Luffarn

Sailomat byggs i Kalifornien. Stellan Knöös heter den svenske uppfinnaren och han har det gått bra för, efternamnet är passande. Det finns siffror på hur mycket vindrodren tål i brytkrafter innan de pajar och hur mycket de vinglar på kursen, Sailomat är på alla punkter bättre än de andra. Den är snyggare än de andra med. Själv har jag ett sk kosterroder som fungerar skapligt, dock inget vidare i lätta vindar, speciellt läns. Det ser lite ut som en hembrännare. Hade jag stålarna köpte jag omedelbart ett sailomat 700. Det kanske retar somliga men jag tycker de andra rodren som tex Monitor verkar vara stenålders opålitliga konstruktioner i jämförelse. Det är konstigt att inte fler har vindroder, kostnaden är ganska liten om man tänker på vad tom begagnade segelbåtar kostar. Det är rena magin när båten styr sig själv efter vinden och man kan ägna sig åt att fintrimma seglen. Jag har även en mkt bra elektrisk autopilot, men vindroderstyrning är helt överlägset. Sailomat, Monitor och även mitt Kosterroder fungerar med en servoåra som tar kraften ur det strömmande vattnet, det ger en kraft på flera 100 kg som sen överförs till huvudrodret, det kan ingen elautopilot ge. Ingen levande styrman kan/orkar heller styra lika exakt i timme efter timme på kryss i byig vind som vrider sig hela tiden. Oslagbart för att tugga höjd. Det finns även andra sorts vindroder som styr med bara en vinge som vrider sig mot vinden och ett extraroder som styr båten. Alla dessa är ganska värdelösa om inte förhållandena är perfekta med lagom halvvind tex. http://www.sailomat.com/

Sailomats servoåra kan man vrida ut åt ena eller andra hållet när man går för motor, så att servoåran hamnar i ostört vatten. Ett Sailomat är det bästa vindrodret, seglarbekant har ett äldre sånt, funkar i alla vindar jämt. Han handstyr nästan aldrig, inte inne i skärgårdeen heller. Och man kan koppla ihop en elautopilot med sailomaten också, då räcker en liten klen autopilot bra, servoåran gör grovjobbet. Sailomat är en svensk uppfinning. Bättre än allt annat, de går tex aldrig sönder. Vindroder i rostfritt är inte alls lika starka, rf kan smälla sönder lite hur som helst. Sailomat i lätt specialaluminium går tydligen aldrig sönder. Kolla marinan.com/segelplank och sök på Sailomat. Läs vad Captn G skriver.

Fråga t Wille. Den antenn du använder och länkade till, hänger man den på väggen eller ligger den platt? Pris? Nöjd med den?

Nu kommer jag ihåg vad det är för grej. Jag visste inte att det existerade en så enkel grunka för tv-mottagning bara för nån månad sen. Den här hart fått omdömet Bra Köp av PC Hemma. Man kan spela in program på den också. Jag har en inte allt för avancerad HP laptop, i den blir TV-ljudet riktigt bra och bilden superskarp. I bland hänger sig bilden nån sekund, inte ljudet. Antar att det är lika om man köper en lös TV och ser på digital-TV. Här i mina hemmavatten är det analoga nätet nedsläckt för gott. http://www.dustinhome.se/dacsaportal/ MSI MEGA SKY 580 DVB-T HDTV USB MOTTAGARE Artikelnummer: 5010091780 Specifikationer Anslutning USB 2.0 Text-TV Ja Radio Ja Ljudstandard Stereo Typ av TV-mottagning Digital marksänd Inspelningsfunktion Ja Komprimering Mpeg2 Stillbildsfunktion Ja Fjärrkontroll Ja SmartCard-läsare Nej Operativsystem Windows 2000(SP4) / XP SP2 eller senare Förpackning Retail Garanti 2 år Övrigt Mini-antenn* och fjärrkontroll medföljer. Standard antennkontakt på DVB-T sticken gör att man kan byta till större antenn utan knepiga adaptrar

Här är värsta frågespalten, tyvärr på engelska. Tror det är delvis Yanmar själva som svarar. http://www.freeboards.net/index.php?mforum=yanmarhelp&s=aa90653f4677ae506057ca9a73f946ea&showforum=2

Jag kollade den sega fotbollen i laptopen igår. Har helt nyss köpt en tvmojäng till usb-porten, helt otrolig enkelt. Stor som en ciggtändare. Pytteantenn som jag klämmer fast mot VHFen så blir signalen bättre. Ettan, tvåan, kunskapskanalen, fyran, sexan gratis... Köper man ett kort kan man se allt annat skit med. Man söker stationer lätt när man flyttat sig. Skickade efter på nätet 425 spänn. Jag skulle aldrig sätta i en tv när jag ändå använder datorn till navigation med mera. Kanske i en mkt större båt. Helst lyssnar jag på blues och Jerry lee. Eller P1. Eller allra helst hur det porlar när man seglar. Har redan glömt var fan jag skickade efter och vad den hette. Nåt av de här större nätsäljarna. Ska ta reda på det i morgon.

Tjaba. Kolla med hjälp av storfallet att masten står rakt också i förhållande till båten. Vattpass går inte alls. Dra ner storfallet till relingslisten rakt ut från masten, sen låser du fallet med avlastaren. Sen ska fallet vara lika spänt när du trycker ner det mot den andra relingslisten. Annars kan allt se bra ut, masten rak och lagom spänn på alla vajrar, men ändå hänger alltihop över åt ena hållet och båten seglar olika på olika bog. När allt är rakt kanske man märker att toppvanten slackar på kryssen. Dra åt sen i hamn och räkna varven så det blir lika många på bägge sidorna. Jag har dubbla undervant och masthead. Jag drar åt de främre undervanten mer så det blir en väldigt liten krum på masten. Då ska häckstaget vara löst åtsatt. Sen kan man prova att tajta åt det som 17, då ska krummen bli tydligare, så ska masten vara på kryss i hårdare vind, då får storseglet rätta formen annar är det höpplöst att få bort buken som vandrar bakåt och bromsar och lägger ikull båten. Har man sen fått till det bra kan man mäta med piggarna på skjutmåttet avståndet i alla vantskruvar så går det snabbare nästa år. Puh det vart nästan långt det där...

Jag köpte en tub olja till drevet på min lika motor på biltema. Köpte även tvåtaktsolja där, väldigt bra priser. Hur ofta brukar ni byta stift på såna här fjuttmotorer? Jag är inne på fjärde säsongen nu utan stiftbyte, men motorn får ju knappt gå nåt alls på en hel säsong, jag använder min som jollemotor. Den går på första rycket, och jag tycker den lilla tvåcylindriga maskinen går mjukare än de nya småmotorerna som är encylindriga. Evinrudes minsta 3,5 hk är både encylindrig, klenare och större och tyngre än den gamla tvåcyl pärlan. Små Honda fyrtaktare är en hemska jävlar att bullra och skaka, har suttit i hamnar och studerat. Tycker det verkar som att Jonsson/Evinrudes motorer går bäst. Det är nog absolut värt att kosta på just de här smidiga motorerna lite delar och jobb. Som jollemotor håller säkert en sån där 80-talare i 20 år till eller mer. Och nya tvåcyl 4 hk tillverkas inte alls. Jag såg hemsida nyligen som visade exakt med hjälp av motornumret från vilket år Jonsson och Evinrudemotorerna är i från.

Hjärtattack! Nästan i alla fall. Motorjäveln börjar plötsligt gå taskigt och ryka vitt. När vi slöåker på 1500 varv går den ner i fart och stannar! Mera gas och några varv på starmotorn sen går den igen. Lite senare ökar varvtalet rätt mycket helt av sig självt. Vatten i bränslet säger polarna som är rätt haj på motorer. Jag har åkt dieselbåt i 18 år och aldrig varit med om fenomenet förrns nu så det var rätt svettigt, med semesterseglingsstart nästa helg. Jag har en huvudtank nere i tryffelsvinet som via elpump pumpar upp till dagtanken som på självfall förser Yalmar med dricka. Ska jag krångla och suga ur huvudtanken eller räcker det med K-sprit, finns väl särskild sån för diesel? Den nya dieseln blandar sig med vattnet påstod en äldre garvad motorbåtskarl så det är svårt att få ut vattnet genom vattenavskiljarfiltret. Rejält med K-sprit och sen fylla tanken? Huvudtanken är nästan tom därav antagligen kondensen. Det lilla som är kvar kanske jag borde köra ur med elpumpens hjälp. Fast sen är det ju ändå en skaplig slatt kvar där. Skulle kanske kunna använda min fotbolls-oljebytarpump i en tom stos på tanken. Felet är nog att jag börjat segla så mycket att jag inte gör av med diesel alls nästan! Hur skulle ni gjort?

Vatten i bränslet. Hjärtattack! Nästan i alla fall. Motorjäveln börjar plötsligt gå taskigt och ryka vitt. När vi slöåker på 1500 varv går den ner i fart och stannar! Mera gas och några varv på starmotorn sen går den igen. Lite senare ökar varvtalet rätt mycket helt av sig självt. Vatten i bränslet säger polarna som är rätt haj på motorer. Jag har åkt dieselbåt i 18 år och aldrig varit med om fenomenet förrns nu så det var rätt svettigt, med semesterseglingsstart nästa helg. Jag har en huvudtank nere i tryffelsvinet som via elpump pumpar upp till dagtanken som på självfall förser Yalmar med dricka. Ska jag krångla och suga ur huvudtanken eller räcker det med K-sprit, finns väl särskild sån för diesel? Den nya dieseln blandar sig med vattnet påstod en äldre garvad motorbåtskarl så det är svårt att få ut vattnet genom vattenavskiljarfiltret. Rejält med K-sprit och sen fylla tanken? Huvudtanken är nästan tom därav antagligen kondensen. Det lilla som är kvar kanske jag borde köra ur med elpumpens hjälp. Fast sen är det ju ändå en skaplig slatt kvar där. Skulle kanske kunna använda min fotbolls-oljebytarpump i en tom stos på tanken. Felet är nog att jag börjat segla så mycket att jag inte gör av med diesel alls nästan! Hur skulle ni gjort?

Tjo. Nu har jag slängt min Eberspächer för vattenburet åt h-e och satt i en ny Webasto Thermo top diesel på 4,2 kw i stället. (Ebern var på 3,2 kw) Det lilla jag testat den är den mkt bättre. Har egen cirkpump, så nu använder jag två, även den gamla cirkpumpen på slangen, det blir varmt fortare. Den verkar mkt strömsnålare också, den här har keramisk tändning i stället för gammaldags glödstift.. Den är tystare också. Jag satte dessutom den nya ljudämparen i serie med den gamla som var från en mikuni. Så på utsidan låter det nästan ingenting. Kan rapportera mer hur den skött sig senare. Länk: http://www.matab.se/marin/webasto.asp?c=&d=prod&f=5

Har en VVB-burk, men den värms av motorn. Har ofta tänkt tanken att man borde ha en enda slinga med vatten genom både motorn, beredaren och värmesystemet, i stället för som nu två. Dieselvärmaren och radiatorerna och en rejäl expansionstank går i en slinga för sig. Motorvärmen kan även fås ut i värmesystemet genom en värmeväxlare. Vore enklare med en slinga som man med en trevägsventil kan leda genom eller förbi radiatorerna/fläktarna. Vill man inte ha värme går vattnet bara runt i motorn VVb-burken och dieselvärmaren. Så här ska man inte koppla det säger min båtguru Åkerström. Det ska vara åtskilt. Och lyfter man på locket till färskvattenkylningen för att kolla om det finns vatten där då kommer det att rinna över pga den högre placerade expansionstanken. (Vid en-slingesystem) Men jag skulle ändå tro att det finns en del som har på sättet i sina båtar. Ska jag koppla dieselvärmaren även till VVB-burken måste jag sätta in en till kopparslinga i burken, annars missar jag varmvattenuppvärmningen jag får från motorn och det vill jag inte. Det blir varmt på bara en kvarts körning. Och går jag för motor kan jag duscha varmt i sittbrunnen i en timme om jag vill eftersom VVB-burken tar vattnet ur havet. Det är också lämpligt, man måste aldrig snåla med vattnet. I skitiga gäathamnar tar jag färskvatten och värmer på spisen till disken. Det jag undrar ändå är om någon kör ett sånt här en-slingesystem, med motorvattnet direktkopplat till radiatorerna?

Det lutar nog åt en ny webasto för vattenburet. Jag får igen alla utlägg plus kanonpris. Blir bra med slantar i alla fall. Det får bli vatten och bröd i några månader.

Brukar inte plastningen av träbåtar vara ganska grov i ytan, även om det är bra gjort, dvs att det sitter fast rejält? I så fall är det tänkbart att för att få en yta som är lika slät som på ett fabriksbyggt plastskrov eller ett träskrov i bra skick blir tvungen att slipa nåt ofantligt och sen lägga på en massa gelcoat. Jag skulle kunna tänka mig att det är ett dyrt jättejobb som egemtligen är i onödan. Att få sån finish som man ser på andra båtar är knappast värt jobbet och pengarna och nästan omöjligt med för den som inte jobbar dagligen med plastskrovsbyggande. Jag tycker båten ser väldigt fin ut som den är så det kanske räcker att matta ner och stryka med nån hyfsat bra färg. Att det skulle vara ett helgerån att plasta en träbåt håller jag inte alls med om. Man får en tät båt som man inte måste passa varje dag och skrovet blir mycket starkare. Kör man på en halvsjunken stock med ett icke plastat klinkbyggt skrov så är det stor risk att man snart får simma. Med plast utanpå håller det nog. Ennan fördel är att träet kanske är friskt länge på klinkbyggda träbåtar men hopfogningen ger med sig, särskilt om det är galvad spik. Förr eller senare lossnar klinken från varandra och det händer troligtvis när man är ute i lite hårdare sjögång. Bra gjort är en plastad träbåt mycket bättre och säkrare än innan plastningen.

Har haft en eberspächer dieselvärmare D3W för vattenburen värme. Funkade typ fyra år. La av i höstas. Lämna in. Böt glödstift 845 kr. Monterade ånyo. Slaskade nåt förbannat med glykol. en fungerade inte. Demonterade ånyo. Slaskade nåt förbannat med glykol. Lämnade in, den ingjutna eletronikklumpen byttes för 3000 kr. Monterade åny. Slaskade nåt förbannat med glykol. Värmaren gick igång, rykte som fan, men gick i en kvart, sen var den och är fortfarande stendöd. Full spänning fram, inget felkopplat. Tog bort. Slaskade nåt förbannat med glykol. Reparatören ansåg nog att jag förstört den vilket jag inte gjort. Nu efter ett halvår säger han att han går med på att ur egen ficka betala tillbaka reparationen, Eberspächer lämnar absolut ingen garanti trots att alla värmarens funktioner sitter inne i plastklumpen. Det är lika med styrboxar till bilar säger han, inte en sekunds garanti sen kartongen är öppen. Vad ska jag göra? Ta lagningspengarna (3800 kr) och lägga till och köpa en ny likadan eller nåt annat? Webasto är mkt bättre säger reperatören. Styrklumpen på ebern sitter typ 2 mm från utrymmet där det brinner lika som i en oljebrännare i en villa. Allt 12 volt är skit är min erfrenhet. Men jag hatar att frysa. Det kanske inte finns något vettigt alternativ heller, då dryga 3 kilowatt som ebern ger räcker mer än väl tom på vintern. Har sökt info om webasto på nätet, hittade inte ett skit, inga priser inte ens wattantalet på webastos vattenvärmare. Finns det någon som kan laga en eber med garanti? Reparatören kanske far med friserade halvsanningar?

Nu när man sjösatt känns det inte som om jag orkar skruva nåt mer. Båten seglar sen jag reste upp masten lodrätt så jäkla bra även med rullrevad genua tycker jag. I dag pina jag o tjejen upp oss ur hemmaslafarna halv nio fast jag somnade kl sex efter att ha kommit hem från speljobb i Tärnsjö. En sån här fin dag får ej gå till spillo. Vi hade en suverän dag i solen. Seglade hela vägen genom vår smala och knixiga led inomskärs. När vi skulle hem hade vinden vridit så vi seglade hela vägen då med. Vi värmde revbensspjäll i ugnen under seglingen och åt med grönsaker och lite klafs ur en sån där bytta. Fan vad härligt liv. På utvägen fick jag vindrodret att styra helt rakt på slör. Lite finjusteringar styr det nog hur bra som helst.

Och fråga t toaen När frun mönstrade av seglade du själv hela vägen nonstop? Vaken tio minuter, sova tio minuter osv? Jag har tyvärr aldrig med nån som kan segla, så det blir oftast kortare skutt mellan ankarplatserna. Frun kan inget om skotning och orkar väl inte riktigt med genuan heller. Hon kan hålla bra uppsikt om jag går ner och slöar en stund, men med autopilot så brukar det efter ett tag vara dags att antingen ändra kurs eller skota om seglen. I år har jag för första gången fått fart på mitt Koster vindroder och hoppas kunna segla längre utan att behöva krångla vid varje vindvrid. Då kan jag ta en kortare lur i alla fall. Kanske frun blir inspirerad att lära sig mer också. Det är lite känsligt det där, man vill ju inte försöka tvinga varken fruga eller ungar att lära sig, men det är ju egentligen hela grejen att segla, att man vet vad man håller på med. Kan man bara få dem lite intresserade så vill de säkert lära sig mer. Även tonåringarna älskar att följa med men är väl lite ängsliga att försöka segla en tung koloss till båt själva. Hur får man dem att våga mer?

FRåga t cerber0s... Funkar det bra med stegen därbak? Släpar den i vattnet när du seglar på babordsbog? Det kanske är ofrånkomligt på riktiga, dvs spetsgattade segelbåtar... Jag har köpt en stege i byggplastkatalogen med tre fasta och två vikbara steg, men inte örskat sätta dit den än. Man ska bara skruva fast de två övre fästpunkterna, de nedre har bara gummiknoppar som ska ligga mot skrovet. Det är väl bra att slippa ta hål nära vattenlinjen, men håller det i grov sjö? Och speciellt om underdelen skulle råka fällas ned i full fart? Borde jag göra om så jag får bultat genom skrovet och divinycellen även nedtill? Ganska omständig procedur om man ska göra det på bästa sätt med epoxi runt bultarna.

Den var ju jäkligt snygg. Och inre förstag på samma ställe som jag nyss skaffat ser du ut att ha, i alla fall den nedre fästpunkten. Och är det ett MOnitor längst bak?

Annan koster? Allegro? L32? Håller nog för egen del på att Vagabonden är den vackraste.

Skellefteå - Haparanda - Stockholm - runt Skåne - Kungshamn - Krokstrand. Tar du verkligen de tre första städerna i den ordningen?

M-Tech En sån har jag sen fyra år, tycker den är mkt bra, jag köpte även den största vräkigaste antennen med även fyra liggande spröt. Jag både hör och sänder mkt långt och med bra ljud. En otroligt bra sak med VHF, som man kanske inte tänker på innan man har den, är väderleksrapporterna som är mer detaljerade än på vanliga radion och även är uppdelade i fyra tider på dygnet, fm, em, kväll och natt. Helt suveränt om man skriver upp, vindvriden stämmer nästan jämt. Man får inneha VHF i båten utan pratlicens, man behöver bara pynta licens (ca 140 kr år) för sändaren, det är två olika grejer. Pratlicensen är en engångskostnad. Skulle man behöva ropa på hjälp gör man det ändå. För mig har det inte blivit av att ta cert för att snacka bara, har liksom inga VHFpolare att snacka med, men VHFen känns som en stor trygghet ombord. Man kan kanske behöva ropa för någon annans skull också.

Har åkt bil genom Hälsingland några ggr på senare tiden. Fast jag bott här vid kusten nästan jämt häpnar man hur vackert det är en bit in i landet, det måste vara vackrast i Sverige. Från Edsbyn och mot Loos följer vägen Voxnans vackra vindlingar. Har undrat hur lång sträcka som skulle vara farbar med gummibåt. Att flyta med strömmen där och fiska från en gummibåt med mackor och kaffetermosar måste vara nåt helt otroligt. Googlar man på Voxnan dyker det upp massor tex den här sidan där en Göran Eriksson med verklig känsla för fiske och natur skriver bra och visar massor med foton, kanske inte så många på lugnvattnen man ser från bilfönstret, men ändå. Det lär nog rycka i flugspötarmen om ni surfar runt lite på Voxnan. http://web.telia.com/~u21118736/voxnan/Voxnan/voxnan.html Någon som åkt kanot på Voxnan?

Hej zump. Det här var en jäkla bra tråd. Först frågor och lite olika svar sen det viktigaste som ofta aldrig kommer med, nämligen hur man till slut gjorde och tom en bild på resultatet. Det där blev ju skitsnyggt, det kan du känna dig nöjd med länge.

Nu har jag fått på mast som jag rätat upp med snyga laserskurna förlängningar på 13 cm och rullen sitter nu ytterst på peket. Har även fått dit nytt övre fäste för inre förstag 40 cm från toppen (genuafästet) samt ett nedre precis vid skrovets nos. Jag hängde dit ett måttband innan jag mastade på för att få rätt längd på staget som jag varit till Stockholm och fått pressat samtidigt som jag hämtade förseglen och skenan från Rutgersson. Gjorde ett dåligt försök att klättra upp i maststegen idag för att få bort måttbandet och sätta dit kutterstaget men vände strax ovanför spridarna. Fy fan vad högt, det får bli vid mastkran fast den är nästan lika jävlig för en höjdrädd. Det blir en rysare att de om måttet stämmer. Sen ska selftackerskenan monteras med epoxiförstärkningar i alla bulthålen i däck. och block till skotningen. På bilden syns det nya fästet på näbben (12 mm syrafast) men hur jag ska fästa det främre blocket har jag inte klurat ut än. Fast nu är hela alltihop på g, och jag kan segla som vanligt nu redan, tänkte prova idag men en hemsk tjocka fick mig att avstå, provade autopiloten för motor i alla fall. Skotpunkten till genuan verka ha rättat till sig med rätt mastlut också, förut gick det inte att reva mycket alls innan travaren var längst fram på skenan och det blev fladder i akterliket. Nu kan jag nog rulla in nästan hela utan fladder. Har man inte så långt till hamn klättrar man ju inte upp på däck med kryssfocken. Lika vill jag kunna spä på med genuan om jag seglar med kutterstagsfocken och vinden skralnar. Det blir många roliga kombinationer att testa. Tex hela genuan plus stormfocken innanför.