forgus31

Visst gör rullsegel det enklare. Många seglar bara med focken. Det är nog en av anledningarna att det är enkelt. Farten räcker kanske för att nå målet och det är bekvämt när det inte lutar så mycket. Vi har rullstor men det är lite vinschande när den ska in så korta resor med bra vind klarar man sig med rullgenuan. Den stora genua gör att vi på kryss drar in lite på den och kör fullt storsegel istället. Det blir lite lättare vid vändningarna. Vid kryss blir det ofta motor om vi inte är ute på havet där det kan bli långa slag. Vi har vevat tillräckligt jag och frugan. Mest jag och axlarna tål det inte förr.

Hur får man bort dubbelpostning. Android!

På luckgaraget fanns just två öglor. Där spände vi fast livflotten när vi seglade längre havsseglingar och solpanelen fick lagom plats så i vårt fall uppskattades tidigare ägares ansträngning. Eller var det från varvet. Lite fästdon är nog alltid välkommet. Kvar att göra är en elkontakt för laddsladd. Nu tar den omvägen genom en springa i nedgångsluckan och är lite till besvär. En allmän solcellsslinga med några kontakter på strategiska ställen vore inte fel. Mantågen är ett bra ställe att hänga tillfälliga paneler t.ex.

På luckgaraget fanns just två öglor. Där spände vi fast livflotten när vi seglade längre havsseglingar och solpanelen fick lagom plats så i vårt fall uppskattades tidigare ägares ansträngning. Eller var det från varvet. Lite fästdon är nog alltid välkommet. Kvar att göra är en elkontakt för laddsladd. Nu tar den omvägen genom en springa i nedgångsluckan och är lite till besvär. En allmän solcellsslinga med några kontakter på strategiska ställen vore inte fel. Mantågen är ett bra ställe att hänga tillfälliga paneler t.ex.

Vi har en 85W panel som sitter surrad med snören. Fördelen är när man vill ladda snabbt är förstås att man lätt kan rikta den. Sen var det lätt att snöra fast och ingen åverkan på båten. Har även en 130W på ställning i aktern som var ordentligt skruvad i horisontellt läge. Den har småningom lösts upp för att kunna vinkla framåt eller bakåt. Verkar hålla bra med snörena men kanske bra att skruva fast innan höststormen. Å andra sidan. Ett bra snöre med en bra knut skruvar inte upp sig.

De första åren var seglingen målet. Jag föll pladask efter en tur med morbror i Bottenviken. När ekonomin medgav köp av en gammal Ok-jolle blev jag fast i seglingens grepp. Det var kul att segla fram och tillbaka i halvvind. Knappt man såg åt sidorna för att optimera farten. Med tiden övergick segling till att bli transport också. En utmärkt kombination. Har samma förhållande till bilåkning förresten. Och MC. Nu har jag hållt på med detta i 50 år och tycker fortfarande att det är kul att glida fram med segel i hemmavatten. Det har blivit många dagar "semestersegling" i hemmavatten och det har in varit nån stress att komma nånstans. Segling har det blivit mer än motorgång kanske i större utsträckning när det inte är bråttom. Fast vid vissa vindar ger högre fart än motor. Trots att vi har en 25hk så går det ofta fortare med segel. Då finns det ändå ibland anledning att motorera. Kryssbog innebär sjöstuvning och det kan bli jobbigt med vinscharna. Klart man väljer det lättare sättet med motor. De första åren jag seglade var det "fint" att segla. Det tyckte man ju verkligen också och försökte få andra att inse det. Segla eller motorera har varierat och för oss väljer vi efter humör, väder och behovet av att komma fram. Att välja bort motor för att någon betraktare skulle ha någon åsikt åt nåt håll är inte nödvändigt.

De första åren var seglingen målet. Jag föll pladask efter en tur med morbror i Bottenviken. När ekonomin medgav köp av en gammal Ok-jolle blev jag fast i seglingens grepp. Det var kul att segla fram och tillbaka i halvvind. Knappt man såg åt sidorna för att optimera farten. Med tiden övergick segling till att bli transport också. En utmärkt kombination. Har samma förhållande till bilåkning förresten. Och MC. Nu har jag hållt på med detta i 50 år och tycker fortfarande att det är kul att glida fram med segel i hemmavatten. Det har blivit många dagar "semestersegling" i hemmavatten och det har in varit nån stress att komma nånstans

Felsökning genom byte av delar är en dyrbar metod som ska användas i minsta möjliga mån. När det gäller ett system av många ingående delar där en av delarna ger funktion ibland blir det lättare om man kan mäta istället för byta. Mäter man t.ex att startmotorn inte får 12V ibland så behöver man ju inte byta den. Sen tar man nästa länk i kedjan, t.ex reläer. Får den alltid 12V men inte startmotorn så är felet reläer. Svårt att följa ledare utan kopplingsschema men hittar man batteri, startnyckel, huvudströmbrytare osv är det ganska lätt att mäta med ett par långa sladdar och ett instrument eller 12V glödlampa. Sannolikt kommer inte alltid tolvvolten fram till någon av komponenterna ibland och då gäller det att indikera det. Med flera små glödlampor kan man koppla in på flera ställen och lättare se fel som uppträder mer sällan. Koppla glödlampa till batteriminus och till önskad mätpunkt. Krokodilklämma underlättar. Med några meter elkabel kan man se glödlamporna från förarplatsen. Detta sätt är krångligt genom att man måste tänka och krypa och leta grejerna på svåråtkomliga ställen så jag gör också den lättsamma varianten ofta. Funkar ibland men ofta blir det att beställa ny del och testa. Till slut har man bytt allt och så kanske felet ligger i en ärgad kontakt eller ett kasst batteri.

Vi har också både rullstor och genua på rulle. För att göra det rätt ska seglen rullas ut helt och sedan rullas in i den vind man seglar i. Det blir annars gnidning mellan duklagren som nöter på seglet. Det ska alltså vara hårt inrullat i hård vind. Det känns rätt bra att ha överdrivet lite segel i hård vind. Tyvärr är duken lite klen men påfrestningen blir iallafall mindre med för lite segel än för mycket. Seglar man halvvind eller öppna bogar är det bekvämt så länge man inte är ute på öppet hav. Gick för några år sedan från Rügen till Malmö i styv kuling med stormbyar. Lagom mycket segel i medvinden var kanske 1/3 genua och samma på storen. I en ofrivillig slänggipp sprack storen, sträckte ut shackel och fick storbommens skena för skotfästet att öppna sig. Lossade inte helt, turligt nog. Då hade det varit upplagt för rigghaveri om bommen fortsatt och slagit mot vanten. Seglingen var annars inget obehagligt men väldigt slingrig då styrautomaten fick ansvaret. Det var också den som orsakade slänggippen. Eller ska sanningen fram mitt eget fel som inte satt preventer på bommen. Tyckte vi hade så platt läns så vi kunde klara oss utan preventer.

Har testat både med skruv och med Sika och båda funkar. Numera använder jag Sika men det är för att skruven försvann. Den hade en gummidukspackning men oring är nog ett strå vassare. Lite blött laminat är inte hela världen heller. Värre då med alla oborrade roder som flexar varje gång nollan passeras.

På segelbåten som ju använder vindens energi blir det väldigt mycket mer vid 16 m/s mot 8m/s. Energin ökar kubiskt med vindens hastighetsökning. Alltså åtta gånger. Det händer alltså grejer i kuling och storm. Vid 25 m/s går båten i maxfart på bara riggen mm fasta grejer ombord. Då blir det ingen kryss förstås och det får man vara glad för. Tycker att 8 m/s kan kännas som maxvind för att inte få det obekvämt på kryss medan 16 m/s är helt ok i medvind. I medvind minskar ju den krängande kraften så båten seglar mer upprätt men hastigheten på vinden känns 3-4 m/s mindre när båten går 6-8 knop. Värre blir det på kryss då båtens farten adderas till vindens. Se till att ha minimalt med segel när du går ut i byig 8m/s. Du får tillräckligt att jobba med om du har bottenrevat och minsta focken eller bara en flik utrullat.

Efter omstart av androidluren försvann Eniros På sjön. Hittar nu bara en betalversion att ladda ner. Den gamla var bra av position. Kan tänka mig att betala för betalvarianten men den sågas av användarna. Gratisvarianten hade bättre betyg.

Dålig komp beror oftast på läckande ventiler. Jag gjorde en gång misstaget att byta kolvar och foder på vår MD11. Startade inte mycket bättre. Först efter att topparna renoverats blev motorn startvillig igen. Du har säkert sett att man kan avgöra om dåliga kompen beror på korvarna otäthet genom att putta i lite olja i cylindrarna och mäta kompressionen. Oljan tätar och kompressionen blir ok om topparna inte är otäta.

Grön påväxt, finns verkligen giftfärg mot det?

Att ett batteri får lågt motstånd när det är urladdat stämmer inte. Tvärtom. Det höga motståndet i ett urladdat batteri kan göra att vissa laddare inte börjar ladda. Man kan isåfall prova att tända en lampa.

När linan glider på winchen beror det på att man lagt för få varv. Hur många varv har du när linan glider? Minst 2-3 varv, ibland fler om det blåste mycket, brukade jag ha på den tiden jag seglade Express Fyra varv i det här fallet (brukar ha två varv på undanvind, tre varv på halvvind och fyra eller fem varv på bidevind). Håller jag emot och drar så funkar det att veva, men då drar jag ju redan så då kan jag lika gärna dra utan vev... Kan vara att det är hög friktion, en kombination av trumman skot. Att bara dra i skotet ger bara en bråkdel av vinschens kraft och räcker nog inte på bidevind. Kolla med ett annat rep om du kan få bättre grepp på trumman. Är trumman blank? Ska vara lite krusig (lättrad).

Med ett par varv extra behöver jag inte dra alls i skotet. Räcker att hålla handen mot lintrumman och veva med den andra. Enklare då man slipper ömsa grepp på skotet efter några varv. Bara att veva på. På film ser man ofta att en besättningsman drar allt vad hen orkar i skotet. Det tillför inte så mycket kraft som det ser ut. Kraften kommer från vevaren. Det är ju både veven längd i förhållande till lintrummans radie och nedväxlingen i vinschen som gör vevaren kanske 10-50 gånger starkare.

Kamera för koll finns för ett par hundra på ebay. Köpte en sån med inbyggd inställbar belysning. Tjocklek som en blyertspenna och 2 m sladd USB för dator. Går alltså in i kvartums rör. Kan sättas på ståltråd och lysa och titta lite här och där.

Fast när det gäller aktiebolag är personen s.k juridisk och visserligen ansvarig att betala men utan pengar.

Startmotorn av det här slaget har detta vanliga problem som beror på att det lilla kugget kärvar på axeln. Ta isär och gör rent och fetta in. Är man i nöd kan start fixas om lilla kugget bromsas t.ex med en träbit eller vad man har. Då tvingas lilla kugget att klättra upp så det går i ingrepp på stora kuggkransen. Tillfälligt kan det gå att få in olja så det går lättare för lilla kugget. Det sitter på axeln som en mutter med stor stigning och endast kuggets tröghet gör att det klättrar upp. Det behövs alltså inte kärva mycket för att det ska stanna nere och bara snurra med. När det ligger på gränsen funkar det när batteriet är fullt. Konstruktionen kallas Bendixdrev. Googla och se konstruktionen.

Vad skulle hända om jag bara lägger en tjock oring under muttern? Ett spår som den får expandera i och fylla gängorna är förstås en bra lösning. Packning på tub likaså. Inga stora tryck som kan ställa till det vad jag kan förstå.

Vår MD11C som är en nyare variant av MD2B sölar ner i utrymmet under motorn. Det är nog pga att jag använt de gamla muttrarna. Finns det nån packning man kan använda istället för nya muttrar. Muttrarna förstörs också av några åtdragningar då de är i mjukare material än stängerna. Drog sönder en mutter på våra motor.

Jag bytte instrumentet då jag trodde att det var trasigt. Tog isär och tänkte laga på vinst och förlust. Nytt kostade strax under 10000. Hittade sen ett instrument hos motorskrotaren/meken David i Göteborg för en billig peng men det funkade inte ändå så givaren var problemet. David hade sådan och sen funkade allt. Gissar att givaren är induktiv och ligger nära ett kugghjul som ger pulser som instrumentet räknar.

Kan vara bra också att få storen mer bukig när man inte har vinden i näsan. Släpp efter på aktre snöret så seglet blir mer som genuan. Har man lösfotat som inte sitter fast efter bommen så får man en fin buk i hela seglet som drar bra.

Hur varmt går den? Det tycks mig att alltför många reagerar med tempmätaren och har svårt att klara av att se den gå upp mot rött. Speciellt gäller det här efterkonverterade motorer som fått glykolvattenkylning men har kvar sin originaltempmätare. Den är graderad för att visa grönt för runt 70 grader medan en motor med slutet system klarar över hundra grader. Man ska inte lyfta på locket på expansionskärlet under motorgång. Vår motor är av denna sorten, en gammal MD11C och instrumentet är original. Visaren går in på rött och återvänder till gröna området med jämna mellanrum. Då ser man att termostaten jobbar och jag lutar mig tillbaka i visshet att motorn inte kokar. För säkerhets skull kollar jag ibland nivån i expansionskärlet. Behöver jag inte fylla på tycker jag inte att motorn kokar. Lätt att se om det droppar ur vid locket också. Glykolen dunstar inte bort i brådrasket och finns kvar som en dokumentation över ev. kokningar. Kommer ihåg en gammal Amazon där vindrutan alltid hade en kladdig hinna. Det var kupévärmepaketet som läckte lite.