forgus31

Jo bränsletillförseln är den sannolika felkällan. Var stoppet sitter är en tvistefråga. Själv har jag aldrig fått stopp i filtret utan stoppet har alltid suttit i inloppet till röret från tanken. Tillfälligt kan proppen lossa om man pumpar eller blåser tillbaka. Filter byter man efter rengöring av tank. Gör man bara filterbyte får man bara ett till stopp. Det här är ju en säkerhetsfråga. Nästa stopp kanske sker på olämpligt ställe.

En grej som man oftast inte tänker på är att använda focken att bräcka med. Det innebär att man får motsvarande egenskaper som en bogpropeller. Inte i alla vindar förstås men kan vara värt att testa. Du har väl rullgenua på Semonan, dra ut en par kvm och testa. Med vind rakt framifrån kan man på fördäck dra seglet åt sb eller bb och få fören att röra sig åt vardera hållet. Ganska sällan man kan utnyttja det men bra att ha i åtanke. Kräver en gast på fördäck förstås.

Metoden med övertryck hjälper inte om det är returledning till tanken men det finns väl inte på de här småmotorerna vad jag vet. Har själv en Md11 som jag senast förra sommaren fick problem efter en segling i kraftig sjö. Jag hade ändå sugit bottenröret på våren från det rör som sitter på tankens lägsta punkt. Det tar förstås inte mer slam än i närområdet så när båten gungat ett tag finns det överallt. Med ett blås i tanken kom vi vidare på vår utflykt med alla barnbarn och föräldrar. Hade varit tråkigt att avbryta en hel dags skoj för en sån skitsak att båten inte funkar. Har några gånger sett scenariet. Alla glada barn och föräldrar äntrar båten och far drar och drar i startsnöret en bra stund, blir kanske något högljudd. Ja ni vet! Sånt tycker jag är verkligt trist när det händer mig själv.

Ja kolla tanken som du är inne på. Ett litet tips är att skapa ett litet övertryck i tanken. Man kan då få motorn att gå bra och komma vidare om det händer på sjön. Samtidigt kan man vara säker på att det inte är nåt annat fel, t.ex varvtalsregulatorn. Kolla och vid behov byt oringen på tanklocket. Dra åt så det blir tätt. Lossa tankens avluftningsslang och blåser med munnen eller madrasspump. Jag har funnit att detta är ett bra sätt att komma vidare om man inte kan segla till hamn. Samtidigt är det väldigt lätt att avlufta vid behov. Metoden avslöjar luftläckor mellan tank och matarpump. Har på egna båten gjort ett avstick på luftslangen och satt en slangstump med en kran. En till kran på slangen närmare avluftningshålet stänger man till och blåser in tryck i tanken och stänger till. Nu behåller tanken övertrycket så du kommer vidare eller kan se om motorn går lite bättre. Efter att ha gjort den här enkla modifiering har jag några gånger under långfärd tankat från dunk genom att sticka ner slangstumpen i dunken. Stänger man avluftningen bildas undertryck i tanken så den matar sig själv. Det här är en säkerhetshöjande åtgärd som kan vara bra att göra på sin båt. Kranen på slangstumpen ska normalt vara stängd med en tydlig instruktion på en etikett om detta.

Klart det inte är skillnad på vattenrör på sjön och på land. Ännu viktigare att det är tätt i båten. Linet lever och sväller i fukt och tätar. Lite självläkning som jag inte kan inse att plast kan göra. Röris till husbehov som de flesta husägare och jag är väldigt blygsam. Men visst, jag är bäst. Lin ska liksom gängtejp användas till vattenrör. Kemikalier av kraftigare slagit och hög värme kan nog förstöra den täta gängan.

Jag hade också ASU-funktion på gamla kompressorn. Den var inte alltid till belåtenhet. Den gamla saken hade ingen termostat som man kunde ställa in så vid motorgång eller kraftig laddare blev det mesta i boxen djupfryst. Sen gick värstingladdaren sönder och ersattes med en klenare vilket gjorde att boxen fick TS problem. Runt 13,5V startar ASU-funktionens högeffektläge. Boxen startar och drar ström vilket laddaren inte orkade med så spänningen sjönk under 13,5V vilket stoppade kompressorn. Då steg förstås spänningen över 13,5V så ASU:funktionen startade och så höll det på tills kompressorns sa upp sig. Glad var jag och köpte en kyl utan ASU. Även den en Isotherm då de har en underbar kundtjänst. Testade min gamla elektronik och såg att den var OK, dvs kompressorn hade gått sönder. Hel OK då den nog var 15 år. Bra grejer de där Isotherm. Men ASU ska man ha lite koll på. Solpaneler är en sån svårighet när batterierna börjar bli fulla. Till/från till/från......

Moderna båtar med fenköl och "roder på stång" snurrar och backar som en bil. Dessutom har man fegpropeller i fören. Då parkerar man som med bil. Vi andra med gammelbåtar får bära av, peta ifrån med båtshake och använda linor. Semonan har propellern i en urfasning i rodrets framkant så greppet blir väl inte så kraftigt i propellerströmmen. Rodrets yta skulle kunna ökas så du får bättre styrförmåga framåt. Backning när du fått upp lite fart kan också bli möjligt. Tills dess får du gilla läget och finslipa den lilla styrförmåga som båten mäktar. Motarbeta aldrig vinden utan låt vinden föra dig dit du vill även vid hamnmanöver. Kolla vindex och planera efter blåsten. "Segla med skrovet" så att säga. Träna att få båten att vrida sig med tamp i brygga/påle. Sätter du en tamp på styrbords akterknap och backar svänger fören åt babord. Tamp i fören och framåt med maskin får aktern att svänga ut. Semonan har lite svag motor så full maskin gäller för att nåt ska hända.

Solceller är ju bra när det är soligt men det är det ju inte jämt. Det känns bara lite konstigt, när man startat motorn tycker jag att jag kan slösa med ström, nej visst ja, jag har ju ingen. Jag ska nog skruva dit nån generator nån gång. Jag har en liggande hemma som jag hade som reservkraft på Maxin på sjuttiotalet. Den satte jag på utombordaren när strömmen sinade. Den här seglingen vi gör nu klarar man utan generator och värmare. Tjugo grader minst hela natten. Tropisk natt känns exotiskt i Bohuslän. Hoppas det blir kallt så du får kolla den nya defrostern. Nu är det för varmt även på sjön på kryssen. Eller oss emellan, motorgång i motvind.

För några år sedan var jag rätt tänd på att skruva ihop ett bensindrivet elverk och ta hand om värmen. Köpte ett fyrtakts elverk som står i garaget och samlar damm. Tanken är alltid enklare än handlingen och redan när jag startade det sjönk tankens ballong ihop. Hårdvaran mötte inte mina tankar. Värmargeneratorn skulle vara en helt tyst konstruktion och ta ut all värme ur förlusterna. Det är väl inte mer än 15% som blir el till batterierna av ett sånt elverk och resten tänkte jag skulle värma båten. Avgaserna skulle en katalysator suga ur sista kolvätesgnuttan. Hade jag haft några miljoner kanske det blivit en skaplig prototyp. Det blev en Eberspächer istället och solceller. En ekologisk lösning i tidens anda.

Innan solcellerna blev billiga var generatorn stöttepelaren. Nu spar vi på strömmen vid mulet väder så den räcker till det allra nödigaste prylarna. Kyl, dator och lampor. Har fortfarande fyra salongslampor på drygt 20 W som ska bytas. När det är gjort är det nog bara vattenvärmning som går bort halvmulna dagar. Dagar med hällregn blir det att snåla trots drygt 200W solceller.

Tänk på att kylslingor och olika kylkanaler i en motor inte är byggda för höga tryck. T.ex en kompressor ger 10 Bar, vattenledningen 3-5. Konstruktören kanske bara beräknat för en hundradel vilket väl är vad impellerpumpen mäktar med, kanske 1 Bar, vet ej. Kan vara bra att spola båda vägarna men låta trycket vara lågt. Ett sätt är de spolmuffar av gummi som sätts på vattenintagen. Då blir det bara ena vägen och nåt som fastnat ska ju helst ut samma väg det troligen kom. Här kan man ha i åtanke att inte bygga upp så högt tryck genom att spilla luft eller vatten. Hålla slangen med händerna mot vad det nu är, rör eller hål.

Vi kör utan generator för andra sommarn. Solcellerna får ladda. Misslyckades med att laga den gamla växelströmmaren och satte en extra solcell istället. Slött, men det funkar tills vidare. En fördel är att man inte måste gå med motor så mycket. Har inte haft problem med laddningsspänningen fast jag har tre olika laddare. Verkar helt ok att blanda flera laddare. Varje laddare försöker hålla sin spänning och resultatet brukar bli att alla matar på allt vad de mäktar med tills batterierna blir fulla och strömmen går ner. Efter några timmar blir det 13,5 V. Två kinaregulatorer och en 230V-laddare när vi har landström. Jag är elektronikingenjör men försöker hålla elsystemet så enkelt som möjligt vilket iofs kan vara rätt komplicerat he he. Just nu öser solen på över Bohuskusten och solcellerna och vi har just druckit en kopp solkaffe vilket smakar extra bra. Soliga dagar finns överskott på el ombord. Så var det inte när bara generatorn laddade. Hellre lite för mycket solceller än högpresterande generator. Tids nog ramlar jag över en liten generator. Varför inte en permanentmagnetdito som går in samma väg som solpanelerna till en kraftig solcellsregulator.

http://www.biltema.se/sv/Fritid/Husvagn-och-husbil/Bo-och-sova/Elektrisk-luftpump-12-V-26009/ Den modellen!

Tror du skulle ta och byta den till en pump för gummibåtar och luftmadrasser. Dels tar det väldigt lång tid och lämnar du den för att gå och fika kan gummibåten explodera. Du ska ha högt flöde och lågt tryck och du har troligen en som är tvärtom.

Förgrymmade stavningsförslag. Mälaren ska vara Mälsten.

Jag har aldrig råkat ut för mer än en tillsägelse under de åren jag seglat varav en gång på Mälaren. La till vid en kaj med Maxi 77. Om jag minns rätt hade vi inget ärende utan kanske bara för att äta lunch ombord och slippa skumpandet. En vakt kom och sa att vi inte fick gå iland men kunde ligga kvar en stund. Det bör ha varit mellan 1977 och 1979. Skjutfält har man ju varit inne på och fått tillsägelse på VHF:en. Tror inte det är värre än att man står ut om nån råkar övrrträda en gräns som inte är tydligt utmärkt.

Klabbarparn, Nisses kompis och granne skulle ha kopplat ihop pluspolerna med en kabelstump. Jag gjorde det också förra våren och har det så fortfarande. Ser ingen nackdel med det så länge jag inte drar ur mer än 25% och laddar fullt med råge för det mesta. Det finns fördelar med det också. T.ex tar startbatteriet stor del av strömmen till vattenkokaren, ankaret och såna strömkrävande grejer. Kul att startbatteriet får nåt att göra.

Tipset är lin istället för gängtejp. Skillnaden är att linet är lite förlåtande om man gängar upp lite. Gängtejp kan läcka efter en sån manöver medan lin medger lite snurrande. Man kan behöva skruva tillbaka lite för att få kranen i rätt läge t.ex. Linet sväller i vattnet är min gissning och råkar det läcka är det stor chans att det tätnar där vattnet sipprar fram efter gängorna. Mitt lilla husfaderstips.

Många små startmotorer har en ganska enkel konstruktion för att få startmotorns lilla kugg att greppa det stora kugghjulet på svänghjulet. Lilla kugget sitter i en skruv med stor stigning på startmotorns axel. Kugget sitter tillsammans med en hylsa för att få det tungt. När startmotorn drar igång står kugget still och klättrar upp på axeln pga skruven med stor stigning. Åren går och ingen tänker på den stackars skruven och det lilla kugghjulet som går trögare och trögare. Till slut orkar inte längre det lilla kugget hoppa upp mot kuggkransen längre utan snurrar bara med. Någon gång kan det ändå göra ett hopp om batteriet är toppladdat så startmotorn drar igång riktigt häftigt. För att se om det är det här problemet kan man låta en kompis vrida på startnyckeln och trycka en brädstump mot lilla kugget. Då är det både kuggets tröghet och den bromsande brädstumpen som hjälper kugget att klättra. Plocka isär, rengör och smörj är botemedlet.

Många små startmotorer har en ganska enkel konstruktion för att få startmotorns lilla kugg att greppa det stora kugghjulet på svänghjulet. Lilla kugget sitter i en skruv med stor stigning på startmotorns axel. Kugget sitter tillsammans med en hylsa för att få det tungt. När startmotorn drar igång står kugget still och klättrar upp på axeln pga skruven med stor stigning. Åren går och ingen tänker på den stackars skruven och det lilla kugghjulet som går trögare och trögare. Till slut orkar inte längre det lilla kugget hoppa upp mot kuggkransen längre utan snurrar bara med. Någon gång kan det ändå göra ett hopp om batteriet är toppladdat så startmotorn drar igång riktigt häftigt. För att se om det är det här problemet kan man låta en kompis vrida på startnyckeln och trycka en brädstump mot lilla kugget. Då är det både kuggets tröghet och den bromsande brädstumpen som hjälper kugget att klättra. Plocka isär, rengör och smörj är botemedlet.

Nej man gasar ju inte mer än vad som behövs. Det var ett sånt tillfälle med klippor i lä som det behövdes full kraft när vi skulle ut från naturhamnen. Ofta händer såna saker i följd. Hårt väder anstränger prylarna till bristningsgränsen och lite till om man har otur.

Vridbar utombordare är ju bra i hamn. Vi lyckades nästan dränka den då jag tvärställde den på full gas. Den vreds av men jag lyckades hålla den. Efter ett halv varv ner i vattnet låg den med propellern i vattenytan och duschade alla i sittbrunnen. Efter den malören fick motorn ett säkerhetssnöre så den inte skulle gå till botten om det skulle hända igen vilket det dock gjorde. Tyvärr var tampen lite för lång så motorn hamnade under vattnet. Den gick ju att få upp men blev aldrig bra. Den blev väderkänslig och funkade bara i torrt väder. Skänkte den till en bryggranne som reservdelslager. Alltså: skruva fast utombordaren och tänk på den kraft det blir med en lång rigg och full gas. Även motorfästet är illa ute.

Just så! Kraft och sträcka så får man energin. Man förstår att vindkraftverk stoppas i storm. Man får ut full energi vid 12-15 m/s. Kan vara 2MW. Vid dubbla vinden alltså storm blir det 16MW. 20000 hk ungefär. Som 10-20 dragstermotorer på fullt ös.

Mycket kan sägas om hård vind. En grej är att det blir väldigt mycket större energi i vinden när den ökar till dubbla hastigheten. Det är 8 ggr mer energi i vinden vid 10 m/s än 5. 5m/s känns nästan alltid len och fin men 10 m/s blir grövre grejer. Sen har vi 20 m/s som är 64 ggr värre än 5m/s. Det säger en hel del. Ändå kan man segla rätt bekvämt i medvind i 20 m/s. Man gör då fart och vindens energi känns mindre. Typiskt är då man sitter i badbyxor och möter seglare med värsta jackorna på.

Du kan ta hur tunna kablar du vill för spänningsfallets skull. För den mekaniska hållfastheten behöver man ha inte alltför klena. Skulle du råka ha en amperemätare med i instrumentet inbyggd shunt behövs grova grejer. Såna instrument är nog sällsynta.