnad på mer än 10 grader in/ut ur värmaren och slår av. Händer det tre ggr låser sig Ebern och man måste ta den till en serviceverkstad där de har det rätta diagnosinstrumententet för att datorvägen kunna låsa upp den igen. (Min Eber var en så gammal beg från en bil att den inte hade den finessen) Och tar man lös den och sticker till en verkstad så är det ju snart gjort att få in mer luft och tre nya tjuvstopp nästa gång. Så bilmekskompisen som har Ebersp i sin Bayliner köpte ett diagnosinstrument som han har med sig hela tiden i båten. Nu håller han på med en större ombyggnad av sitt vattenburna system, han bygger allt i kopparrör, och pressar ihop kraftiga kopplingar med en elpress. Han har även en liten fläkt plus en större med luftslangar på. Nu sätter han ventiler överallt för att kunna styra värmen dit han vill, den båten har bla en midcabin för att sova i. Som kuriosa kan nämnas att han har sitt expansionskärl lägre än värmaren! Ändå rinner inte vattnet ut, han har inga backventiler heller. Under allt härjande med det här har vi lärt oss det mesta om resp värmares egenheter, och har kommit på en fördel med Webaston. Om värmarna stannar för att de gått förbi högsta tempen, 86 grader på Ebersp och 76 på Webaston, så startar Webaston på lågfart när tempen gått ner lite, Ebern startar alltid på fullgas, det ger högre ström/dieselförbrukning och ojämnare värme, fler av och påslag med strömdyr glödning. Och på det sättet är Eberspächern mkt sämre, i glödningsfasen drar den mycket mer ström än Webaston. Eberspächern har ett gammalmodigt glödstift typ forntidens Mercadieslar medans Webastons har keramisk tändning. Jag kör igång min Webasto med enbart batteriladdaren inkopplad på supplyläge, batterierna har jag helt kopplat bort för att spara livslängden på dem. Laddaren är en CTEK 25 amp. Skulle jag nu sätta dit en strömsnålare pump skulle jag kunna slå vad om vad som helst att värmaren går ner på halvfart tidigare än nu och får ett liknande beteende som den hade förut. Jag har även en sån superströmsnål pump, lika som Hjertman säljer, som jag nu använder att pumpa färskvatten med. Ljudlöst och bra i gästhamnar. Men nu får det här vara som det är ett tag, båtar har ju en del andra saker som man vill fixa med. Senast ändrad av Luffarn | 10 mars 2009 | 10:19 Senast ändrad av Luffarn | 10 mars 2009 | 10:55

Var där på em och röjde nödtorftigt så det gick att vara där. Hittade ett läckage, bara att dra slangklämman hårdare. Typ en plusgrad ute, då blev det ganska snabbt varmt med fläktarna på fullt. Testade lite olika spakinställningar på ventilerna. Det är ventilen vid första 3000 watts paketet som är den viktigaste. Har jag den helt öppen går mycket av vattnet den korta vägen runt mellan värmaren och det första paketet, det gör att vattentempen stiger fort och fin värme sprutar ur slangarna. Med den ventilen helt öppen blir slangreturen från paket två sval om den fläkten snurrar, stryper jag första ventilen till hälften, 45 graders vinkel på spaken så kommer värmen tillbaka i slangarna vid paket två. Värmaren går ner på halvfart nu med efter ca 45 minuter, men nu blir det varmt i båten. Det allra bästa är att när jag och båtpolaren som kom på besök för att kolla hur det gick med värmen suttit och gaggat några timmar så höll vi 19 grader vid pentryt/nedgången, och 21 vid salongsbordet, helt utan fläktar! Mina passiva radiatorer ger när systemet varit igång tillräckligt länge tillräcklig värme utan fläktpaketens assistans. Och skön golvvärme. Det var vid kl 2100 och tempen ute var en minus. Till slut var tempen på första konvektorns utsida 62 grader, det motsvarar 72 i vattnet enligt vår provkörning i verkstan, och då knallar värmaren på halveffekt. Mätte inte längre fram i systemet, men det känns lika hett överallt. Sommartid kommer sytemet att bli helt suveränt, varmt o skönt och strömsnålt. Och dieselsnålt. 0,29 liter diesel i timmen ska den dra på lågfart. Undervattenskroppen är enkellaminat, resten divinycellsandvisch, och av erfarenhet vet jag att undervattensbiten kyler en hel del när båten står på land på vintern jämfört med sommaren, även om det inte är så varmt i vattnet på våren. Att byta cirkpumpen från 17 liter till 7,5 med bibehällen 14 watts strömförbrukning är ju ingen vits som jag ser det.

Jag fick rätt i en liten detalj; Jag satte ju kranarna på de nya slangreturerna från fläktpaketen efter paketen för möjlighet att strypa paketen om det skulle rinna igenom för mycket så det skulle bli kallt längst fram i båten. Så gjorde jag på det bakre större paketet och det i mitten. Med det i förpiken sitter där returen börjar, och matas av styrbordsslingan, där satte jag strypningen på slingan för att kunna tvinga hela vattenströmmen att gå igenom paketet. Även det funkade, det blåste hetare med stängd kran. Nu kan jag med kranarna till aktre och salongsfläktarna stängda styra värmen till förpiken och ha snål-kallare akteröver om vi bägge sover fram. Med kranen till den bakre fläkten helt öppen går mycket av vattnet runt bara i den och tillbaka till värmaren. Perfekt när båten är iskall och man vill ha varmt snabbt. Det tar inte många minuter för vattnet att bli hett när det mesta cirkulerar där bak. Noterade även att om värmaren går på lågfart med ingen av fläktarna ikopplad och jag sen drar på alla tre så sjunker tempen i rören och värmaren går upp på max igen, något den aldrig gjort förut. Det blev så varmt idag av de passiva konvektorerna att alla tre fläktarna slog igen emellanåt, med drygt 20 grader inne i båten. Hade det varit möjligt att höja de bägge grad-gränserna från 72 och 56 till 75 och 65 hade det varit ännu bättre. 56 grader är en märkligt låg nivå för att den ska gasa på igen... Senast ändrad av Luffarn | 09 mars 2009 | 00:00

Nu äntligen fungerar det! Rejält varmt i alla fläktar och rör. Nu är jag så slut att jag inte orkar rapportera nåt mer nu i kväll. Tackar alla för all uppmuntran! Nu har båtsäsongen börjat på allvar. MVH Håkan i Ljusne.

Ang tryckökning... När vi körde Webaston i grannens bilverkstad satte vi värmaren överst i ett skruvstycke typ i brösthöjd, och rakt nedanför på golvet hade vi vattendunken. Det tog inte lång stund för vattnet att bli 72 grader, då ryker det av det. Slutsats av det är att det inte skulle göra nån skillnad om jag satte värmaren lägre i systemet, eller med tryckkärl. Eller slang upp i masten. I dag gäller det. Sitter med kaffe och gruvar mig lite nu.

Jag längtar mest ut till Storjungfrun. Det är bara fem, sex nm dit. Men något finare ställe finns inte någonstans på denna jord.

Även i dag har det varit hårdkörning med slangar, ventiler, t-rör i stundom fakirplågaraktiga arbetsställningar. Jag tömde systemet med hjälp av cirkpumpen. Tog isär vid värmaren så kom det mesta ut, på slutet blåste jag i andra slangen, sen blev systemet helt tomt märkte jag när jag rev isär det. I morrn blir det montering av de sista grejerna, jag har gjort det mesta, och på de mest svåråtkomliga ställena. Några pryttlar till sen blir det provkörning av det nya systemet. Snart är det sommar igen.

Ja, visst är det konstigt? Men när vi tog bort ett av motstånden, det förstta fläktpaketet, så blev allt hetare. Det tyder ju på att det går för trögt ändå, trots 17-liters pump. I dag ska jag bygga om alltihop så alla tre paketen får egna returer och vattnet kan cirkulera helt utan motstånd i huvudledningarna. Kom på en fråga idag. Varför vill man överhuvudtaget ha en ventil (möjlighet att strypa) på returen från varje paket? När fläkten är tillkopplad vill man väl alltid ha maxvärme på den? Sen slår el-termostaten av när det blivit tex 20 grader. Det är ju inget element som i en villa.

Jag har inte stor sänkning av (differens) temperaturen före och efter fläktpakteten. Det är samma temperatur överallt i hela systemet. Har jag inte skrivit det flera ggr? Jag har ett litet fläktpaket i förpiken, det matas av hetvattnet i babordsslingan. Fläkten har en egen rumstermostat som slår av fläkten när det blivit tex 19 grader. Under kojerna ligger det passiva konvektorer, egentligen är dessa bara 22 mm rör I u-soffan i salongen, babordsidan sitter ett till litet paket med egen termostat. Det ligger . även flänsade 22 mm kopparrör under kojerna, värmen kommer ut genom hål i kojsidorna. Och det är hela idén med systemet. Om bara vattnet blir nog hett håller sig båten varm utan att fläktarna väsnas och drar ström. Under pentryt sitter den senaste större fläkten. Den skickar varmluften genom två slangar, liknande luftvärme, en blåser ut i akterkojen, den andra nere vid golvet nedanför spisen. I dag har jag tänkt ut hur jag ska dra separata returer till paketen och kapat kopparör och lött ihop t-rör till det. I går kopplade vi ju ur det störsat paketet som har suttit först på slangen efter värmaren. I dag lät jag värmaren gå några timmar, slog av de bägge småfläktarna när jag stack i väg och fixade med kopparören. Efter ca tre timmar kom jag tillbaka. Denna minskning av motståndet hade gjort att tempen på utsidan av kopparröret var 56 grader, förut höll den sig runt 32! När vi provkörde på verkstan och vattnet verkligen blev 72 grader var det 62 grader som varmast på utsidan kopparröret. Nu i kväll var det några minusgrader ute, och ändå nästan 17 plus inne i båten. Helt utan fläktar! Nu bränner jag fingrarna på rören. Med separata returer på varje fläkt kommer tempen säkert att stiga ytterligare. Angående den inställda temperaturen så går Ebersp på maxeffekt upp till 80 grader, sen ner på halvfart. Fortasätter tempen att stiga ändå så stannar den helt vid 85. Sjunker den så går den på halvfart bara tills att den är lägre än 80 grader då gasar den på igen. Webaston är mkt dummare ställd. Den går på fullgas bara upp till 72 grader, sen måste den svalna av ända ner till 56 grader! Sommartid kommer den knappast att göra det för mig. Så även om min Webasto har 1000 watt mer effekt än Eberspächern så blir det efter en stund varmare i en båt med en Eberspächer D3W. Idiotiskt att man inte kan höja dessa gradtal, och minska skillnaden på gradtalen i Webaston. De där gradtalen är ju säkert uträknade för att man snabbt ska tina upp en bil när det är minus 20. Och när värmaren en gång fått den upp 72 grader räcker det med drygt 56 för att bilen ska vara lättstartad och varm. I morrn blir det ett riktigt stort glykolbad med tömning av hela systemet och omfattande ombyggnad. Blir det nånsin klart ska jag fota alltihop och även göra en ritning. Senast ändrad av Luffarn | 07 mars 2009 | 00:07

Hm... Systemet är delvis tvårörs, hetvattnet som kommer från värmaren bak grenas upp i två rör, babord o styrbord med en liten fläkt på varje slang. Sen går de ihop i en monoretur som går i mitten av båten under durken, ger golvvärme. Så de två småfläktarna med spinkiga rör sitter parallelkopplade. Gamla ebersp-värmaren orkade hetta upp vattnet så det nästan kokade fast vattnet trycktes genom genom de här småpaketen utan möjlighet att gå runt. Det är det som är knepigt. När jag nu sätter en egen retur på min aktre stora paket så blir det ett trerörs system, strömningsmotståndet måste alltså bli väldigt mycket lägre. Fast att det kommer att funka bra det tror jag inte på förrns jag ser det. När vi körde nya värmaren inne på verkstan igår häpnade vi över hurt fort vattnet blevrtykande hett. Så vill jah ha i båten med. Nu sticker jag iväg för dagens första glykolbad...

Men om jag gör en liten 12 cm bypass förbi mia två förliga småfläktar, då kan jag väl knappast få nåt flöde genom dem om jag inte kan strypa matningen lite och tvinga in vattnet genom de smala rören? De är ju inga radiatorer i vanlig bemärkelse så vattnet kan stiga i dem pga värmen. In och out i paketen sitter i samma höjd. Varför tar inte vattnet lättaste vägen? 22 mm invändigt borde vara en lättare väg än sju mm invändigt? På det större pakatet som sitter direkt efter värmaren tänker jag dra returen från paketet direkt tillbaka till returslangen strax före pumpen. Och med kranen efter paketet.

Nu har jag åkt till Clas O i Gävle, 7 mil dit och sju hem. Har köpt sex t-rör, tre kranar , kopparrör, slangklämmor och stödhylsor, det blev ca 1000 kr. Grannen löder ihop t-rören åt mig sen. Nu måste jag ta en eftermidagslur.

I går föreslog grannen som har bilverkstad och business att sköta att vi skulle kolla upp värmeriet efter att han lagat bilar klart. Så vi for till båten, provkörde, surrade, sen tyckte han att vi skulle provköra värmaren i hans verkstad. Så ur med den igen, sen monterdae vi upp den i hansverkstad, klämde fast den i ett skruvstycke och hade en 20 liters dunk med orginaltcirkpumpen på golvet. Och tammefan, det här tänkte jag nästan låta bli att skriva om, men värmaren fungerade som den skulle på graden. Vi kunde med en slang fylla på kallvatten och släppa ut hetvatten bredvid dunken, och då gick värmaren upp på fullgas igen. Det har den aldrig gjort förr. Så trots att det är rejäl cirkulation om man kör systemet öppet i en hink och med länspump eller den nya 17-liters pumpen måste det vara att fläktpaketen bromsar vattenströmmen. Rören inne i de små paketen är bara ca 8 mm invändigt. Vi simulerade dålig cirkulation också i provbänken och klämde ihop tryckslangen, då sjönk värmen och den bettede sig som i båten! Sen brakade vi ner till båten, då var kl halv tolv, satte dit värmaren i stuvfacket i kolmörkret, sen kopplade vi bort mitt stora paket helt och körde igång. Ett inte litet arbete under diskbänken. Med dennna operation ökade värmen i rören ca 10 grader. Så nu ska jag bygga om hela fan igen så att varje paket har en bypasslinga med en ventil som kan öppnas eller stängas mer eller mindre. Vi höll på från klockan sex till tre i natt. Och Daniel öppnar verkstan före åtta, med hur mycket bilar som helst att fixa. Men han grinar inte för det, ju jäkligare nånting är ju mer skrattar han. Vilken bra polare, ni förstår ju själva! Nu blir det en resa till Claes O för inköp av t-rör i koppar. Nu undrar jag en sak: I skisser på system där varje fläktpaket sitter på en egen slinga från en huvudledning (med både tryck och retursida) så sitter ventilen på slingan in i fläktpaket. Jag har tänkt att man måste sätta ventilen på huvudledningen för att tvinga in vattnet igenom paketets smala innerrör. Får man tillräcklig cirkulation igenom paket även om vattnet har möjligheten att gå på utsidan av paketet i en 22 mm slang? Är det så skulle man ju kunna köra utan strypventiler, eller termostater som stryper vattnet till fläktpaket. Jag har ju elektriska termostater som slår av varje fläkt.

Jag har en rumstermostat som stänger av värmaren och fläktpaketen helt när det blivit nog varmt. Regleringen till halvfart sker helt inne i värmaren. Sen är varje fläktpaket kopplat till en egen termostat. Så när det blivit varmt ska fläktarna stanna och den passiva värmen från konvektorerna ska räcka. Men eftersom värmaren bara ger ca 30 graders vatten funkar det inte, utan fläktarna går oavbrutet med oväsen och strömförbrukning. Ju mer jag tänker på det är köpet av den här burken det sämsta köp jag gjort nån gång. Första året med gamla Eberspächern hade jag inga fläktpaket alls. Det tog tid, men det blev rejält varmt ändå. Senast ändrad av Luffarn | 05 mars 2009 | 10:57

Bilelkillen var ju först till båten en sväng och mätte, då var slangtempen 20 grader lägre än vad datorn visade. När han mätte själv inne på verkstan skiljde det bara typ en eller två grader. Vet inte närmare hur han gjorde, mer än att han dels kollade datorn och mätte på utsidan av slangen med laserpistolen. Han hade kopplat ihop ett 20-liters system. Roligt hade varit att låta vattnet i en balja bli så varmt att värmaren gick ner på halvfart, sen med värmaren igång ösa ur varmvattnet med hink och ersätta det med kallvatten. Det tror jag aldrig gjordes, vet ej säkert. Jag tror inte värmaren skulle gå upp på helfart om man gjorde ett sånt här prov. Datorn talade om att jag kört värmaren 700 timmar sen jag satte i den. På dessa 700 timmar har den aldrig nånsin gått från lågfart till max.

Jag har masten på nu på land... Så jag kan skarva upp exp-tanken typ 14 meter högre upp! Jag har även targabåge alldeles ovanför som jag kunde göra ett litet mer sansat höjningsförsök i. Det där med att värmaren ska stanna pga tidrelääer som ska förhindra att den brinner upp.. Den går ner på halvfart fortare än de 76 minuter som tidrelääet ska ha på sig. Ska dricka mer kaffe, sen ska jag ner till det dagliga glykolbadandet.

Hade en telefonkonferans nyss med grannen som också pysslar med vattenburen värme i sin motorbåt, han har bilverkstad också så han pysslar med värmare annars med. Han trodde inte heller på att det skulle bli annorlunda med att ha värmaren lägre. Huvudsaken att pumpen och anslutningen från expansionstanken sitter lägst. Expansionskärlet sitter ca en meter högre än värmaren. Han trodde också det ev kunde bli bättre om jag vred värmaren så stosarna hamnar på sidan med utloppet högre än inloppet. Jag ska sätta dit ännu en avluftning också få se om det blir nåt annorlunda.

Värmarejäveln, det var det jag visste... Hämtade den avskyvärda satans helveletes jävla förbannade skitvärmaren idag. Den var förstås helt perfekt enligt bilelmannen, han visade siffror på att vattnet i slangarna skulle ha blivit lika varma som det blev inne i värmaren. Han tror att den måste sitta lägre i systemet. Att Eberspächern med mindre effekt fungerade bra på samma plats hjälper inte. Jag har plats för den i motorrummet, men det finns ingen vettig väg att gå med avgasslangen, den blir i så fall hur lång som helst. Och det känns inte bra att ha värmaren i utrymmet under akterkojen där vi sover. Så efter att ha mätt och krupit och funderat i ett antal timmar idag så beslutade jag att skita i att flytta på den, och istället sätta tillbaks den på samma ställe i stuvfacket, fast vrida den ett kvarts varv. Jag har haft den med bägge stosarna uppåt, det var det bästa läget för att få avgasslangen på rätt sida. Man kan även montera den med stosarna åt sidan och avgasröret nedåt, då kommer utloppet högre än inloppet, kanske det kan göra nån skillnad. Bägge monteringssätten är godkända. Att flytta värmaren skulle innebära hur mycket jobb som helst och mer söndersågning av båten. Jag skulle dessutom kunna slå vad om att det inte skulle ändra nånting. Det enda vettiga vore att kasta bort skiten. Fick ett papper idag hur den ska jobba. Där står en märklig sak. Först ska den ju gasa fullt till 72 grader och sen gå ner på dellast och gasa på igen om den blir kallare än 56 grader. Det har aldrig hänt nån gång, även om jag kört alla fläktarna med sammanlagd kapacitet på 5,6 kw mitt i vintern. Det underliga i funktionen är att värmaren efter att ha gått kontinuerligt i 76 minuter ska ska stanna helt och sen starta igen på dellast! Det låter ju stendumt, kan vara lite mindre dumt i en bil, men inget för den som vill bo i en båt. Jag får nog antingen stå ut med att den bara ger 2,5 kw eller kasta bort skiten. Att försöka få rätt mot Webasto går väl inte utan att ha dyra advokater som backar upp en.