Roddarn

Du lär ju få en biligare försäkringskostnad med en inombordare. Misstänker att det kan skilja ganska så rejält i den här motorklassen. Okay....en inombordare blir visserligen dyrare i inköp, men undrar om inte försäkringskostnaden blir dyrare i längden om man väljer en utombordare. Men det är ju för och nackdelar med allt. Hälsningar: Roddarn

Till att börja med så bör du inte köra med din motor alls just nu, för något är fel på den av det slag som i så fall kan förvärra situationen.... Skvallerstråle från det hål som du nämner ska du ha. Det är mycket viktigt! Eftersom du inte har det så får motorn inte någon kylning och får den inte någon kylning så skär motorn helt enkelt sönder. Om det sker så är det bara skrotvärdet kvar för det lönar sig då inte att laga den eftersom den har några år på nacken. Om motorn har skurit, eller bara har fått allvarliga skador beror helt på hur mycket du har kört med motorn utan kylning. Om du så gott som inte har kört någonting alls så är det nog ingen omedelbar fara, men du ska alltså inte köra motorn mer än enbart för att ta reda på vad felet är och för att kontrollera eventuell åtgärd efter ett reparationsförsök. Detta kan du göra själv: Ta en ståltråd och se om du kan rensa skvallerstrålens rör. Efter att du har rengjort röret så kanske den börjar kyla igen om du har lite tur. Starta motorn och kolla om det börjar rinna vatten från kvallerröret. Om det inte gör det inom 10-15 sekuner så stäng av motorn omedelbart! En annan orsak kan kanske vara att impellern är trasig. Kan vara ganska sannolikt om du inte har bytt den på flera år. Den är lite svårare att byta själv om du har tummen mitt i handen. Om du har tummen på sidan så klarar du av även detta och en impeller är inte dyr. Men min rekommendation är nog ändå att du ber någon som är kunnig på just utombordarmotorer att titta på den. Risken att du har ett allvarligt fel på motorn finns även om det inte behöver vara så. Dessutom kan det vara flera fel som hänger ihop. I varje fall så är inte jag så kunnig att jag kan säga så mycket mer som kan vara till någon större hjälp i sammanhanget. Hoppas att det löser sig, så jag ber dig lycka till! Hälsningar: Roddarn

AMT är gjord av fd. anställda på Yamarin. Den lär därför ha ganska starka kvalitetsdrag av Yamarin även om planlösningen kan skilja. Kvalitetsmässigt sett är nog AMT riktigt bra båtar kan man nog ana. Själv var jag ute i öppet vatten med enbart horisont i sikte med en HR 510 tidigare i veckan. 3 vuxna och en Labrador plus 22 liter extra bränsle ombord. Knappt någon vind alls, men vågorna gick som mest ca. 1,5 m. Det gick utomordentligt bra och väldigt torrt för alla. 1 vuxen person och hunden satt i fören och i förtoften hade jag även 22 l extra bränsle. Alla var torra även om något småstänk kunde antydas några få gånger. Det gick alltså mycket bra även med 5.10, men skulle jag köra den turen varje dag så skulle jag vilja ha en större båt. Med dina båtalternativ bör det gå bra eller tom väldigt bra, men för säkerhets skull så skulle jag personligen ha tittat på båtar som ligger på minst 6 m om jag vore du. Allra helst runt 6,5 m, men då blir prisbilden lite annan. Båtar runt 5.70-5,80 m är alltså inget problem i de flesta hyfsat normala situationer. Men om du vill ha lite större marginaler i händelse av att det blåser upp eller att vågorna blir riktigt stora så är nog minst 6 m att föredra. Eller att som du...alltid har båten till havs. Om du kör längre ut till havs så kan du få långa men höga vågor, och längre in mot land så är det lätt hänt att du får ganska besvärliga krabba vågor som visserligen inte behöver vara så jättestora men som ställer till obehag ändå just för att de är krabb. Korta vågor med vassa toppar och aom kommer från olika håll samtidigt. Om det dessutom är grundare vatten än ca. 10 m så blir de krabba vågorna ännu värre och stötigare att köra i! För att klara krabba vågor vid kusten så att resan känns hyfsat mjuk och bekväm även efter 1 timma så behöver man en båtlängd på över 6 m och som då dessutom får lite mer tyngd för att kunna stå emot. Jag kör mycket hellre i riktiga havsvågor som är 1,5 m och som i regel kommer mest från ett håll än i t.ex. Vätterns vågor som är 0,75 m men antagligen är ganska krabb! Krabb sjö kan vara riktigt elendigt att köra i trots att de inte alltid är så höga! Och även om båten klarar av rätt mycket så vill man ju även ha en hyfsat bekväm tur. Det blir bra mycket bekvämare med minst 6 m än med t.ex. 5,70 m. Ynka 30 cm gör i regel väldigt mycket på en båt! Säkerheten ökar naturligtvis också och det är ju det viktigaste av allt. Att köra i 1,5 m höga havsvågor eller kraftigt krabb sjö funkar ju om man har lite vana och att man har en hyfsat bra båt, men vill du vara säker och att även eventuellt ovana passagerare ska må bra under resan så är båtar under 5,80 m ingenting för dig då du har båten där du nu har den. Sammanfattningsvis vill jag nog säga så här: Båtar runt 5,50 blir för litet. båtar runt 5,70 m - 5,80 m fungerar väl hyfsat, men båtar på 6 m eller större kommer att fungera i de flesta lägen. Med 6 m behöver du sällan ställa in en tur men ju mindre båten är desto oftare får du vara beredd att behöva göra det. Och om inte så blir det störigare gång ju mindre du väljer. Hälsningar: Roddarn

Okay...motorn är nog rätt för båten. Felet var att ni var 7 personer i en båt som inte är konstruerad för det. Se till att inte vara mer än max 5 personer i båten om du är rädd om motorn och om du drar tub eller liknande så kanske det är bättre att ni är max 3-4 ombord. Har du sett till att vårda motorn ordentligt? Exempelvis så ska man vara noga med att byta impeller på den med ganska regelbundna mellanrum. Minst vart annat år. Den kanske är lite utsliten och kanske inte ger full effekt. Om den havererar så havererar nog hela motorn, så se till att byta den. Växelhus oljan ska man byta varje år på hösten. Tändstiften bör också bytas minst vart annat år. Vinterkonservera gör du väl hoppas jag. I annat fall riskerar du frysskador där hela motorn bara blir skrot om du inte förvarar den inomhus förståss. Men det här vara bara några tips för att du ska kunna ha motorn i bra skick även i fortsättningen. Hälsningar: Roddarn

He he...ber om ursäkt...jag råkar vara alldeles nyvaken efter en lite tupplur! Jag missade trots att jag hade all text rakt framför nosen på mig! Hälsningar: Roddarn

Det är ju klart att en motor blir varmare om man belastar den lite, men frågan är om den blir för varm. I så fall borde ju överhettningsskyddet träda i kraft. Hur märker du att den blir varm? Är det inte bara så att den blir lite varmar än vad du är van vid och att det hela bara är normalt tro? Försök att beskriv värmen och var/hur du har kollat den när du säger att den blir varm. Och vad är det för båt förresten? Hälsningar: Roddarn

Menar du över 200 hk till din Ryds 568 GT? Båten är godkänd för max 115 hk om jag tittar på dagens 568 GTI. Även om den tål och klarar starkare motorer än 115 hk så vore det rena vaninnet i så fall med styrkor på den nivån! Hälsningar: Roddarn

Det som talar för att du förhoppningsvis har klarat dig från några skador eller alltför stora förslitningar är att du bara körde i 10 minuter och inte i full fart och att du har en lätt båt. Det som talar mot är att du körde snabbare än trollingfart, (3-5 knop)och att motorn är gammal. Troligen har du nog klarat dig, så endast en ny propeller är nog vad som väntar här näst. Dessa propellrar med utbytbara blad är faktiskt riktigt bra på vissa typer av båtar/motorer, men på en del andra är de helt värdelösa. De brukar fungera otroligt bra på små båtar upp till max 50-60 hk motorer, men sedan börjar det fungera mycket sämre och då kan de istället vara helt värdelösa på sådana ekipage. På din båt tror jag att en Propulse-propeller som de heter skulle kunna fungera jättebra. En ny sådan kostar väl runt 1900 kr gissar jag och ett nytt löst blad kanske 300-400 kr. Du får titta på www.watski.se.för där står även priserna med. Vad du inte ska satsa på är en stålpropeller för det blir på tok för dyrt och ger alldeles för lite effekt i ditt fall. Det vore bara att elda för kråkorna! Alternativet står alltså mellan en propeller av komposit och med utbytbara blad som t.ex. Propulse, eller en vanlig hederlig aluminium-propeller. Men tänk på att dagens moderna aluminium-propellrar är betydligt bättre än den som du hade sönder! Aluminium-propellrarna idag är så mycket starkare och bättre än för bara 10-15 år sedan. Oavsett vad för slags propeller du än skaffar dig så är det väldigt viktigt att du får rätt stigning och storlek på den. Helst ska man använda sig av en varvräknare när man kontrollerar om man har rätt propeller. En del båtverkstäder har sådana som är handburna, så om du lämnar in hela båten till en verkstad så kan de säkert mäta upp det hela så att du får den ultimata propellern. Med denna mätning ska ske då båten ligger i sjön och under belastning medan man kör. Du kanske kan få låna eller hyra mätaren och göra mätningen själv. Det är lätt. I annat fall kan du lämna in din skadade propeller så att verkstaden/butiken ser vad du har idag så kan du köpa dig samma storlek/stigning igen. Kanske det står instansat på propellern ett par nummer? I sådana fall så räcker det med dessa nummer. Hälsningar: Roddarn

Du ska absolut inte köra en enda meter till med din båt innan du har bytt tiii en ny propeller!! Du måste köpa dig en ny, för skadan verkar vara alldeles för stor för att kunna laga. Om du kör med din skadade propeller så kommer du att få skador på din motor som kommer att kosta dig åtskilliga tusenlappar att laga! Betydligt dyrare än vad en ny propeller kostar alltså. Orsaken till att dessa skador uppstår är att du med en skadad propeller (av en sådan sort som du har nu) får obalans i lager och annat. Motorn tar snabbt stryk om man kör med en sådan kraftig obalans som du nu har fått, så det enda rätta är att byta propeller omedelbart eller alternativt inte köra någonting mer med båten denna säsong. Beroende på hur du har kört båten och hur pass mycket, så kan du redan nu ha fått vissa skador eller i varje fall förslitningar som på längre sikt kan resultera i skada. Det är inte säkert att du har fått det, men risken finns alltså. Frågan är: Hur mycket har du kört båten och i vilka hastigheter? Vad är det för motor och hur gammal är den? Vad är det för båt? Hälsningar: Roddarn

Vet inte, men var väldigt noga med att kolla upp så att CE-märkningen är en äkta märkning och inte en förfalskad sådan! Fuskmärkta båtar är inte helt ovanligt och om du då i praktiken sitter på en omärkt båt så kan du få en del trassel på lite längre sikt eftersom det är olagligt med båtar som inte är CE-märkta. Svensk instruktionsbok ska t.ex. också ingå om allt ska vara helt efter regelsystemet. Sjöfartsverket vet mycket om CE-märkning så det kan vara klokt att kolla med dem om vad som gäller. De har säkert bra tips för övrigt också när det gäller importbåtar, men din specifika fråga kan de absolut svara på så att du får rätt information. Lycka till med båtköpet! Hälsningar: Roddarn

Det fartområde som kräver mest energi (brnänsle) är när aktern gräver ner sig och fungerar som en plog i vattnet. Ju mer aktern gräver ner sig desto mer energi/bränsle går det åt. Aktern fungerar ju då som en väldigt effektiv broms och det kostar. Motsatsen är att köra i en fart som antingen är högre än denna bromsfart...alltså planingsfart, eller att man sänker farten så att man kör långsammare än bromsfarten. Då brukar man ofta hamna i farter på runt 5-7 knop som max beroende på vilken båt man har. I ditt fall gissar jag att din snålaste fart ligger runt 2-3 knop, men det är ju bara en ren spekulation från min sida. Men den bästa fart/bränsleförbruknings-förhållandet (som kanske är det mest intressanta) tror jag att du får runt 5-6 knop. Även detta är bara en ren spekulation från min sida, men det går ju att mäta upp detta för att se om spekulationen stämmer överrens med verkligheten. Hälsningar: Roddarn

Se till att bensinfiltret har inbyggd vattenavskiljare så slipper du samma problem en gång till.... Hälsningar: Roddarn

För det första: Har du någon varvräknare i båten? För det andra: om det är en 505 Freestyle du har så är 60 hk på tok för underdimmensionerat för den båten och i sådana fall är det inte så konstigt att den blir lite seg då båten blir lite belastad! Minst 80 hk bör den ha, men allra helst 100 hk som den också har som max tillåtna. Börja med att kolla i motorns instruktionsbok hur mycket max rekommenderade varvtal är. Sedan ser du till att du har en normalviktig person som passagerare och drar upp båten i max fart. Se också till att du tiltar ut motorn ordentligt. I det här läget läser du av vad varvtalsmätaren visar. Den ska helst visa samma varvtal som det max rekommenderade varvtalet i motorns instruktionsbok. Då ligger du rätt med ditt val av propeller och i så fall är det inte så mycket mer du kan göra annat än att välja en stigning som ger mer kraft men mindre fart. Men det är en annan historia som vi kan återkomma till beroende på vilket resultat du får i ditt test. Ut och åk med dig nu och berätta vilket resultat du får fram! Lycka till! Hälsningar: Roddarn

Du ska vända dig till den butik som har sålt båten till dig. Att de har slutat att sälja båtar eller HR är ointressant. Enligt lagen så är de skyldiga att hålla med service i flera år efter det att de har sålt båten. Exakt hur många år de har denna skyldighet minns jag inte men det rör sig om fler år än vad du har garanti på båten om jag inte minns helt fel. Om du vill kontakta HR direkt så ska du ringa till dem och tala med Tomas. Det är han som är Mr. HR och som äger firman och det är han som har ritat HR 510. Du når honom på 0585 - 270 36. De håller på att flytta hela sin verksamhet och har nog knappast möjlighet att hinna svara på mail just nu. Hoppas att allting löser sig för dig så att du blir nöjd. Lycka till! Hälsningar: Roddarn

He he...ja...jag har fått en direkt fråga om just detta vid några tillfällen tidigare men då muntligt direkt till mig. När jag då har svarat så har de flesta trott att jag skämtar eller driver med dem, men det är inget skämt. Men rätt skoj är det ändå! Hälsningar: Roddarn

Jag tror att det är väldigt svårt att svara på frågan ännu. Fabrikatet är alldeles nytt i Sverige och det är ju klart att en ny motor ser ut att vara bra. Men hur bra är den när den är 5-10 år gammal? Hur ser återförsäljarnätet ut då och tillgången till reservdelar? Idag är tillgången till både reservdelar och återförsäljare oerhört begränsat och motorn är på tok för ny för att man verklgen ska veta hur bra/dålig den är. Jag tror att motorn är en ren chansning. Hur bra eller dålig denna motor är ser man inte effekten av för än om minst 5 år. Det är först då som den har utsatts för lite prövning av de människor som har köpt en sådan motor. Den som köper nu kommer att fungera som testpilot och vara alla andras äron och ögon. Om dagens köpare blir nöjda efter att ha kört med den i 5-10 år så kommer det kanske att kunna gå bra för fabrikatet, men i annat fall så kommer den att tyna bort. Personligen skulle jag inte våga chansa och lägger hellre några tusen till för att så mycket det bara går försäkra mig om att jag inte blir strandsatt! Testpilot vill jag inte agera som. Det får andra göra. Säkerheten på sjön går före pengar för min del, och innan jag vet om dena Kinamotor är tillförlitlig eller ej så avstår jag från något köp. Det kan ibland bli väldigt dyrt att vara snål eller tom. dumsnål. Hälsningar: Roddarn

Åtminståne Finnmaster 5700 har ett väldigt lättdrivet skrov och enligt körfakta så har den med en Yamaha F115 en bränsleförbrukning på 0,73 L/nm eller 19,2 L/timme vid 4500 rpm. Då gör den ca. 26,4 knop. Samma båt men med en Yamaha F100 så drar den 0,69 L/nm eller 16,2 L/timme vid samma varvtal. Då gör den enligt Yamaha`s testfakta ca. 23,4 knop. Om inköpspriset är betydligt billigare på en F100 hk än F115 hk och att försäkrningskostnaden också är betydligt billigare så kommer Finnmaster 5700 WA gå väldigt bra även med en Yamaha F100 hk. Visst kommer du att märka skillnad jämfört med en F115 hk...särskilt om det är lite last i båten, men så enormt stor är det inte. 100 hk kommer att fungera helt okay. Om du däremot går under 100 hk och kollar in 90 hk så tror jag att det blir på gränsen till vad man bör ha till den båten. Sammanfattningsvis skulle nog jag tycka att 100 hk är okay, men inte mindre och om kostnaden mellan en 100 och en 115 hk inte är markant så skulle nog jag ha satsat på en 115 hk. Det är aldrig fel att ha lite extra stora marginaler. En annan fördel med att välja en lite starkare motor är att den går lugnare och håller bättre om motorn får jobba lite lugnare och med lägre varv. Ska du hålla 20-22 knop med en 100 hk så får du ha ett något högre varvtal för att uppnå samma fart än med en 115 hk. Får du ett lägre vartal så blir det dessutom lite tystare också. Hälsningar: Roddarn

Vet inte hur en turbodiesel bör skötas även om jag misstänker att de tre första punkterna verkar rätt självklara och naturliga i mina öron. Punkt 4 har jag lite svårt att tänka mig vara så smart såvida den inte ligger i varmgarage, men jag kan inte uttala mig om det då jag själv har en utombordare som matas med bensin. Sä här handskas jag med min utombordare: 1.) Tomgång i 5 min efter start innan belastning. 2.) Tomgång ca. 5 minuter efter angöring (efter högre belastning) innan stopp. 3.) När man hastigt saktar ner kommer aktervågen ikapp och kan då sköljas in över motorbrunnen. För att undvika det så ökar jag farten en lite aning innan jag saktar ner helt. 4.) Under den sista båtturen på hösten vinterkonserverar jag motorn. Förvarar dena båt/motor inomhus i en temperatur som ligger strax över köldgrader. (Varmare än så vill jag inte ha det för att packningar inte ska torka ut.) Låter sedan motorn stå orörd tills det är dags för sjösättningen. Batteriet står på underhållsladdning hela tiden från torrsättning till sjösättning med en CRT-laddare. Dyvika och andra luftningskanaler står helt vidöppna och kapellet i kapellgaraget. Hälsningar: Roddarn

Att man oftast har ratten på styrbord sida har ingenting med propeller eller motorer att göra. Denna tradition är äldre än så. Ordet Styrbord kommer från att man förr i tiden, på gamla fartyg, hade en styråra som var placerad på höger sida. Orsaken till att den inte satt på vänster sida berodde på att de flesta är högerhänta och det blev då mycket lättare med en mer naturligt ergonomi att styra om den satt på styrbord sida. Detta är förklaringen till varför det heter Styrbord att att ratten fortfarande sitter på den här sida är enbart av tradition. Men...varför heter det då Babord kanske man kan undra? Jo, det är för att när man stod på styrbord sida och skulle hantera styråran så hade styrmannen automatiskt sin bak (häcken) vänd mot den motsatta sidan som då fick kallas för babord. Egentligen kommer alltså ordet Babord från människans bak (häcken) och borde då egentligen heta bakbord. Men det blev en slags förkortning så att det blev Babord. Det här låter kanske som ett skämt, och det var det kanske (antagligen) från allra första början, men det är faktiskt så det har gått till. Av tradition så är namnet kvar än i dag. Hälsningar: Roddarn

Jag citerar Herr Kalman: Nu är ni ute och seglar alltså....... Lystal är hur långt lanternorna syns. Om de syns så långt som Sj..verket bestämt har det talet ett. Syns det dubbelt så långt har det talet två. Om sedan båten hinner segla den sträckan innan lanternan slocknar har den seglat upp till sitt lystal. Nä...nu är du ute och snedseglar rejält Kalman! Så här ligger det till: Ordet Lystal kommer ursprungligen från det lantinska ordet Lystalius. Med tiden så har ordet försvenskat sig till att ha blivit Lysande Tal. Detta skedde under Hjalmar Brantings tid och är alltså ett uttryck för hans Lysande Tal som han hade till svenska folket. Men eftersom Herr Branting var en inbiten seglare så sa han ibland när han var till sjöss: Åh....min båt gå lika bra som mina Lystal. Det var när han njöt som mest av båtlivet som han sa så. Så på det sättet så är alltså ordet Lystal en politisk företeelse kan man säga! Hälsningar: Roddarn

Några saker som kan förändra fartegenskaper i sådan omfattning som du beskriver det är t.ex. stark beväxning med snäckor mm. i saltvatten, fel på motorn och/eller feljusteringar, fel på fartmätaren (loggen/givaren), fel på båten, t.ex. att det läcker in vatten i bottenskrovet. Lufttemperatur, vattentemperatur, vattnets densitet, vattnets syrehalt bidrar också till förändrade egenskaper och farter. Men inte så mycket som du beskriver det även om det kan göra ett par tre knop. Jag vet inte varför din båt går 7 knop långsammare nu än tidigare. Men för att försäkra dig om att båten är tät så gör så här: Ta upp båten på trailer och ta bort dyvikan i aktern. Om du ser att det rinner ut skapligt mycket vatten där (mer än en hink) så kan du köra iväg med båten för då rinner det ut mycket snabbare (och mer)när du åker i en uppförsbacke. Om det inte rinner ut så mycket så är det bara som det ska. Att det rinner kommer det att göra eftersom det alltid samlas kondensvatten där, men om vattnet snarare forsar ut än att det bara rinner lite måttligt så är det annat än enbart kondensvatten. Om det är väldigt mycket vatten här så kan det vara förklaringen till varför det går så pass långsammare, men å andra sidan förändrar det också båtens egenskaper som du då borde ha märkt. Men ibland märks inte förändringarna så jättemycket om man inte har hunnit lära känna båtens egenskaper ännu. Vill inte måla fan på väggen men jag vill heller inte utesluta någonting. Därför vore det bra om du öppnar upp dyvikan för att försäkra dig om att det inte beror på detta. Använd gängtape för att täta dyvikan när du monterar tillbaka den igen. (Under vintern ska dyvikan plockas bort för att undvika frostskador.) Beväxtning kan sänka farten flera knop, men du har ju tydligen båten i sötvatten och då får du inga snäckor och annat som verkligen sänker farten i den omfattning som du beskriver det (7 knop). Snäckor sänker farten oerhört mycket mer än enbart en skitig botten (där kan det handla om 7 knop) så det går inte ens att jämföra. Om bottenskrovet är otroligt skitigt så kan du använda ett medel som heter Y-10 och som är oerhört effektivt för att göra bottenskrovet som helt nytt! Finns i bl.a. Watski-butikerna. Man penslar på denna gelè med en pensel och spolar sedan av med vatten...helst med högtryck. Är det extremt skitigt så upprepar man behandligen en gång till och sedan ser det som nytt ut! Fungerar ännu bättre på omålade skrov. Lycka till! Hälsningar: Roddarn

Kom på en sak till: När du har båten på trailern så kan du ta en extra titt på att allting står rätt till med skrovets steglister. Dels om de är hela och utan skador, men också om det kanske är extra mycket snäckor just där. Steglister har bl.a. den funktionen att de fungerar som stabilisatorer i sidled. Om det är extrem mycket snäckor på just den så kan det också påverka krängningen eftersom formen på steglisten då blir förändrad. Kolla även motorns kavitationsplatta så att det inte är någon skada på den eller på några andra av motorns nedre delar som ligger under vattenytan. Hälsningar: Roddarn

För säkerhets skull så tycker jag att du ska tvätta bottenskrovet, men jag tycker att du ska göra det genom att ta upp båten och inte göra det då den ligger i vattnet. Anledningen till att jag tycker så är främst två: 1) du får en jämn rengöring på skrovets båda sidor och hela bottenskrovet blir både renare och jämnare. Du får då en försäkran om det berodde på snäckor eller inte. 2) När du har gjort en rengöring värt namnet och att problemet fortfarande kvarstår så finns det inga tveksamheter om det berodde på hur väl du har tvättat skrovet eller om du har något annat problem som orsaker den senda balansen. Om det är riktigt rengort men att båten fortfarande har kvar problemet så vet du ju nu om det beror på någonting annat än snäckorna. Om du har otur så har du fått in vatten inne i bottenskrovet bara på ena sidan av båten. I värsta fall kan du kanske ha fått ena sidans isoleringsmaterial fuktskadat så att den får en högre vikt på det sättet, men det är ju inte ens säkert att du har något sådant material som kan suga åt sig fukt. En del båtar har det och en del andra inte. Gör så här tycker jag: 1: Ta upp båten på trailer. 2: Skruva ut dyvikan i aktern innan du kör iväg med trailern så att du tömmer ut all kondensvatten som samlas inne i bottenskrovet. (Om du skruvar bort denna innan du kär iväg så kommer vattnet att rinna ut i uppförsbackarna.) 3: Tvätta sedan skrovet ordentligt. Det ska ju ändå göras om någon månad och om du tvättar redan nu får du mindre jobb sedan. 4: Sjösätt båten och kolla om problemet kvarstår. 5: Berätta hur provturen blev och om det blev bättre eller oförändrat. Lycka till! Hälsningar: Roddarn

Visst är det både hemskt och otäckt! Huva!!! Och då onödigt! Föraren är misstänkt för sjöfylleri så man (vi) vet ju inte om det är den enkla förklaringen eller om det utöver det har varit några tekniska problem. Frågan är hur stor del alkoholen har haft i olyckan. Det är kanske så att olyckan hade kunnat undvikas om han inte hade druckit alls. Enligt vad jag har läst så ska föraren ha varit på kanelen. Det är inte särskilt långsökt att misstänka att hans körkort för bil kommer att ryka. Hälsningar: Roddarn

Jo, med 22 knop från 130 hk så har du nog rätt i att motorn verkar vara lite trött. Men 22 knop är i varje fall tillräckligt mycket för att det nog skulle löna sig för dig att komplettera med trimplan. En sak är i alla fall helt säkert och det är att det kommer att bli bättre med trmplan. Hur pass stor effekten kommer att bli vet man som sagt inte, men det är väldigt troligt att du får en tillräckligt bra effekt i alla fall. Du kommer förmodligen inte komma upp i några 27-30 knop, men motorn kommer att kunna arbeta lättare med trimplan. Och det är nog just det som du behöver....en motor som inte behöver jobba allt för hårt och elda för kråkorna som det blir om man kör under planingströskeln, och en snålare bränsleförbrukning. Om det hade varit min båt så skulle jag chansa och montera på trimplan. Chansen är större att man då drar en vinstlott än att man drar en nitlott. Hälsningar: Roddarn