forgus31

På torpet har vi en 5 liters vattenvärmare med sån armerad genomskinlig plastslang. Temperaturen har vi ofta högt ställd för att få så mycket varmvatten som möjligt i den lilla värmaren, ibland nära kokpunkten. Den slangen har klarat 15 år ungefär. Samma typ har vi också i båten från varmvattenberedaren. Där är vattnet 85 grader. Ser ingen nackdel med att slangen blir mjuk av varmvattnet där den hänger eller ligger. Blir det problem kan den ju fästas. Har själv inte klammat den i båten men på torpet sitter den hängd i en krok innan kranen. Den värmaren är av lite kufisk sort. Den har ett kärl av plast och tål inget vattentryck. Kranen är då gjord så att det kalla vattnet trycker ut det varma. Slangen blir på så vis inte trycksatt men i båten är det pumpens tryck vad det nu kan vara. Funkar iallafall även där.

Snyggt jobbat!

Horisontellt rör ger flera fördelar. Stabilitet. Den ena stolpens sidostag stöder den andra=dubbel styrka i sidled. Eller man kan rensa bort sidostagen för stolparna och flytta upp dem till två snedstag mellan horisontella röret och stolparna. Dävertfunktion. Två horisonella korta rör bakåt eller luta stolparna bakåt lite. Bra placering av horisontt. solceller

Det fina med gräsklipparmotor är att den är varvtalsreglerad. Generatorn går ju olika tungt och motorn måste på nåt sätt styras. Jag märkte detta när jag monterade en generator på en utombordare. Endast om motorn fick driva båten kunde ett stabilt varvtalsläge erhållas. Motorn rusade annars eller dog. Detta trots att spänningsregulatorn ersatts med en reostat. Det har med motorn effektkurva att göra. Om man använder en motor utan varvtalsreglering ska man nog välja utväxling så motorn alltid är starkare än vad generatorn kan ladda vid varje varvtal. Det vill säga stor remskiva på generatorn och liten på motorn. Jag hade samm diameter på båda remskivorna i utombordarfallet. När jag använde samma generator för ett försök med släpgenrator fick jag problem med att generatorn antingen bromsade till låga varvtal eller snurrade fort men gav dålig laddning. Det var helt omöjligt att få optimal effekt. Bättre reglering än den manuella reostaten eller en starkare propeller hade kanske löst problemet. På liknande sätt som på utombordaren skulle en nedväxling göra att generatorns och propellerns effektkurvor får en bättre anpassning. Då kanske även generatorns spänningsregulator skulle kunna användas. Jag använde i båda fallen en reostat som varierade fältströmmen.

Nu är jag ju inne på att krångla till det på enklaste sätt:) Många prisar mer krångliga lösningar för dyra pengar som ändå inte ger optimal laddning. Så länge jag inte monterat in nåt i laddsystemet har jag fortfarande chans att få den bästa lösningen. Då solcellerna klarat energiförsörjningen två somrar är behovet inte brådskande och vanlig bilgenerator har jag liggande i skrotlådan. Den gamla generatorn jag hade på en 6hk Johnson utombordare som Mackeys tråd påminde mig om.

Det är klart att största utbudet av elektriska och elektroniska prylar drivs med 12V och för alla redan installerade prylar får det vara så. Dock funderar jag på ett alternativ till den vanliga generatorn. Den är ju ingen optimal batteriladdare, tänkt för fulladdat bilbatteri och inte för att ladda även båtens batteribank. Solcellsregulatorerna anses väl utvecklade och är ju tänkta för just laddning av stora batterier för hus eller sommarstugor som saknar elnät. En lämplig generator för driva en solcellsregulator kan vara en vanlig 12V med förhöjd spänning. 17V kan vara lämpligt. En sån generator blir inte så känslig för glapp i huvudströmbrytaren eller andra kopplingspunkter. Den troliga anledningen till att båtens generator pajade. Sätter jag regulatorn vid batteribanken spelar det ingen roll med lite spänningsfall i kabeln från generatorn. Inga nya kablar behöver dras mer än de två från regulatorn till batteribank.

Jag som inte har nån generator i båten är öppen för idéer om nåt alternativ till den vanliga 12voltarn.. Är det dags att ändra systemspänning på båten? 48V? Har för mig att bilarna kommer ha högre spänning, pengar att spara på klenare kablage. Runt 50V är väl fortfarande inte så farlig spänning om man råkar komma åt nåt oisolerat. Med en lämplig DC permanentgenerator kan jag kanske ladda via solcellsregulator. Billigt och kapabelt. Nån som provat en DC-motor som generator? Lite diskussion kanske

Rent teoretiskt finns risk att det ska bli fel i praktiken ja. Jag misslyckades ju att laga min generator, troligen var laddregulatorn trasig som jag köpte på Ebay. Inbillar mig att jag klarar mig med solen istället och det har faktiskt funkat två säsonger nu. Känns lite konstigt när man kör motor och inte får laddning. Det sitter i ryggmärgen att man vid motorgång kan slå på alla elgrejer och man känner sig lite halv på nåt sätt. Dock har vi inte brist på ström ombord, det har varit ett par bra somrar. För att få lite extra laddning känner jag för att montera nån liten generator på motorn ändå. Gärna en som ger runt 15-25 V DC och som jag kan ansluta till en solcellsregulator av lite större typ. Det skulle lösa batteriladdningsproblematiken. Läste att den ska vara isolerad från motorjord vilket väl inte ska vara nåt större problem. Tycker det kan vara dags för nån tillverkare att börja göra ett sånt värmare-elverk som jag har varit inne på i mina tankar. Kallar man elverket för värmare blir det dessutom OK att ha ett sånt gående i hamn. Nu finns väl sånt här redan men kostar väl mycket. Är inte säker på att man nyttjar spillvärmen från elverket, t.ex Whisper. Jag antar att folk som inte har el draget till sitt hus och bor i ett kallt område har nytta av liknande mackapär. Större delen av energin i en bensin eller dieselgenerator blir inte el utan spillvärme som gärna nyttjas i hus eller båt när det är kallt.

Jag har haft några problem under åren då jag lagat trasiga sömmar i segel och kapell. Första gången jag försökte sy i ett segel gick tråden av ideligen. Felet var att tråden inte rymdes i nålens skåra och skars sönder av den vassa segelduken. Större nål så var den saken fixad. Nål 120 t.ex. Det andra problemet har varit att maskinen kör fast och en massa öglor bildats på dukens undersida. Det visade sig vara övertrådens trådspänning som inte gick att justera tillräckligt. Vid varje stygn bildas en stor ögla av maskinens skyttel. När nålen är på väg uppåt ska övertråden dras upp och knyta ihop öglan till en knut. Orkar inte övertrådens trådspänning hålla emot glider tråden bakåt i "trådbromsen" (trådspänningen) och en ögla bildas på undersidan. Mer eller mindre. I bästa fall funkar det men stygnen blir fula på undersidan. Övertråden har inte dragits upp tillräckligt för att knyta stygnen. Med ökad övertrådsspänning kan man få lika snygga stygn på undersidan. Detta har varit problem på alla maskiner jag provat utom segel och kapellmaskiner. Det är dock inte svårt att fixa en extra trådbroms för övertråden. Låt någon bromsa övertråden när den rullar av spolen genom att bromsa lite mellan tummen och pekfingret med jämn friktion och gör ett test i tjockt material. Jag tog två plåtbitar en skruv och mutter och en skruvfjäder och klistrade upp på symaskinens ovansida med dubbelhäftande tejp. Med muttern gick det att få till en högre trådspänning och stygnen blev snygga även på undersidan. Trögt går övertråden i galon, fönsterplast, tejpade sömmar och vid tjocka tyg och många lager. Tejp för segel och kapell är nödvändigt för att inte tyget ska förskjuta sig när man syr en längre söm. Det är övre tyget som bromsas lite med resultat att det sträcks mer än det undre. Den dubbelhäftande tejpen hittar man t.ex hos segelmakarn där man också kan köpa tråden. Resten av syendet är ett evigt rullande av tyget för att få rum med det i symaskinens korta arm. Man får se till att ha minsta tygmängd i symaskinsarmen. Här har man nytta av att ha vältrimmad övertrådsspänning så stygnen blir lika snygga på undersidan. Det blir ett evigt vändande på arbetsstycket men i det stora hela är sömnaden en trevlig sysselsättning. Om inte annat så är det bra att kunna laga en trasig våd eller fixa ett enklare kapell. Vår sprayhood som vi har nu sydde jag på en vanlig lite starkare maskin med extra trådbroms. Har också lagat några segelsömmar. Tyvärr har vi för stora segel numera så det blir för otympligt med hanterandet så segelmakarn får fixa.

För min del tycker jag det blir mycket prylar för lite ström. Jag gjorde som föreslagits ovan med diod i avkänningsledningen. Det gav 14,7V. Det sparade även ett par kg koppar, dvs att ansluta senseledningen mellan generatorn och batteribanken. Jag slapp även byta dioderna som finns för att separera startbatteri och husbank. Då vi ibland har gått med motor i många timmar i sträck några gånger anslöt jag en strömbrytare för att kortsluta dioden i senseledningen. Skulle man glömma bort den switchen vid fulla batterier blir inte laddströmmen katastrofalt stor. Med tre 80 Ah fritidsbatterier 2-3 A vid 14,7V. Nu är det inte ofta vi kör 5-10 timmar i sträck så det är inte betungande att manuellt styra hög/underhållsladdning. Men som sagt. Det går åt väldigt lite prylar. Å andra sidan inte så mycket som kan gå sönder. Nu gick ändå något sönder och det var generatorn. Jag kan ha orsakat det med min diod som gav generatorn lite extra power. Kanske hade jag också vattenvärmaren på och tomma batterier. Eller det kan ha varit glapp i nån koppling t.ex huvudströmbrytaren. Hursomhelst är det inte fel att ha en överdimensionerad generator. Jag såg att generatorn laddade runt 60A när den pajade och den var märkt 60A om jag minns rätt.

Kul att läsa när man är svensk. Bara en massa plus för segling där vi själva mest håller till. Bra att veta att man inte är helt fel ute.

Jag såg också filmsnutten och tänkte på lite styggare vågor. Det blir en avvägning mellan magplask och klyva vågen. Typ ubåt. Den här båten passar nog bra på Ålands hav. Läste nyligen om en bok där en Petterssonbåt seglade upp från Stockholm till Narvik tror jag det var. Det funkade rätt bra ändå trots att Petterssonbåten ju har dålig bärighet i förskeppet. Fart och vågor har sitt motsatsförhållande. Låg fart går alltid att fixa så jag tycker båten är vad jag skulle kunna tänka mig som ersättare för vår segelbåt. Tyvärr går den inte på luft! Jag tycker att evolutionens stickspår med motoriserade båtar kan få rosta sönder. Vinden kan få fortsätta att driva fartyg framåt. Så har vi haft det i årtusenden. Vi vet ju att oljan ändå inte räcker mer än några hundra år.

Båtägaren råkar nån gång ut för generatorstrul. Det är nästan som risken att gå på grund. I början av båtkarriären är det förstås sånt som bara händer andra. Förebygga har inte särskilt hög prioritet men gamla uvar och yrkesfolk har nog några bra tips att dyvla på oss. Har ett minne från 70-talet. Min chef på Facit hade seglat långt, från Stockholm till Höga Kusten. Gick med motor och trampade på huvudströmbrytaren så strömmen bröts. Märkte sedan att generatorn inte laddade och hade några liggedagar i Härnösand med sin stora lyxbåt, en Shipman 28. Dioderna hade gett upp i generatorn. Detta tog jag till mig trots att det kom från min chef. När det hände att generatorn på bilen slutade att ladda när vi besökte Göteborg och verkstaden debiterade ny generator för ett par tusen chansade jag och bad dem istället byta likriktarbrygga på Volvons trasiga generator. Jag hade turen att det var just likriktaren som pajat och kom betydligt billigare undan då dom fick behålla sin nya generator.

Den här tiden på året är rätt trådlös och kan passa för lite allmänt utbyte av erfarenheter. Många har råkat ut för något och fått erfarenheter som andra kan få den mjuka vägen. Maringuiden är en bra källa att ösa båtkunskap ur och min tanke är att Bästa Skeppartipset kan få efterföljare med flera ämnen. Maringuiden ger möjlighet till sökning via Google så det som skrivs kan även bli som ett minne för dig själv. När man med åren börjar få förstånd glömmer man dessvärre bort sin gamla käpphäst. Googla så kan du hitta tips som du själv lagt in. Tråden kan gärna innehålla en historia som föranleder tipset. Skepparhistorier kan jag lyssna till hur mycket som helst. Kör igång!

Kollade den igår. Blåste fortfarande så det var svårt att gå på bryggorna. Såg ett par som stöttade varann och trippade fram försiktigt. Såg minst två vinterliggande båtar som slitit av akterförtöjningarna och lagt sig längs bryggan. Den stora 130W solpanelen hade lossnat från sina fyra fästen där alla skruvar skruvat upp sig. Inga lastuttag. Panelen hängde turligt nog kvar i ett snöre som höll uppe en livboj. Verkade ha klarat sig. Laddade fortfarande men kanske inte fullt då jag misstänker att den kan ha tryckt sönder en cell då den legat och hasat på ett hörn av targabågen.

På långfärd med minimal båt skulle jag minimera last i möjligaste mån. Elverk med bränsle går bort. Solceller kräver inte bränsle i dunk och ger bra solskydd. Lätt att stuva på däck eller hänga upp efter mantågen, pushpit osv. Kan ladda samtidigt.

Ligger du för ankar (svajankring) är Danforth sämre än ett plogankare. Ett bra och billigt är Delta. Ett sånt på 16kg och en massa kätting är en bra lösning. Kanske du klarar dig med 10 kg. Vi har 16 till vår 5 tons segelbåt. Med 40m kätting och 30 m rep. Tyvärr blir det sällan man får möjlighet att ankra annat än i skärgård eller bakom nån ö. Det går ju inte att bara slänga ankaret utanför nån kust. Även om det inte blåser så är det sjögång. Om inte annat så från svall från fartyg man inte ens ser. Kätting behövs för att dels få bra fäste men även för att kättingen inte är så känslig för nötning. När vinden vrider skannar linan/kättingen över ett stort område och kan fastna på vassa stenar. Koraller är typiskt sånt har jag läst. Även med kätting finns risk att fastna när kättingen lagt sig runt olika korallhuvuden. Man kan då fästa några bojar/dunkar som bär upp kättingen över det som sticker upp. Man sätter alltså några bojar så kättingen flyter några meter under vattenytan. Härligt med bra ankardon tycker vi som upptäckt det på senare år. Vi utrustade båten med det för en segling till England 2010 men fick inte nytta av det mer än en gång då vi gått på grund och behövde lugn och ro för att finna den nya pinnade leden. Varje större storm kräver nya sjökort! Hemma i skärgården är ankaret med spel ett bra och enkelt sätt att få lugnt och skönt efter en dags segling.

Jag förstår nu Behemacs syn på motorn vid start. Kort startpik för att bygga upp stora magnetfält. Dock lätt last under några millisekunder som sen stegras tills fullt varvtal uppnåtts. Bra jämförelse med startmotor som tvärtom har största lasten med den stillastående svängmassan samtigt med att magnetfältet ska byggas upp.

Lastutgången är till för att rädda batterierna från farligt hög urladdning. Ett lastuttag kan alltså ge ström även när batterierna är nästan tomma. Det kanske är den svaga solen som spökar. Den är ju som sämst så här års. Dock verkar du ha rätt spänning in till regulatorn men det är väl också vad den ska vara för att få maxpower. Provlasta för att se om solen orkar ge mer för att utesluta att regulatorn lagt sig på underhållsladdningsspänning. Är solpanelerna horisontella kan nog effekten vara vad solen mäktar med. Prova att vinkla paneler. Låter som regulatorn anser att batterierna inte är fulla. Grön lampa borde ju lysa. Kan det vara ett batteri som gett upp. Testa att koppla bort alla utom ett och bygg på om det verkar ok batteri för batteri tills det skiter sig.

Det är på tapeten att göra antibiotika av jord. Det låter ju troligt att det är en massa bakterier och organismer som är nyttiga, kanske både för växter och djur.

Det finns appar för att mäta varvtalet baserat på ljudet. Har inte testat men beror väl på hur ljudlig motorn är. Kan vara nödvändigt att flytta telefonen tills den visar ett stabilt resultat.

Vilken känsla att styra ut i 6m/s och fullt ställ. Sittbrunnen lite större än i min första båt. OK-JOLLE. Man kan inte få allt om man inte ska kompromissa. OK jollen hade tex inte så svepande linjer även om jag älskade den. Också.

Knepet är att bara köpa färskpotatis bara för ett par dagar. Kylen förlänger också livet på den. Får man tag i vanlig potatis så håller den mycket längre. Vi har den i ett skåp under en koj bland lite andra rotfrukter, stövlar cyklop mm.

Om båten ligger för ankar och "seglar" fram och tillbaka kan man sätta upp ett litet segel bak på båten. Akterstaget brukar vara platsen.

Jag gissar att det är motorns rusning som avses. Seriemotor utan last kan varva sönder även om jag aldrig lyckats. Har nog gjort för få försök. Med fyrdubbla effekten som det blir med dubbla spänningen skulle jag nog lyckas om den får gå som en fläkt. Dvs utan nämvärd last.