Consensus

Tveksamt vad varven använder. Det absolut sämsta är i alla fall polyesterspackel, man kan lika gärna montera en disktrasa mellan sula och köl. Det kommer att suga och binda vatten. Det är en 70-80-talsmetod. Sika limmar riktigt duktigt och måste sågas isär. Det som blir garanterat snortätt och samtidigt är tillräckligt elastiskt är elastiskt epoxispackel. Även detta måste sågas isär. Det är inte så konstigt som det låter....

Är du alltså osäker på att det var olja? Det finns ju en anledning till att man skall byta kylvatten vartannat år. Dess rostskyddande egenskaper försvinner och den gröna vätskan blir gråbrun.

En urblåst genua på en mastheadriggad båt med liten remsa till storsegel, ja det luktar fallgirighet. Tyngdpunkten i segelplanet hamnar helt enkelt för långt fram. Det går inte att trolla bort om det beror på utslitna segel.

Instämmer med ovanstående. Även om det är en liten läcka via bulthålen, så har laminatet fuktmättats och frostsprängt under kanske flertalet vintrar. Till slut tittar vatten in på allsköns ställen, fast det först äntrar skrovet via bulthålen. Lösningen är att köla av och inspektera. Torka ur och laga ev skador. Sedan återmontera kölen med elastiskt epoxispackel så att vatten inte når kölbultshålen.

Överladdning gör att vattnet kokar bort. Vattnet försvinner inte av sig självt. Mät laddström och polspänning när motorn går. Är det rätt kopplat? Nya motorer kompenserar för spänningsfall över laddfördelare. Är denna givarkabel inkopplad rätt? Läs instruktionsboken och försök följa hur det är draget från generator till laddfördelare och batterier. Kokade alla batterier eller bara en av bankerna, start eller förbrukning?

Har testat. iPad är en nödlösning om plottern lagt av. De största problemen är: Strömförsörjning Dålig funktion i solljus Tål ej sjö, varken regn eller översköljning

Jag har väldigt bra erfarenhet av att segla med mindre barn. De gör som man säger. Idag, med tonårsbarn så vill de inte ens följa med. Eller så ligger de still i båten och pillar på sin ajfån hela dagen. Med små barn skall man lägga till där det är barnvänligt. Segla korta distanser. Besöka någon spännande gästhamn då och då. Värst är när det regnar eller blåser för mycket - och man blir stillaliggande en hel dag.

Då båten fortfarande står på land så är det ett ypperligt tillfälle att med en fuktmätare gå över skrovet och se om det finns förhöjda värden kring kölfickan, speciellt akter och för om kölen. Utslag på fuktmätaren KAN betyda att laminatet delaminerat och sugit vatten, vilket måste åtgärdas. Det blir bara värre annars. Besiktningsmän, reparationsvarven, mfl har tillgång till Tramex, som är den mest förekommande fuktmätaren. Sprickor på insidan längs kölstråket och/eller sprickor längs tvär- och längsgående balkar och där de laminarats fast mot skovet, är också tydliga tecken på skador i laminatet eller att båtens förstärkningar inte sitter fast längre - och som måste åtgärdas. 3-4 knop är rätt hög fart och om grundstötningen gav ett tvärstopp så är det väldigt stora krafter som skall fördelas ut i skrovet. Jag har sett båtar där ett sådant tvärstopp även ryckt loss röstjärnens infästningar, eftersom även masten tvärstoppar. Det klokaste är att göra en grundlig undersökning medans båten står på land. Man sover så mycket bättre om man vet att allt är OK.

Att fräsa bort deformerat bly och spackla upp en fin profil igen är steg 1. Hur ser det ut med skador i laminatet för och akter om kölfickan? De flesta angriper de synliga skadorna men ignorerar de som inte syns för blotta ögat.

Är ni säkra på att ni använt topcoat och inte gelcoat avsett för form?

Lyft båten för böfveln och ta kostnaden på klantkontot eller jag-var-för-lat-kontot.

Lösningsmedlet har avdunstat långt innan övermålningsintervallet har passerat. Jag har egen erfarenhet av att lösningsmedelsfri epoxi kräver ett perfekt underarbete, rent, torrt, och silkesvantesrent. Lösningsmedelsbunden epoxi är en problemlösare för att få denna perfekta grund för den lösningsmedelsfria epoxin. Det är ett praktiskt råd från verkligheten.

Det är svårt att veta vad du menar med helt torr. Har du en Tramex så kan du ju provmåla på ett parti där fuktmätaren ger utslag. Det är som sagt inte alltid fukt som ger utslag på en Tramex, utan metall, inre förstärkningar, mm kan också ge utslag. Rent krasst så biter lösningsmedelsbunden epoxi bättre än lösningsmedelsfri, så en bra metod är att gör första strykningen med lösningsmedelsbunden epoxi av typ Hempel Light Primer, och resten med lösningsmedelsfri.

Glöm inte rätt typ av ankare OCH kätting.

Exakt. Det handlar säkerligen inte bara om läckande kölbultar, utan skador i laminatet som måste åtgärdas.

Det jag har beskrivit är masttillverkarnas instruktion för eftermontering av kabelkanal i mastprofiler som saknar färdig kanal eller möjlighet att montera kablar i likrännan. Inget konstigt med det - och inte krångligt. VP-röret hänger lätt med i differenser i längdutveckling då det kommer i tvåmeterssektioner. Skarvarna tar upp rörelserna. Att låta kablar, slangar eller rör hänga löst inuti mastprofilen är inte hållbart, då samtliga fall löper i samma utrymme och lätt snor sig runt kabelkanalen. Fastnar det inte så skaver det så småningom hål på kabelskydd och kablar.

Då metervis med löpande rigg åker upp och ner inne i maströret varje gång du hissar och revar segel, så är det i min mening viktigt att dels skydda kablarna och få bort risken för trassel mellan kablar, kabelkanaler och löpande rigg. Många master har färdiga kabelkanaler i profilen, vissa inte. En lösning som alltid fungerar är att popnita fast VP-rör på insidan av mastöret. Det enda kravet för att göra detta är att du kan öppna masten i någon ände, anitingen i toppen eller i foten. En ände räcker. 1. Skaffa VP rör i helst 32 mm, det är största dimensionen. 20 mm kan fungera, men glöm allt mindre än så. Du kan behöva plats för fler kablar i framtiden och popniten tar plats. Införskaffa även skarvrören så att du kan få en oavbruten kabelkanal lika lång som maströret. 2. Dra så många pilotlinor du önskar i VP-röret. Det är bra att ha några i reserv för framtiden. 3. Med masten på bockar, skjut in VP-röret i hela dess längd. Placera VP-röret där det hamnar minst i vägen. 4. Använd billiga popnitar i aluminium, i lämplig längd och dimension, för att popnita fast VP-röret på insidan. Vid varje förband borrar du två hål, ett för niten och ett pilothål. Pilothålet, som du borrar först, behöver du för att med ett lämpligt tillbockat verktyg hålla VP-röret på plats på insidan för att borra hålet för niten genom maströret och VP-röret samtidigt. Sen nitar du fast VP-röret från utsidan samtidigt som du håller VP-röret på plats med verktyget. Sätt till sist en nit i pilothålet också för syns skull. Då brytpinnen rostar så knackar du ur den och vips så sitter VP-röret fast på insidan. 5. Repetera denna typ av förband med ca 1.5 - 2 m mellanrum. Det är tillräckligt. Nitarna i alumimium kommer knappt att synas från utsidan och du har en hållbar lösning för kabeldragning i masten, nu och i framtiden. 6. Slutligen, dra kablarna med hjälp av pilotlinan i VP-röret. Ifall du inte kunde öppna masten i bägge ändar, så borra hål för kabelgenomföring i maströret innan du börjar montera VP-röret. VP-rörets ände skall sluta precis där kabelgenomföringen genom maströret sitter. Oroar man sig för att VP-rör inte håller, så finns aluminiumrör i samma dimensioner - vilka går att skarva samman med samma typ av skarvstycken som används för VP-rör. Det blir något dyrare dock. Lycka till!

Även en hårt ansatt rigg kan pumpa. Det är mycket vanligt bland enkelspridarriggar med svepta spridare utan främre undervant. Vinden från sidan skapar denna effekt, redan i låga vindhastigheter. Enda lösningen är att störa luftflödet runt masten, typ den sprial man ser på skorstenar, eller en smal remsa segel man hissar i likrännan.

Torrsprickor i bränsleslangar är den vanligaste orsaken till tjuvluft. Kommer det in luft uppströms i systemet så lär det pumpas fram till systemets högsta punkt, vilket oftast är mellan högtryckspump och spridare. Därför hittar man oftast luftkuddarna där. Det är därför det är bäst att lufta så långt fram i systemet som möjligt. Jag skulle börja med att byta samtliga gummislangar i systemet. Tag bort dessa och gå till tex Hydroscandia och be om färdigpressade längdanpassade slangar med anslutningar till filter mm. Det är inte speciellt dyrt. Funkar inte det så skulle jag börja leta luft i returen, mellan motor och tank. Kolla att returen går hela vägen till botten i tanken, så att inte luft kommer in bakvägen. Det kan också vara en por i ngn svets, om det går rör ner till tankbotten från tankanslutningen. O-ringar är förstås förbrukningsvara, men jag skulle rådgöra med en motorspecialist innan jag börjar skruva i högtryckspumpen. Det är en av de få komponenter jag inte skulle chansa med.

Mindre saltstänk på masttoppen än mastfoten. Dessutom spänner man inte fast masttoppen på samma sätt som mastfoten. Alla riggkrafter går ju ner i foten.

Kommer vatten in även när motorn går på tomgång, men båten ligger still? Otät vakumventil i sånt fall. Det är som sagt vanligt med otätheter mellan köl och kölsula på äldre båtar. Det bör åtgärdas eftersom laminatet suger vatten och frostsprängs på vintern.

Jag har gått bet på att få bort mastfötter. De är så fastärgade att foten ingått nån slags kemisk förbindning med maströret. En riggare berättade att de inte åtar sig sådana jobb pga okänd utgång.

Jag sålde min båt 2009, då marknadspriserna fortfarande höll en hög nivå. I nuläget måste man acceptera att begagnatpriserna har sjunkit upp till 40%. Det spelar ingen roll hur fin annons man lägger ut om priset är fel. Och det hjälper inte att sälja utomlands. Priserna är lägre, tex köper du Hallberg-Rassy billigare i Tyskland än vad du gör i Sverige. Euro-kursen är inte förmånlig för export. A och O är förstås att båten är i toppskick. Ruskprickar kan man hellre skrota om man inte kan tänka sig behålla objektet. Och det är en fördel om båten inte är en kontinentalbåt, inte är en tungseglad 70- eller 80-talare, har ny motor, nya segel, nya dynor, och är en Linjett, Arcona, Najad eller HR. Det är krasst resonerat, men inte långt från sanningen.

1. Dra gängorna i botten, backa sedan till önskat läge på kranen. 2. Nope, inte bråttom. Det härdar fort, men du hinner med ovanstående manöver. 3. Då blandar du två system för gängtätning, vilket är olyckligt. 577 härdar i brist på syre. Linet skulle bara försvåra denna process.

Hej, förutom hållfastheten på stringer, däckbeslag, mm - glöm inte plastarbetet. 6x600g känns i klenaste laget. Jag skulle plasta första lagret med 600g och gå så långt ut på skrovet det rimligt är möjligt. Sedan skulle jag ta 800-1000g matta med riktade fibrer och lägga ett lager med fibrer i röstjärnets dragriktning. Sedan ett lager till med 600g och sedan ytterligare ett lager med riktade fibrer, fast med något annan vinkel. Sedan avsluta med minst 6 lager 600g-matta med minskande area. På tjockaste stället blir detta ca 12-14 mm tjockt laminat. Tänk också på att om du plastar med polyester så kan du inte köra alla lager på en gång pga krympning under härdning. Kör du vinylester så blir det starkare OCH mycket mindre krympning, varför du kan plasta fler lager åt gången.