forgus31

En kamera på sladd med usb anslutning till en pc går ner i hålet. Sk endoscope. Sök på ebay. En hundring inkl frakt. De har lyse som kan regleras och man kan se riktigt bra på pcskärmen. Bra att ha i verktygslådan även hemma. http://m.ebay.com/itm/151407898459?nav=SEARCH

Har du fått upp alla flisorna från den trasiga tryckaren? Vad jag vet så sitter den i sitt hål och jag har svårt att tänka mig att man får upp den utan att få med alla flisorna upp ur hålet. Då får man ha otur om man spiller nån bit. Bilden visar bara en av bitarna visserligen men jag skulle tro att de andra ligger under motorn. Ett smalt rör och en stark dammsugare kanske annars kan suga upp delar. Eller har även tryckarens undersida splittrats?

Leta delar. Lägg inte för mycket pengar på renovering. Är motorn lättmekad där den sitter eller lätt kan lyftas ur/i, byt då toppar, stötstång och tryckare. Kanske du kan få toppar på öppet köp och testa. Går maskinen inte bra kan du bryta utan alltför dryga kostnader. Gick det bra har du användbar kunskap som bonus för framtida bruk och en motor några år till. Kolla med Davids mekaniska i Göteborg eller liknande motorskrotare. Kanske kan du låna en skaplig topp och övriga grejer du behöver. Jag har lånat grejer av David utan några problem och det har funkat bra video flertal tillfällen.

Teorier igen: om vatten trängt in via hävert eller på annat sätt fyllt cylindrarna så de är fulla med vatten går det trögt för startmotorn redan från början. Svänghjulet hinner inte lagra nån större energi och startmotorn kan trycka ut vattnet utan större risk att slå sönder grejer. Man kan ju jämföra svänghjulet med en riktigt tung slägga. I detta fall med vatten i alla cylindrar blir det kort eller ingen anslagslängd med släggan/svänghjulet och mao ingen lagrad anslagsnergi. Med vatten i en cylinder och med sämsta läge i de fyra takterna kan svänghjulet få upp mycket större energi och det blir som att slå med en slägga med bra anslaglängd. Man har lättare att förstå vad en slägga kan åstadkomma än vad svänghjulet kan ställa till med men det blir samma upplagrade rörelseenergi. Släggan kräver att energi lagras upp för att fungera som tänkt. Annars blir det som att pressa på rälsspiken som ska slås i slipern. Vådlig skillnad inser man.

Tror det är en variant med byte av batteri varje vår. Borde klara att hålla batterierna på samma nivå. Var tar energin vägen när strömmen bryts ? Det riskerar bli en kraftig spik med hög energi och spänning om inget tar hand om den vid brytningsögonblicket. Möjligen finns redan en gnistsläckare monterad på bogisen.

En avgasventil ska öppnas när kolven går uppåt för att blåsa ut avgaserna. Det blir ett tungt jobb när avgaserna ersatts av vatten. Vatten går inte att trycka ihop och kolven är dessutom på väg åt fel håll, dvs trycket blir vad startmotorn mäktar med. Nåt måste gå sönder eller startmotorn kurka. Eller tänker jag fel? Är lekman så det är min teori.

Ser bra ut med tabellen tycker jag. Enda felet är ett h i energiberäkningen försvann (Wh). Och PC som kan räcka med 5 timmar per dygn. När vi går längre sträckor sätter vi GPS av den gamla sorten med lcd display. Den drar 100mA tippar jag. En väldig skillnad i energiberäkningen blir det.

Pc drar ju en del men behöver inte vara på när du är ute på havet. Då duger en gps med slutdestinationen. Vi har 250W och det räcker bra när solen vid normalt väder. Regnmoln tar bort nästan all laddning men molnigt med nån blå flik av himmel ger 30 % ungefär när solen är bakom molnen.

Svinnet blir också mindre ju större batteri du har i förhållande till ström duladdar/laddar ur. Därför - maxa batteribank. Solceller är billiga. Därför maxa även där. Vindkraft går bara sönder när det blåser alt laddar dåligt i svag vind och är dyrt. Några stuvade 100w solisar plockas fram vid strömbehov. Snöra fast i bästa vinkel och låt ett par smidiga tvåledare mata batterierna. När man hittat bra placering kan de hänga kvar och tas in vid fulväder. Själva hade vi i somras 85W framför sprayhood fäst med några snören som ibland lossades och panelen vinklades mot solen. Tid för sånt förkortar resan med lika lång tid.

Ledlampor ska det bli i båten för att spara ström. Vi har ganska många 20W glödlampor. Med alla lampor ersatta med led spar vi 80% eller nåt. Hade med mig en 12V led en sån med pinnar som jag testade på toan och den lyste som halogenlampan. Var inte polaritetsberoende heller. http://m.ebay.com/itm/251592376973?nav=SEARCH

Tack för dina böcker Curt! Såg att det finns en ny med 700 båtar i test. Får väl köpa den nästa gång du säljer den på nån mässa. Av de granitkörningar vi haft under åren har ingen varit av sådan art att båten sjunkit direkt men i ett par fall behövt tas upp för kontroll. En gång körde vi upp på ett grund med Maxi 77 och båten fick saltvatten på durken. Vi blev lossdragna från grundet och lyfte båten och kunde konstatera att vantens förstärkningsstång mot båtens botten trängt igenom skrovet. Vanligt på äldre 77 ord att man eftermonterar såna för att fönstrena inte ska läcka. Turligt nog hade jag plastreparation ombord och vi fortsatte vår semester morgonen därpå. Jag har ingen kölfobi då kölen alltid hållit men efter ett antal roderskador är det rodret jag är rädd för. Spadroder ser farligt ut och utmattning av material är en svår teknisk utmaning. Hur många böjningar håller en hjärtstock för. Roder som plötsligt går av i vattenlinjen har vi råkat ut för utan att gå på grund och utan större påfrestning av extremt väder. Max livslängd uppnådd helt enkelt. Jag förväntar mig att kölen på Forgusen håller för alla smällar på båten vi seglar med nu och jag behöver inte kolla under durkarna om det inte är ett tvärstopp i över 5 knop men räknar med att inte ha några gelcoatsprickor vid tvärstopp i 7 knop men vad vet man innan man testat. De gånger jag grundkört med Maxi 77 har det synts små sprickor i gelcoaten men det har inte blivit några hållfasthetsproblem. Dvs när jag gått på efter det har kölen suttit bra och ingen vatteninträngning. När vi går på mässa och båtarna står torrt brukar vi kolla under och både köl och roder ser numera svagare ut än på de gamla. Min roderfobi och risken att smälla på grund inbjuder inte till nybåtsbyte i första taget. Ute till havs får man klara sig själv och hål vid roderinfästningen är min skräck. Livflotten finns ombord men vem ser den när man själv inte sett en båt på hela dagen.

En startmotor med gummihjul som trycker hårt mot svänghjulet kan vara möjligt, åtminstone i teorin. Idėn är att startmotorn sätts på en svängarm som vid start trycker hjulet hårdare mot svänghjulet. Ju större moment desto högre tryck. När dieselmotorn startat och får större fart än startmotorn svängs startmotorn undan och startmotorns ström kan brytas.

Med en startkabel ombord har man minst samma säkerhet som bilisten. Väldigt liten sannolikhet att både batteribank och startbatteri är så urladdade att inte motorerna startar. Det är båtägarens skräck att bli liggandes utan ström till en start. En start tar inte ens 1Ah, som ett mobiltelefonbatteri ungefär. Ändå görs batterisystemen för värstvärsta scenariot. Med rätta kanske men det finns reservalternativ, låna ström utifrån, solcell eller kanske bära in ett nytt. Det man inte vet är när startbatteriet nått sin livslängd. Startkablar till husbanken fixar ändå starten.

Är det dubbla utombordare av mindre modell är det bra att båda får hjälpa till. Är det större motorer med "riktiga" generatorer ska man ha en stor batteribank för att få bättre laddström. Redan en 50A generator räcker för en 300 Ah blybatteribank. Endast de första minuterna kan strömmen vara lite i underkant och bli lite högre om båda generatorerna jobbar ihop. Vad har du för generatorer och batterier? Vissa batterier klarar att ta emot högre ström. Är det stor skillnad i spänning när batterierna är tomma resp fulla är det för dålig kapacitet på generatorn. Mäter du t.ex 13.5V när ackarna laddas orkar generatorn inte och har alltså nytta av hjälp. Detta under förutsättning att spänningen kommer upp till minst 14,4V vid fulladdad bank. Det är dock sällan man får bättre laddning när man skaffar större generator eller som du har möjlighet till att dubblera. Med liten generatorn menar jag mindre än c:a 60A. Det som kan öka laddningen är höjd spänning men kan vara sämre för batterierna. Överladdning är bra under ordnade former för att sulfatiserade plattor ska normaliseras. Det grejar inte en vanlig enkel växelströmsgenerator men normalt kan man vänta tills man får bryggström och låta båtladdaren ta hand om det. Själv lät jag sense ledaren från generatorn gå via en diod för att öka spänningen då den bara gav 14,1V. Med dioden lämnade generatorn 14,7V. Det körde jag med rätt ofta men kunde välja med en switch som jag märkte hög/normal laddning. Kuriöst nog har båten senaste två somrarna varit utan generatorn då den gick sönder. Vi klarar oss med solpaneler på drygt 200W. Batterier gillar mycket solceller. Lugn laddning under lång tid med en modern regulator för ett par hundralappar på Ebay.

Vi har seglat i Stockholms skärgård i ett dussin år och på västkusten i 35 år. I Stockholm blev det nästan bara inomskärs och nån enstaka avstickare till Åland när det var säker väderprognos. Vi hade långfärdsjolle som passade bra i platta vatten. Längsta seglingen var till Vänern. Tre år i Stockholm seglade vi Maxi 77 liksom även i Göteborg i många år. Tolv år har det blivit med Forgusen nu. Totalt sett har vi alltid varit nöjda med våra båtar och anpassat oss till dem. Jollen var inte nån säker båt och med ettåring ombord hade vi alltid släpjolle efter båten. Nackdelen med Maxin var egentligen bara utomskärs i bidevind där den blev väldigt obekväm. Den platt bottnen fick allt att skaka och det skvätte väldigt upp i sittbrunn. Oftast seglade vi Maxin inomskärs och vid gott väder över till Norge och Danmark. Hon gick fint på undanvind och kändes aldrig osäker. Med den tunga Forgusen blev komforten bättre på bidevindsbogarna och vi vågade ge oss ut på lite längre färder på Nordatlanten när väderprognosen var någorlunda god. En resa till Shetland, England via Kielkanalen hade vi inte vågat med Maxin med de flesta lite större båtar. Viktigare att kolla vädret men blir det miss därvidlag är mycket värt med en båt som håller ihop och sköter sig bra med automatstyrning. En familj kan ha svårt att klara ett par dygn vid ratten så det är en viktig detalj. Som en sammanfattning av våra erfarenheter kan jag säga att man anpassar sig till båten och säkerhet kan fixas med räddningsflotte och komfort får man överse med. Har man inte bråttom föreslår jag en båt som har tyngd och som går att kryssa med utomskärs. Långkölat eller inte kan diskuteras. Bra manövrering i hamn kan övertrumfa slingerfri gång. Du har alltså väldigt mycket att välja bland och jag önskar lycka till med att hitta rätt.

Min chef på 70 talet hade en OE32 som jag gastade på under några 24timmars och en 48. Den var mycket robust och ett snyggt bygge. Får du fatt i ett fint ex är det bara att slå till.

Vi ska inte blanda ihop bilbatterier och båtens startbatterier med "hushållsströmmen" ombord vilket flera också menar. Start av motor kräver stor ström under kort tid vilket är tvärtemot batteribankens uppgift. Ett hårt sulfaterat startbatteri klarar hög ström men inte många sekunder. Lättstartad bil kanske tar en sekund och bråkdel av Ah. Om motorn vore trög kanske ett par Ah skulle gå åt och kan vara gränsfall för det misskötta batteriet. Såna batteribankar gillas inte ombord när kvällen kommer och allt ska strömförsörjas. Då behövs många Ah. Jag har också läst många inlägg där man plågar batterier med påslagna kylar och låter solceller sköta om försörjningen när båten ligger oanvänd vid bryggan. Gott för smöret men sämre för batterierna. Efter en regnig vecka finns risk för sulfaterade batterier.

Dvs vrida 90 grader. Röret snurrar ganska lätt i sitt nedre fäste. Det är alltså inte fastsvetsat eller så utan troligen gänget i blocket eller bara intryckt i ett hål.

Det var ju en risk förstås. Med fulladdade batterier kan man tänka sig att spänningen kan stiga till ganska höga värden. Men 100V klarar den nog inte med så mycket ström. Se till att köpa en regulator som klarar 100V isåfall. Såna finns. http://www.ebay.com/sch/i.html?_from=R40&_trksid=p2050601.m570.l1313.TR0.TRC0.H0.Xsun+regulator+input+100V+from+sun+cells&_nkw=sun+regulator+input+100V+from+sun+cells&_sacat=0

Solcellsregulatorer tillverkas i stora serier och är bra och billiga. Ebay erbjuder ett stort antal till humana priser. Köp en tillräckligt kraftig. Gärna en som ger lite information om batterier och laddning. För ett par hundra har man en hemkörd till brevlådan eller närmaste postombud. Utombordare har ibland bara likriktning och likriktaren benämns ibland felaktigt laddningsregulator. Skulle man kalla den för likriktarbrygga blir det svårare att sätta högt pris. Likriktarbrygga för 20A kostar bara ett par tjugor.

Sockerbit av bra kvalitet dvs av mässing är bättre än klämkontakter klämda med leksakstången som följer med satsen man köper då man inte har råd med en proffstång. Sockerbiten har nog fått sitt vanrykte då de är av den vanliga stålmodellen med mässingglans. Billigt men man är lurad. Svårt att handla nuförtiden med alla som ska förbättra sin vinst. I detta fall får man ta fram magneten. Ha den inte i plånboken bara. Risk för radering av kortens magnetremsa. Det finns ju en fördel med sockerbiten om den är av mässing, skruva åt skruvarna hårt med en skarp liten mejsel. Du får garanterat kontakt. Om man ändå känner sig osäker vet man var den dåliga förbindelsen är. Kräver att man har strömbrytaren på och nån som kollar när det börjar lysa. Kan det bli enklare. Men tyvärr har jag mest funnit stålsockerbitar de senaste decennierna i vår båt. Och stålskruv förstås. Då är det bara att byta.

Hittills har jag klarat mig från att dra ny kabel. Sällan den tappar ledningsförmågan. Försök med multimetern istället. Kommer du på knepen med den har du lärt för livet. Man famlar i blindo när man inte har kläm på mätning av ström, spänning och motstånd. Tex: du mäter 12,7V vid lanternans två ledare. Koppla bort en av ledarna till lanternan. Sätt multimetern på motståndsmätning och mät på lanternans två ledare. Visar multimetern oändligt motstånd (borde vara nån Ohm) kolla på samma sätt om glödlampan är ok genom att ta loss den och sätta mätsladdarna direkt på lampans elektrod och gods. Ok dvs nån Ohm indikerar oxid/avbrott i lanternan. Oftast fungerar det när man sätter dit lampan igen när oxid försvunnit av rörelsen. Multimetern håller bra så länge man inte mäter på strömområdet. Kan kallas överkurs men bra att veta att säkringen kan bytas i multimetern.

Det kan vara två fel. Laddningen var nog det ena. Känns som att tändsystemet är svagt också då det borde hänga med bra mycket längre än till 12V. Finns ingen anledning att konstruera det så motorn ska bli extra känslig för spänningsfall. Gamla motorer med svaga svänghjulsmagneter är klassiska tricket att slå ihop gnistgapet. Vill man ha motorn helt ok ska man byta felande delen. Annars får man leva med motorn som inte tål ett fel till t.ex dålig bensin, lite mindre optimal bränsleblandning, fuktigare i luften osv. Jag skulle föreslå en koll på spänningen på tändsystemet så det är samma som batteriet. Åtminstone inte så mycket lägre. Finns ju viss risk att det är spänningsfall nånstans. Är spänning runt 12V skulle jag kolla om motorn går bra med extra stora gnistgap, annars byta tändsystem. Mitt inlägg är inte skrivet för att jag kan nåt om motorer utan mer som stöd för logisk felsökning. Man utsätts själv ibland för yrkesfolk som snabbt måste ta sig an nästa objekt och det är ju inte så konstigt. Lätt att doktorn ger en medicin som dämpar symtomen istället för att hitta felet. Nu är det ju gördetsjälv och då kan det finnas tid att hitta felet. Ett sätt som ibland kan användas i felsökning är att "stressa" felsymtomet. I ditt fall med lägre spänning vilket redan inträffat. Motorn borde klara lite låg spänning och rätt slitna stift. Pekar i ditt fall på svagt tändsystem eller tex oxid i nån kontakt så tändsystemet får för lite energi. Felsökning kan vara kul när man har tid annars blir det som hos doktorn som ordinerar smärtstillande till hjärntumören för att hinna med nästa patient.

Svårt att svara på en sån fråga. När erfarenheten infunnit sig finns sällan laddaren kvar i sortimentet. Eller så har den plockats bort för att den var en dålig produkt. En viss självsanering alltså. Jag hade en Biltemaladdare med fläkt. 12A som funkade några år. Fläkten byttes och laddaren funkade kanske fem år totalt. Men att säga att en laddare fungerar bra efter att ha haft den en sommar ger inte mer än att den laddar vilket alla laddare gör. Klarar den 10 år i en salt miljö tycker jag det är en bra laddare. Nån sån har jag aldrig haft!

Den som kört på en olja som fått motorn att paja kan lägga upp det här. De motorer av äldre datum vi har i våra båtar klarar sig med alla motoroljor som finns till försäljning av ansvarskännande företag. Den olja som motorn fick i våras är en Biltemaolja som rekommenderas för gamla traktorer. Skulle vara lite mindre rökig. Motorn gick fint under sommaren fast det var en traktorolja. Det är väldigt sannolikt att den som fått sin motor förstörd av en dålig olja sprider information om detta. Ändå är det inte var dag man ser något sådant. På en välbesökt bilsajt för motorintresserade och bilmekar efterlyste jag något motorras som kunde härröra från dålig olja. Sajten hette lagabilen.nu. Numera nedlagd tyvärr. Troligen pga att den var kontraproduktiv för yrkesfolk som hängde där och annonsörer i branschen. Något om rasad motor kom aldrig upp. Så alla som handlar olja av sämsta kvalitet och vill tvåla till den eländes oljeförsäljaren : Vad hette oljan!