alsson

Ja, slussning är ingen stor affär. Tiden för slussning kan du räkna in i tiden.

Jag glömde V-ås Sthlm, ungefär samma tider

Från Sthlm till Norrtälje har du ungefär tre timmars effektiv gångtid i din fart, det är ju du som skall bedömma rasttider, men räkna med den dubbla tiden dvs. 6 timmar inklusive rast o mat.

Ett annat bra alternativ är Mio 168 med inbyggd GPS. www.soltek.se

Oziexplorer fungerar utmärkt! Till skillnad mot Fugawi byts korten automatiskt då man kommer in på ett nytt. Finns att ladda ner från www.oziexplorer.com

Generellt brukar Floscan betraktas som den bättre om man jämför med Navman. Att kalibrera med 10-20 liter är alldeles för lite, för att få en korrekt kalibrering måste man köra en längre sträcka med varierat körsätt, dvs. som man gör i verkligheten. Minst 50 helst 100 liter vid kalibrering. Använder man så lite som 10-20 liter kan man lika gärna låta fabriksinställningarna gälla.

Har varit bortrest ett tag, svaret har dröjt. Det är framförallt vid utzoomning som SeaClear kommer till korta, det blir otydligt och grovt jämfört med andra program jag har testat (Ozi o Fugawi). SeaClear är dock, såsom jag nämnde tidigare, det mest användarvänliga med bla. oslagbar rutthantering. Kommer SeaClear i PPC-version tro? Hoppas det!

Sedan många år är Selva ett stort märke i racing. Inget uddamärke med tveksam kvalitet. Tohatsu= Skoda= Skitkul= bullriga lite törstiga (dock inte bilvarianten), men med som alla andra: God kvalitet. Finns det några dåliga utombordare idag? eller är det bara känslan som gör att man tycker att det ena eller andra är bäst?

www.soltek.se tex.

BSB/KAP-korten köper man från tex. Soltek, inget konstigt eller hemligt med det. Utmärkt kavalitet. Vad betr. Sea Clear är det ett mycket bra program, dock blir bilden inte riktigt lika skarp och klar som i Fugawi och Ozi. Användarvänligheten är dock i särklass när det gäller Sea Clear. Dessutom är det väl när man går utanför farlederna man har nytta av ett navigationsprogram, i annat fall är det ju bara följa utprickningen, eller? Det är i alla fall då jag använder elektroniska hjälpmedel

I stort sett alla färgfabrikanter har drev/riggfärg av något slag, tom. i form av spray. Vad beträffar bensintank i vanlig svartplåt går det bra...ett tag...

Absolut inte, finns det småsprickor i gelcoaten efter så kort tid är det läge att ta kontakt med konsumentombudsmannen, under förutsättning att det är en standardbåt. Däremot finns många exempel på specialbyggda tävlingsbåtar där gelcoaten är så tunn att den småspricker ganska omedelbart. Är det en sådan du har kanske?

Visst kan det bli knepigt, titta bara på flying Flipper med alla dess vedermödor. Mannerfelt har ju däremot haft mer tur med sina bottnar.

Roddarn skrev: Om jag har bra svar på det mesta vill jag nog inte uttala mig om, men att jag ofta har svar kanske stämmer.... Ja, det stämmer, men när man inte kan behöver man ju inte alltid svara... eller hur? Man behöver ju inte hugga på allt. Risken finns ju att mindre kunniga än du får råd som inte alltid är de rätta. Se denna tråd tex. Ett bra råd är ju att svara på det man kan o inte spekulera. Jag säger inte därmed att du skall upphöra med dina råd Roddarn, men möjligen selektera Jag vill inte något ont, men jag har sett alldeles för många felaktiga och spekulativa råd här på marinan och jag tillönskar Er alla en Glad Påsk //alsson

I en snabbgående båt brukar man tom. spackla millimeterstora ojämnheter för att jaga fart- och bränsleförbrukning. Att sätta plåtar med gångjärn under skrovet ger alltså extremt mycket ojämnhet. I racingklubbar brukar en populär uppgift att vara att ge kidsen beting på fartökning typ 1000 SEK per knop genom att dom slipar o fixar på botten, och då gäller det tiondelsmillimeter! Att sätta trimplanen under botten är ungefär som att skapa ett månlandskap som gjort för fartminskning samt ökad bränsleförbrukning. Annars brukar ju Roddarn ha bra svar på det mesta....

Le Canard, funktionen som trimplan betraktat är nog inte fel, men glöm det i alla fall för du får ett extremt vattenmotstånd med den monteringen.

Powertrim aktivast och i första hand för att justera stävhöjd. Trimplan i huvudsak för att justera båtens plan/lutning i sidled. I vissa fall kan båda trimplanen fällas ned för korrigring av baktungt lastat båt. Man kan aldrig korrigera det motsatta (framtung) eller trycka ned stäven i hög sjö, det gör man med powertrim. I sidvind lutar de flesta båtar mot vinden, då använder man trimplan(et), eller vid en sidlastad båt. Roddarn beskrev ovan hur powertim arbetar vilket i stort sett stämmer

Jag glömde att skriva att det finns automatiska reglerdon för trimplan. Då slipper man tänka på lutningen, automatiken sköter ju detta.

anemos, det är både på ont och gott många här på marinan både spekulerar, tycker, och tror sig veta. Du tycks i alla fall veta! Jag tycker att det är Härligt med fakta!

Så rätt så rätt anemos, spänningen är den springande punkten, väldigt snart efter ihopkoppling av två batterier med olika laddningsstatus är spänningen utjämnad och en mycket kort, relativt låg, strömrusning sker mellan batterierna. Det är därför det är möjligt att ha låg strömmärkning på skiljereläet. Det som är viktigt är att reläet har låg övergångsresistans (=spänningsfall) i kontakterna, vilket ett lågkvalitetsrelä inte har efter ett antal till/frånslag.

Nja, håller nog inte med Roddarn i alla stycken, mycket av det resonemanget gäller båtar med powertrim, trimplan är något helt annat. Rent generellt skall trimplan på tyngre båtar användas för att korrigera lutningen på båten samt att öka akterlyftet före planing. Att köra båda trimplanen upp och ner är för det mesta felaktigt då båten är i planing. Ytterst få tunga båtar behöver ha båda trimplanen i en riktning nedåt vid planing. Tänk på att allt som sticks ned i vattnet bromsar och kostar. Använd alltså trimplanen som skevroder på ett flygplan, justera och kontrollera lutningen. Justera vid snedbelastning och hård sidvind och bara med det ena trimplanet, efterssom båten för det mesta går mest ekonomiskt då båten ligger plant i sidled

Skyllermarks pressar anses vara ett av de bättre företagen vad beträffar kunskap och teknik då det gäller batteriladdning/separering. Jag föreslår en titt på deras hemsida där även ett exempel på hur en riktig inkoppling av två batteribankar skall se ut.

Om man har vattenavskiljare skall man absolut inte använda K-sprit, då sätter man avskiljarens funktion ur spel. Det är naturligtvis mycket viktigt att kontrollera/tömma avskiljaren efter att ha startat upp på vårkanten.

Med en modern NFB-styrning får inte alls några symtom som: kast i ratten när det går lite vågor, även kursstabiliteten är lika god som med hydraulstyrning. Det finns dock två starka skäl till att ha h-styrning: 1. Betydligt glappfriare, har stor betydelse vid snabba båtar med vobbeltendens. 2. Om man har båten i vattnet vintertid finns risk att vajerstyrning fryser, det gör inte h-styrning

Javisst, ett bra alternativ för en nybörjare och du kan ju även sova i den. Se till att, om du är en riktig nybörjare, skaffa dig kunskap om navigation och sjövett