Luffarn

Biltema säljer nåt de kallar Silver-kalciumbatterier på avdelningen fritidsbatterier. De ska enligt en faktaruta tack vare den nya legeringen ha ökad livslängd. De ska ha extra kraft att dra igång dieselmotorer och vara bra om man har många elförbrukare. Priset för ett 70 amp är samma 899 kr som för ett SMF 73 amp för Marin, husvagn, husbil. Vilket är bäst i förbrukarbanken? Batteriet har art nr 80-3702, men det går inte att få fram det på deras websida. Undrar om det härär blyfritt?

Biltema säljer nåt de kallar Silver-kalciumbatterier på avdelningen fritidsbatterier. De ska enligt en faktaruta tack vare den nya legeringen ha ökad livslängd. De ska ha extra kraft att dra igång dieselmotorer och vara bra om man har många elförbrukare. Priset för ett 70 amp är samma 899 kr som för ett SMF 73 amp för Marin, husvagn, husbil. Vilket är bäst i förbrukarbanken? Batteriet har art nr 80-3702, men det går inte att få fram det på deras websida.

Har du en separat regulator typ TWC? En sån har jag till min Yanmar med 55 amp generator, den började också blinka efter en stund när batteribanken var rejält utdragen. I manualen till TWCn står det att blinkningarna tyder på att batterierna är dåliga och inte kan ta sig laddning. (ungf så) Jag fick bort problemet genom att sätta en extra, och grövre kabel mellan plus på generatorn och startmotorn. Från startmotorn går det redan en grov kabel till batterierna. Jag lät även den gamla magra röda kabeln sitta kvar parallellt, annars skulle jag behöva klipp i snabbkontakterna där. Att sätta en grövre kabel den här korta biten är ett enkelt sätt att få mer laddning. Förr hade inte båtarna stora batteribankar, utan bara ett startbatteri, och då funkade det bra med den tunnare kabeln.

I går nåtade jag om teaken på sittbrunnsbänkarna med Simson. Köpte dem för 99 kr styck på Beyerbygg i Gävle. Hoppas det inte frös sönder i natt. Jag sket i både i primer och bottentejp. Nåten är väldigt smal, tror inte den kommer att hoppa ur i första taget. Jag använde Simson när jag satte fast selftackerskenan, och det är görsegt och starkt. Jag tänker lacka teaken efter slipning med Benarolja UVR.

Tackar alla för förtroendet. Utom Qusslingen Bregott förstås.

Jag blev övertalad att anmäla mig till uttagningen där en okänd får sommarprata. Det svammel jag pratade in på SRs telefonsvarare gav mig en av 10 platser i omröstningen, det var över 600 som pratade in från början. När jag hör mitt eget rosslande svammel skäms jag så rövhåren krullar sig. Men på radion tyckte de att var kul antagligen. Jag är kandidat nr 3, Håkan Nilsson från Ljusne. http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2071 Jag kommer i ett ev sommarprogram även att prata om mitt båtliv förstås...

Jag blev övertalad att anmäla mig till uttagningen där en okänd får sommarprata. Det svammel jag pratade in på SRs telefonsvarare gav mig en av 10 platser i omröstningen, det var över 600 som pratade in från början. När jag hör mitt eget rosslande svammel skäms jag så rövhåren krullar sig. Men på radion tyckte de att var kul antagligen. Jag är kandidat nr 3, Håkan Nilsson från Ljusne. http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2071 Jag kommer i ett ev sommarprogram även att prata om mitt båtliv förstås...

Tack för inbjudan! Var det inte nån i denna långa tråd som bytt värmare och hade den gamla luft-Wallasen liggandes? Kompisen är ute efter en att sätta fart på.

Det där med att Statoil blå är bäst till värmare gäller inte längre. Det står rakt av på Statoil blå-dunken att den ej får användas i lyktor eller värmare inomhus. Jag kör på lampolja från ÖoB till trålarlampan, det är det som funkat bäst. Har även läst om de som kört Wallasen på vanlig diesel, den är så ren och luktfri nu att det går lika bra fast billigare. Det skulle jag nog testat. Ryker det eller osar märker man ju det direkt.

Den gamla värmaren hann ju aldrig bli gammal, den var lika hela tiden. Man kan ju undra var värmen tog vägen? Lågfarten kommer att ge tillräcklig värme till sommaren så jag klarar mig helt utan fläktar, det är ju mkt bättre strömekonomiskt. Jag brukar köra den en rejäl stund på kvällen så det är varmt när man kojar, sen ställer jag huvudtermostaten så den inte slår på förrns långt senare. När man väl krypit ner i varma sängkläder är det bara skönt om det blir svalt. När det sen blir kanske så kallt som 15 grader vill man att det ska hända saker snabbt. Den tar inte så mkt ström i starten heller, skillnaden är stor jmf med Eberspächer, den här har keramisk tändning, Eberspächern har glödstift av samma typ som i gamla mercadieslar. Egentligen borde man ha två alternativa huvudtermostater, en i salongen och en i förpiken om man sover bara där. Men med lite övning kan jag ställa både huvudtermostaten vid kartbordet och slaongens fläktar på kanske bara 14 grader och få ett medel på 18 i förpiken. Den Ebespächer huvudtermostat jag har nu har ett intervall på tre grader för till/frånslag. Riktigt nördigt vore att ha en huvudtermostat med det här intervallet ställbart. Fläkttermostaterna från Jaeger har en precision på 0,5 grader, det skulle nog funka dåligt på huvudtermostaten. Men kanske två graders diff vore bättre än tre.

Är motorn nån av de välkänt slitstarka skulle jag nog satsat på att renovera den över en vinter. Kanske sätta dit en kraftigare generator.

Tjo! Ni vill väl höra lite mer? Värmen går ju helt suveränt nu. Körde en stund och kollade i dag Med givaren mellan aluflänsarna och med en handduk som isolering lagd ovanpå på första konvektorn, mätte jag 68,8 när värmaren gick ned på lågfart. Drog på fläktarna, redan inom två minuter gasar värmaren fullt igen. Låter jag bli att slå på fläktarna när den går ner på dellast fortsätter tempen att stiga, min mätar går bara till 70 grader, men värmaren gick en god stund efter att 70 C passerats. Flyttade givaren till handdukstorken på toan några meter framåt i båten där har jag 67 grader. Man bränner sig. När det visar över 70 grader utanpå röret är säkert glykolvattnet ca 80 grader. Det ger en enorm värme jämfört med förr. Flyttade givaren igen till luftslangen som blåser från det större värmepaketet, nu gick värmaren på fullt igen. Som varmast visade det 60,5 grader! Det är helt sensationellt om man jämför med förra Webaston, då brukade det blåsa 27 - 28 grader. Att värmaren dunkade och gick en hel dag spelade ingen roll. Inte hur jag än luftade och drog om slangarna heller. Eller om jag hade en, två eller tre cirkpumpar. Nu har jag en. Mätte även utluften från den mindre fläkten i salongssoffan. Fast värmaren då gick på dellast visade det hela 63 grader! Makalöst! Sist mätte jag luftblåsandet från den lilla fläkten i förpiken. När mätaren visade 54 grader blev det för varmt att sitta där, hade annat att göra också. Nu hade jag bara en fläkt på i taget, med alla på fullt samtidigt sjunker väl hettan ur paketen. Men som det är nu med ca fem plusgrader ute så går fläktarna bara ett tag, sen slår termostaten för varje fläkt av. Det är så bra så man knappt tror det är sant. Lågeffekten på den här webaston och den förra är ju den samma, ändå blev rören knappt ljumma med den och stekheta med den här. Högeffekten gick den förra enbart en kort stund på, sen var det bara lågfart. Den nya blir stekhet även på bara lågfarten efter nån timme. Knepigt men sant.

I måndags hämtade jag värmaren med nytt omprogrammerat kretskort. Trodde jag. Det visade sig att nästan hela värmaren bytts ut, även själva brännardelen med värmeväxlaren. Så nu, hör och häpna har jag inte längre en Webasto Thermo Top E på 4,2 kw, nu är den en Termo Top C på 5,2 kw med alla gradtal förhöjda! Jäklar vad det blev varmt fort. Baylinergrannen och jag satt och gaggade där en stund medans fläktrnaslog i från en efter en när det var 20 grader i båten. Sen hölls den värmen lätt med bara de passiva konvektorerna, och det på lågeffekt! Och det fina är att lågeffekten på den här värmaren är den samma som i den förra, så ström och dieselförbrukningen blir den samma, ja lägre eftersom jag nu får upp värmen på en grisblink. I förpiken var det lagom sovtemperatur efter sådär en kvart bara! Det var iofs ca 10 grader ute, men jäklar vad fort värmen kom i hela båten. Och ur slejfarna i kojsidorna formligen kokade go passiv värme ut. Obeskrivligt. Jag är helt tagen, utan att överdriva. Vilken otrolig service och vänlighet av KG Knutsson. Nu har jag i em kört värmaren igen. Värmen stiger förstås snabbare, längst fram i förpiken där det var kallast förr får jag sovtemp på kanske , 15, 20 minuter nu när det är ett par plus från början. skrev upp lite idag. Startar värmaren som går för fullt tills jag har 68,8 på utsidan konvektorn, det betyder ca 78 verkliga grader på vattnet inne i röret, det är absolut rekord. Där gick den ned på halvgas. Den sjunker då bara några grader om fläktarna är av. Alla metalldelar i systemet är så heta att man bränner sig. Skön värme pyser fram ur soffornas slejfar. Plåtfronten på det lilla elementet i förpiken värmer som ett litet element även med fläkten avagen. Drar på fläktarna när mätaren visar 63 grader. Efter bara två minuter (!) reagerar värmaren och varvar upp igen. Förut fick jag köra fläktarna över en halvtimme iland innan den gick upp fullt. Och då gick den snart ner igen. Varmluften ur fläktarna med förra värmaren var knappt ljummen, nu ka man föna håret där nästan. Luftslangen under diskbänkensom blåser ut nere vid golvet går att ta lös ini skåpet och dra ut som en grov dammsugarslang och ha som hårblås! Det blir så jäkla varmt nu att jag håller salongen nästan för vam med bara den ena lilla fläktpaketets datafläkt på lågfarten, då drar det inte mycket ström, och hörs ine heller. Förut hade jag en jäkla strömförbrukning även på sommaren och ett oväsen som i en industrilokal. När jag värmt upp den nollgradiga båten ett par timmar behöver jag inte fläktarna ens nu i april, det räcker med konvektorerna. Nu till sommaren kommer fläktarna knappast att snurra alls. Det konstiga är ju att den här har samma effekt på lågfarten som den förra, ändå är skillnaden enorm, det blir jäkligt hett även på lågfart, min tempmätare kanske visar för lite? Jag är förstås fruktansvärt glad över denna service!

De tar ju en hel del plats om de ska vara kardanupphängda och gunga fritt inåt. En variant kan ju vara att montera den utan karadnupphängning, och använda den i hamn eller lugn sjö. Det finns ju hållare som håller kastrullerna. Med högsmala kastruller går det bra att koka ägg ändå om det lutar lite. Jag skulle stendö på fläcken utan ugn och janssons.

Kompisen hade en tanke om att den jag har kunde vara programmerad för dieselbilar, och att det finns en annan inställning om de ska sitta i båtar som värmare...

En liten åtgärd jag kom på att göra är att sätta en rejäl karbinhake i reservfallet. Då slipper man leta den om det blir allvar.

Att släppa ner en stor rostig shackel i sittbrunn! Haha, fan vad kul!

Nu händer det stora saker snart! Lars Larsson som är Webastokapten på KG Knutsson ska skicka upp ett omprogrammerat kretskort/styrenhet som jag kan byta med. Det kan göras utan att ens ta bort värmaren. Sen blir det säkert varmare. Bra service av Knutsson!

Jag har tagit bort och återmonterat spridarna både på MD2-B och nuvarande Yanmarn flera ggr. Volvo är ju lättmeckat, med sunt förnuft är det inga problem att sätta tillbaka grejerna. Lite vanlig motorolja kan man nog ha på kopparen. Sitter de hårt när man ska ha upp dem, så vrid/vicka dem runt lite fram och tillbaka med en skiftnyckel först. Sen kan man med en plogrip bryta uppåt på spridaren samtidigt som man vickar runt spridaren. Då följer den med upp till slut, fast man velat ge upp först.

Endast för perverst intresserade av vattenvärme... När jag och kompisen körde min Webasto i hans bilverkstad satte vi den i ett skruvstycke och hade slangar ner på golvet till en uppsprättad 20-liters dunk. Då satte vi en konvektor, ett 22 mm rör med flänsar 6 ggr 6 cm, lika som Hjertmans säljer, det sitter lika i husvagnar, på utslangen ner mot dunken, och klämde fast tempgivaren till digitalmätaren mellan flänsarna intill röret. Sen mätte vi direkt även i vattnet. När vattnet var 72 grader slog värmaren om till dellast, då visade givaren på konvektorn 62 grader. Sen tippade vi ur hetvatten och fyllde på med kallt och efter en stund drog den igång på max igen. Så i ett så litet system verkade den hålla gradväxlingarna. Jag startade värmaren och fläktarna kl 15,30 i båten idag. Då var det 2 plus både ute och i båten. En timme senare när värmaren gått oavbrutet på full fart började jag mäta mellan flänsarna på min konvektor på samma sätt som i verkstan. Konvektorn sitter ca 60 cm efter värmaren under diskbänken och förvärmer luften till fläktpaketet jag har där. Paketet har två luftslangar, den ena blåser på golvet vid pentryt, den andra bak till akterkojen. Tempen på röret efter en timme med fläktarna igång, den stora på lågfart. Klockan/temp 16,30 - 42,4 grader 16,35 - 43,6 16,40 - 44,4 16,45 - 45,4 Nu stannar den helt, (den har gått 76 minuter) och startar direkt om igen på lågfart och tempen sjunker. 16,50 - 40,4 grader Efter ca 10 minuter går den upp i maxfart igen. 16,55 - 36,5 (samtidgt som den går upp i maxfart) 17,00 - 44,3 grader 17,05 - 46,3. Här släcker jag trålarfotogenlampan som jag haft igång nu är det kanske 18 grader i salongen. 17,10 - 48,1 grader på röret 17,15 - 48,8 och 20 grader i salongen vid huvudskottet. Ca 16 grader i förpiken. 17,20 - 49,7 17,25 - 50,3 stora fläkten stannar, den styrs av en egen termostat som sitter nedanför nedgångsluckan där det brukar dra som mest. Vrider upp den högre än de 21 grader den står på så den fortsätter snurra, nu på full fart. 17,30 - 50,9 grader, nu går värmaren ner på halvfart. 17,35 - 48,1 17,42 - 44,9 17,47 - 44,0 Nu knäpper jag av värmaren två minuter och slår på igen för att lura upp den på maxfart, och det lyckas också. 17,50 - 40,4 18,00 - 44,5 Stänger av fläktarna för att se vad som händer då när den går på max. Och för att se om det blir kallt fort i båten med bara passiva radiatorer. 18,05 - 50,0. Utan fläktar stiger tempen fort, nu gick den ner på halvfart igen. Men utan fläktar fortsätter tempen att stiga även på halvgas. 18,07 - 52,0 18,10 - 52,7 18,16 - 53,7 18,20 - 54,3 18,25 - 55,3 Det blir allt svalare i båten. Nu stänger jag kranarna till fläktpaketens returer för att tvinga allt vatten att gå hela vägen runt båten och tempen sjunker då tillfälligt ca en grad. 18,35 - 55,3 Detta börjar bli enformigt, har inte ens radion på för att inte missa ändringar i pumpens tickande, så jag går en promenad och tittar ut över ett spegelblankt kvällshav. Kommer tillbaka efter 20 minuter, värmaren går i samma halvfart, men nu är det ganska hett på utsidan röret. 18,55 - 57,0 grader, just när jag läst av stannar värmaren helt. Tempen i båten har åter stigit till 20 grader under promenaden med enbart passiva radiatorer, ca nollgradigt ute. Det är ganska bra när ingenting av mitt system är synligt. När värmaren vid provkörningen i verkstan slog av vid verklig vattentemp på 72 grader var det 62 utanpå röret. Man kan kanske gissa att det nu var 66 gradigt vatten inne i röret? Innan jag åker hem flyttar jag givaren till fläktutblåset för att mäta tempen på luften som blåser ut. 45 grader får jag när jag knäpper igång med returkranen fullt öppnad. Sen dalar tempen sakta och värmaren tickar igång på lågfart igen. Vid 41 grader på luften stabileserar sig det hela och inget ändras på 10 minuter. Då blir hungern i magen övermäktig och jag slår av allt och far hem och äter och skriver ned detta, skrivandet tog mig drygt en timme! Värmen stiger ju väldigt snabbt, båten är en 31 fots Vagabond, sex ton plast, järn och tjock teakinredning som är helt genomkyld. Skrovet och däcket är av divinycellsandvish som håller värmen bra, men under vattenlinjen är det enkellaminat, det kyler ju en del när båten står på land. Att värmaren efter att ha gått ned på dellast måste bli så kall som 56 grader är det stora problemet. När den återgår till maxfart efter en halvtimme med fläktarna på fullgas och bara ca 12 grader i båten (förra mätningen) då har rörtempen hunnit sjunka till ca 32 grader och det börjar blåsa halvkallt ur fläktarna. Det ger ojämn temperatur och drar en massa ström. Kunde man ändra 56 grader till typ 68 grader vore det nog bra. Och 72 grader till 78. Avslaget vid 76,5 grad kunde kanske höjas till 80. Sommartid skulle jag då bara behöva köra fläktarna kortvarigt, värmen skulle komma nästan lika fort som ur en luftvärmare, sen skulle värmaren gå enbart på halvfart och ändå värma upp båten så att huvudtermostaten slår ifrån både värmare och fläktar. Tyst, varmt och strömsnålt.

Nej det är inte jag. Inte som signatur i alla fall. På Sailguide har jag som nån sorts slutkläm Everyday I have the blues Och så är det. Fast förutom bluesen och rocknrollen älskar jag att sjunga svenska visor både mina egna och Taubes.

Leta nåt där seglen är ganska nya. Med kass segel blir det inget kul, och nya är dyra. Det skulle jag titta mer på än någon viss modell. Maxi 68 är en nyare konstruktion än Maxi 77 och seglar visst bättre i motsjö. Den kan nog vara en fin båt för en ensamseglare. Åke Mattson heter en som seglat över stora hav med en Maxi 68 och skrivit böcker om det, finns på bibblan.

Maxpower är nog den bästa, en sån köpte jag på Hjertmans förra julrea. Jag vet de som testat om de verkligen gör om överspänningen till ampere, och det gör de faktiskt. Jag hade tänkt skaffa en större solcell än den 40 watt jag har, men sen jag satte upp den på en vridbar NOA-stolpe och även satte dit Maxpower-regulatorn tycker jag att jag får all sträm jag behöver. Med Noastolpen kan man ju om man är i båten vara lite aktiv och följa solen. Lämnar man båten är det bara att ställa solcellen söderut.

När jag köpte min båt satt det en 40 watt solcell utan regulator och bara ett 75 amp batteri till förbrukning, och ett lika till starten. Märkte en bit in på sommarna att vattnet försvann i batterierna, jag fick fylla på, det var solcellen som laddade för häftigt mitt på dan. Nästa sommar hade jag ökat på till tre förbrukarbatterier och även satt in kompressorkylen, då försvann probelemet med överladdning/kokning av batterierna. Som startbatteri har jag ett lite mindre 60 amperes bilbatteri, det blir ju lite billigare. Oftast drar jag igång motorn på de andra tre. Om man inte vet alls hur mycket man dragit ur det ena batteriet när man legat still kan man ev höra det på motorn. Man startar på det fräscha batteriet, sen när man fått upp en lagom förhöjd tomgång vrider man över brytaren till det batteri man legat och dragit på, då brukar det höras att motorn får jobba mer. Sen man kört typ en timme kan man ju vrida tillbaka och åter. Hör man ingen skillnad då kan man anta att man laddat åtminstone skapligt

Det går att ta reda på nästan allt man vill veta på de olika båtforumen. Har du nån regulator till solcellen? Hur många och hur många ampere´ s batterier har du?