Consensus

Öglorna sitter ett par dec UNDER förstaget? Då skall inte spinnakerfallet löpa den vägen iaf. Spinnakerfallet har sin trissa ovanför förstaget och skall löpa ovanför förstagsinfästningen. Annars blir det Beirut däruppe. Tag ett kort vettja.

Antingen återanvänder man det gamla genom att tex fräsa in en ny bussning, eller så gör man om allt från början. Inget är standard, så oftast får man krypa till en mekanisk verkstad och be om hjälp. Vissa båtar i stora serier, tex Maxi 77, har en del prylar man fixa via föreningen.

Jag har tagit bort det nedre roderlagret till min Comfort 32 i vinter och mätt upp hålet till 35.7 mm på värsta stället, axeln är 35 mm. Det slits ju inte helt symmetriskt. Det lilla glappet var inte acceptabelt eftersom det dunkade i hela båten varje gång man gjorde små snabba rattutslag. Det är ju lätt att fixa, och det måste göras relativt regelbundet. Det enda krångliga är hur långt ner man måste släppa rodret för åtkomst av lagrena.

Jag måste säga att jag gillar bommar. Lite bökigt att förtöja aktern ibland, men man ligger bra i sin ficka. Klär man bommarna med nåt skyddande material så blir det tryggt att lägga till och kasta loss i sidvind också. Jag ligger vid pålar halva säsongen och även det fungarar bra. Andra halvan är ett riktigt elände, dvs akterförtöjning i boj. Det är alltid ett förbannat trassel.

Egentligen inte om du kan leva med ett litet jack.

Är det bara skav så kan du handslipa ner bottenfärgen runt skavet, tvätta med aceton och sen bara måla över med lite epoxigrund. Är det en djupare skada så spackla först.

Hygrometer är ju helt ok, det har jag hemma - på vinden, i källaren, ute och inomhus. Men 85%? Denna vintern har det knappt varit under Rh 90% utomhus en enda gång. Att då hålla en båt under 85% känns inte helt trivialt. För krypgrunder sätter man gränsen vid Rh 60%, så jag vet inte varifrån 85% kommer. Det bästa för en båt måste vara att ta hem allt som kan binda fukt, exempelvis dynor, segel, kläder, flytvästar, tampar, handdukar, mm, och sedan försöka hålla temperaturen i båten lika med utetemperaturen. Det sker bäst med ventilation. Det är temperaturskillanderna som gör att man får kondensproblem. Håller man samma temp och Rh i båten som utomhus så har man inga problem. Det klassiska problemet är kondens på motorn på vårkanten. Gjutjärnsklumpen tar veckor att värma upp, men det blir snabbt varmt i båten när solen ligger på. Varm luft kan bära mer fukt en kall luft, och därför kondenserar fuktigeten mot kalla ytor.

Har ingen erfarenhet av denna men det låter som en förbaskat finurlig pryl.

Jag tror inte du behöver ha sanitetsslang på avluftningen såtillvida du inte kommer ha fekalier ståendes i slangen.

Det brukar fungera trots att det är lite berg-o-dalbana på avluftningen. Problem uppstår om man någon gång överfyllt tanken och fyllt avluftningen med hårdvara. När det torkat fast så blir det stopp. Med bara vätska i avluftningen så är pumpen så stark att den suger med sig vattnet.

Japp, de flesta fasta installationer typ tvättmaskin, kyl/frys, spis, spisfläkt mm har egna kablar och egna säkringar. Ska man montera in ny fast utrustning - tex en diskmaskin - så tjuvkopplar man ju inte in sig på spisen precis. Det som inte är fast monterat sätter man i ett vägguttag, i en båt motsvaras detta normalt av ett cigguttag. Vad gäller 12-voltssystem så blir ju ledningens egenresistans oftast det största elektriska problemet. En Supercool är en strömslukare av stora mått, speciellt om den har ACD som maxar effekten när generatorn laddar. Då räcker inga 2.5 mm2. Jag har faktiskt en Supercool i min båt och jag har dragit 6 mm2-kablar till aggregatet, annars får jag inte ens ACD:n att starta. Trots 6 mm2 så mäter jag upp ett spänningsfall på 0.6V mellan panel och Supercool. Jag skulle inte vilja dela den ledningen med pentrypumpen.

Rent elektriskt kan man parallellkoppla vad som helst så länge belastningen ligger under säkringens märkström. I realiteten är detta en disciplinfråga. Kör man med ovanstående filosofi så blir det snabbt spaggetti av båtens elsystem. En fundamentalist drar separat plus-minus till varje förbrukare, med egen säkring.

Jag antar att garaget sitter med självgängande skruv? Gå antingen upp en storlek i skruvdiameter, eller skaffa en liten spruta och fyll hålen med epoxi för att sedan borra nya hål. I bägge fallen tätar du med lämplig tätmassa förstås.

Apropå det, varför hörs det så lite om Diva 38? Den slog ju stort på mässan i början på 2000-talet och verkar attraktiv med sin däckslayout och lösning med våningssängar i aktern.

Både Najaden och HR är ju ruskigt fina båtar men de faller på mållinjen eftersom vi är fem personer i familjen. En layout med 5-6 bäddar utanför salongen är svårt att inte uppskatta.

Har någon erfarenhet av Dehlers försäljningsled i Sverige efter att den relativt småskaliga agenturen i Torshälla åts upp av Dehler Yacht Sverige AB?

Nu blev det ju ännu jobbigare!

Jag sitter själv i samma uppgraderingsdilemma. Kan inte bestämma mellan: Hanse 370 Dehler 36 First 36.7 Nya HR 34 Och ja, jag veeeeeet, det är väldigt olika båtar allihop så det är rätt så mycket beslutsångest

Snyggt!

Jag tycker: - att det är jobbigare att såga upp ett helt däck på en båt jämfört med att tex såga upp en sittbrunnsdurk. - att det är fler hål i en båt med teakdäck än i en utan - att jag utnyttjar teak i sittbrunnen mycket mer än ev teak på däck (tex för att stå och sitta på) - att det är relativt enkelt att hålla en sittbrunn torr under utomhusförvaring på vintern, men det är nästan omöjligt att hålla ett däck torrt. - att om temperaturen i Sverige låg runt 20 grader året runt och med stabil luftfuktighet skulle teakdäck i princip kunna hålla för evigt - att - sammanfattningsvis - frågan om teakdäck är en balans mellan nytta/nöje och kostnad/risk.

Peter, du lockar tillbaks mig i denna tråd. Jag har själv lagt in teak i sittbrunnen, durk och bänkar. Materialkostnaden var ca 10.000:-. Förutom det så var jag tvungen att ta bort den gamla durken samt bänkarna. Nåten var lös och teaken väldigt fårig och helt enkelt utrangerad. Ribborna hade dessutom rest på sig och spruckit i fiberriktningen på flera ställen. Ca 150 pluggar borras ur och skruvarna tas bort. Sedan river jag loss den gamla teaken och får spendera 2 dagar med att skrapa bort gammal nåtmassa med sickel och till slut med slipmaskin. Sedan borrar jag rent runt de 150 hålen och plastar igen vart och ett med epoxi. I min båt så sitter det ett lättviktsspackel i sandwichlaminatet och jag struntade faktiskt i att undersöka ev fuktskador. Med balsa i sandwichen så hade jag borrat pilothål här o där för att undersöka hur illa däran balsan var. Till sist återstår att lägga dit de prefabricerade delarna (durk o bänkar). De limmas i nåtmassa och skruvas fast i 150 nya hål som till sist pluggas igen. Skitsnyggt. Jag köpte denna båten medveten om att sittbrunnen var tvungen att läggas om. Hade hela båten haft teakdäck i samma skick så hade båten inte dugit till annat än ett bojsänke (i min mening). Båtens värde är ca 400-450 kSEK och att i det läget se en investering på 150-200kSEK i teak är inte realistiskt! Det räcker att motor och segel ligger i den prisklassen. DET är min poäng, inget annat. Att göra jämförelser med båtar i mångmiljonklassen är inte meningsfulla eftersom kostnaden för teakdäck då är i bättre proportion till båtens värde. Har man en båt för 2 miljoner så har man förmodligen råd att lägga om teakdäcket vart 20e år. Teak är inte förkastligt, det har sin charm men det kan bli jobbigt och dyrt att ta hand om det. Och det är alltid någon som måste göra det skitjobbet även om just du eller jag har vett avstå en sådan båt till någon mindre nogräknad spekulant.

Jag vill minnas att det är tvärtom, men jag är inte helt säker.

Har du gått på grund eller liknande? Vant sträcker sig inte på detta viset. Mer troligt är att avståndet har minskat. Kolla följande noga: Röstjärnsinfästningar/förstärkningar vantens infästning i masten Maststöttan spridare

Fy bubblan, var i Sverige hände detta?

Det fungerar bra, man kan blanda i lite vatten om man vill få mindre slipverkan. På gammal gelcoat så kan detta göra underverk. Om du har problem med humusbeläggning (gulaktig hinna) så hjälper det dock inte. Mot det finns det specialmedel som bleker, tex Y10. Efter slutförd rubbing bör man först polera samt sedan ytbehandla med vax.