Gå till innehåll
onsdag 26 mars 2025

Thomas-CC-Lancer

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    395
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

37 Expert

Om Thomas-CC-Lancer

  • Placering
    Kommendör

Senaste Profilbesöken

Blocket med senaste besökare är inaktiverat och visas inte för andra besökare.

  1. Borde inte vara så svårt att förstå att distansmaterialen har lägre draghållfasthet än grp laminatet räknat per mm2. Dvs lasterna kommer att hamna på grp laminaten till allra största delen. Det viktigaste med distansmaterialet är att det inte trycks ihop när man belastar kompositen. Har man lokala laster så har densiteten på distansmaterialet betydelse eftersom det inte får tryckas ihop. Och jo jag har gått på KTH, läst hållfasthetslära, jobbat med konstruktion där hållfasthet varit viktigt. Har dessutom faktiskt renoverat och förstärkt ett par båtar med hyfsat bra resultat, hänger fortfarande ihop efter snudd på 40 år respektive 25 år.
  2. För durk och skott skulle jag använda 10mm divinycell eller bonocell. Längsgående förstärkningar mot botten kan med fördel göras i tjockare distansmaterial. Sedan beror tjockleken på de lager grp du lägger på hur stor belastningen på detaljen är, svårt att ge rek utan veta hur långt det är mellan stöd för tex durken. Och så grundgrejen igen, det är avståndet mellan grp lagren som ger styrkan tillsammans med grp lagrens tjocklek. Styrkan i distansmaterialet är snudd på försumbar.
  3. det trista svaret är ju att jag täcker över väl. Fast är ju ganska lätt hänt att presseningen skadas eller rent av blåser av. Tycker dyvika borde vara std på alla båtar just för att minimera skador då ngt sådant sker. Du kanske kan eftermontera en? Se upp för trä förstärkning i akterspegel som antagligen går ända ned till botten, inte så lyckat att borra igenom, svårt att täta så att vatteninträngning undviks. I så fall är väl alternativet någonstans på botten av båten.
  4. Har du testat med polyester och glasfiber på materialet du har?
  5. Skulle påstå att varken divinycell eller bonocell är ngt att skruva i. De är distansmaterial knappast ngt annat, styrkan ska komma från de lager med plast du lägger på. Det fina med dem är att de är lätta att forma så att det blir enkelt att plasta över. Om du vill ha ngt att skruva i lägg i lokala förstärkningar i plywood eller ännu hellre karva ur och fyll runt tänkta skruvhålet med epoxi. Luckor och durk kan du ju fortfarande göras i plywood som plastas in mot skrovet. Viktigt att behandla undersidan så att den tål fukt.
  6. Låter som lite väl låga kompvärden överlag. Cylindern med bara 5 bar gör ju inte det hela bättre, renoveringsdags för minst topparna, kanske även dags för borrning eller med lite tur bara hona cylinderloppen och nya kolvringar. Att komp ökar så pass mkt med lite olja i cylindern tyder ju på problem med cylindrarna, kan vara kolvringar som koksat fast och inte tätar längre. Har själv varit tvungen att renovera toppar när ngn cylinder hamnat vid 7 bar eller under, då har min motor bara gått på 7 cylindrar.
  7. Räcker gott och väl med några timmar i 19° för att plasten skall härda och klara låga temperaturer. Ungefär vad jag gjorde när jag plastade en hel del på min båt utomhus under presenning, ngn byggfläkt höll värmen uppe under arbete och en stund därefter. Inte aktuellt (eller tillåtet där jag var) att lämna den igång.
  8. Maska av det halkskyddade området och lägg topcoat bara på släta ytor. Och jo inte helt enkelt att maska av just bara det grova.
  9. På de ytor där du har gammal men osprucken gelcoat kvar kan du ju ta och slipa med vattenslippapper. Borde gå bra att börja med 800 papper och sedan fortsätta med 2000 och sist 3000. Är ytorna hyfsat bra kan det ju räcka med enbart polermedel, prova! Därefter polera med tex ngt av 3M's polermedel. Dvs lägg inte topcoat överallt utan bara där du har skador! Förutsättningen är då förstås att färgmatchningen gammalt mot nytt är bra. Microballonger används som fyllmedel i tex epoxi för att det ska bli trögflytande och fungera som spackel, inget jag skulle blanda i topcoaten.
  10. Med ny motor menar i varje fall jag en nytillverkad motor och då lär det vara svårt att hitta en gammaldags 2-taktare. Möjligt att äldre typer av 2-taktare kan förbjudas av ngn klåfingrig politiker. Trycket är ganska stort på att de ska bytas ut utan ytterligare restriktioner. För övrigt om man tänker sig ett förbud av just utombordare och då faktiskt även 4-taktsmotorer, varför skulle då inte motsvarande inombordare förbjudas? Dvs ett totalstopp på både försäljning och användning av båtar med fossila drivmedel! Värre ä'n för bilmarknaden, där är ju förbud aktuellt från 2035 av försäljning men inte användning oavsett ålder och 2 taktare lär ju fortfarande få köras. Så nej tror det är hur lugnt som helst att skaffa en ny 4 takts utombordare, finns annat som man kan oroa sig för just nu! Att fossila fordon förbjuds i några kvarter i Sthlm smittar knappast av sig på våra vattenvägar och hur skulle det övervakas? Behövs ett båtregister igen och det är väl några år bort bara det.
  11. Vad skulle anledning vara till att inte våga köpa en ny utombordare? Är ju bara 4 taktare kvar på marknaden vad jag vet, kommer dröja länge, om ens någonsin till att användningen av dem förbjuds.
  12. Har du testat att googla? Seasea och Erlandssons brygga har.
  13. Mercruiser 3,0 är ju i grunden samma motor, så du kan leta block till en sådan. Kan vara värt att ta kontakt med Värmdö marinteknik och se om de kan hjälpa dig. Bör inte vara några större problem att hitta delar till den här motorn, var och är väldigt vanlig!
  14. Undrar om inte original 13x19" är bäst, varvar ut och ger bra toppfart, lite lägre marschfart men det borde å andra sidan ge bra ork / marginal för de fall ni är fler i båten. Ett snällt val för motorn som antagligen går ganska så oansträngt vid marschfart. Du skulle möjligen kunna leta efter en propp med samma diameter och stigning men ngt större propeller area för mindre slipp och kanske ngn knop till vid marschfart. De andra propparna verkar mest bara belasta motorn för mkt.
×
×
  • Skapa nytt...