forgus31

Vill man räkna i huvudet kan man utgå från enkla tal och sen lägga in approximeringar. Det är inga exakta värden man behöver utan mer en liten hum om effektförlusten för minimering av kopparmängden. Tyvärr finns ju regler för avsäkring också så det blir det som blir väl det som får bestämma leningsarean. En kopparledare har 0,018 Ohm för varje meter om den är 1 kvmm. 5 m kabel ger 10 m ledare. 0,18 Ohm alltså. Med 2,5 kvmm leningsarea kan man dela med 2,5 eller 3 så blir det 0,06 ungefär. U=IxR 1 kvmm 10m enkel ledare ger vid 3A 3x0,18 c:a 0,6V eller för 6A det dubbla; 1,2V Exakta värden 0,54V resp 1,08V. Vad man behöver veta är kopparns motstånd vid 1 kvmm så fixar man lösningen. Har man en så vek kabel som 1kvmm får man ändå inga våldsamma förluster. P=UxI ger ungefär 0,6x3 1,8W förlust och vid 6A ungefär 7W. Där drar det iväg och bli rätt stor förlust av den goda energin. Men ändå inte mer än 7% förlust på 100W och 1 kvmm 10 m (2x5).

Kolla med en stektermometer. Då får du lättare en jämförelse mellan motorerna. Man kan tejpa eller surra länselkroppen med en trasa mot en kylslang och låta det gå någon minut eller tills temperaturen stabiliserats. Har haft god nytta av en sån. En digital variant med larm hittade jag för en billig peng. Hade den inkopplad några år efter en kokning som visade sig vara mikrohål i topplockspackning. Motorn kan gärna gå med lite högre temperatur än normal kokpunkt. Går bra om man väntar med att kolla nivån i expansionskärlet. Detta är min personliga lekmannamässiga åsikt.

Nej Pseudonym det var Shetland vi besökte för några år sen. Reeds är bra att ha ombord om man söker info. Vi blev liggande utanför en av de tyska öarna då vägen in till hamnen var för grund. Sjökortet var för gammalt. Vi gick ut och ankrade och läste i Reeds var infarten började vilket var på ett helt annat ställe. Utan boken hade fått problem. Vädret är viktigt och vi som är hariga ligger och väntar på godväder med marginal dvs en säker prognos. Det kan visserligen bli så att det blir vindstilla men hellre dieselförbrukning än jättevågor. Farsund i Norge kan vara ett bra avstamp. Det ligger i stort sett i kursen och ett bra test att båten och besättningen är med på noterna. Norge är ju också värt ett besök och kan vara alternativt resmål. Tyvärr har Farsund börjat ta betalt för att ligga i hamnen. Tidvatten är inte nåt stort problem om man inte har bråttom. Missar man så kan det gå trögt i motström men en översegling på några dygn kan man ändå inte tajma in anlöpet så det viktiga är att hamnen kan angöras dygnet runt som de flesta större hamnar. Vi har inte besökt någon hamn som varit omöjlig att angöra vid lågvatten. Jo en i Tönning i floden Eider i Tyskland? Där parkerade man båten med köl och roder i dyn. Toan gick inte att spola då även skrovet la sig på botten. En märklig känsla att vara på båten som om den var uppallad. Köp alltså Reeds Nautical Almanac och bli en nautisk calenderbitare. Den har alla uppgifter om hamnar i Storbritannien med omnejd. Beställ boken på nätet det är billigast.

Jo lite anvisningsprovis kunde vara på sin plats. Var ute idag och vi tog en kopp kaffe. 10A inkl. en värmarstart. Frugan mätte upp den lilla vattenvärmaren full så det blev diskvatten för kaffekopparna. Annars brukar ett par koppar dra 6-7Ah.

Den seglingen skulle jag skjuta upp. En härlig segling om man har vinden i ryggen och har långt att åka. Men även då kan saker hända. Medelvind på 13 blir 20 i byarna och då kan segel sköras och slänggipp krossa en skalle och riva riggen. Eller man har full kontroll och reservplan och lång erfarenhet. Då har man ofta mindre otur. Min drömvind med sällskap ombord är 5-6 m/s. Bra tryck i fullt ställ på bidevind eller maxfart på halvvind och nästan lugnt i medvinden. Varmt i solen med badkläder och de man möter har jackan på. Synd att det blåser så mycket. Annars hade vi seglat idag. Var ute vid båten och den stora solpanelen hängde i snörena. För andra gången i år. För kallt i blåsten att fixa till det annat än proffesoriskt. Men åter till segla eller inte. När man är tänd på segling och alla är införstådd på strapatser kan man ändå ha god behållning och nytta av att känna på vinden. Det blir då inte säkert att målet nås utan man anpassar seglingen till omständigheterna för tillfället. Viktigt om man ska kunna sova är en lugn plats så höga träd är guld värda. Finns massor av lugna vikar att lägga sig i. Tänk på att säkra bommen med lina så du inte riskerar slänggipp.

13,7V är dålig laddspänning. Kolla om du har en gul ledning på generatorn. Är den kanske ansluten till plusskruven så kan man flytta den till batteriet. Sense kallas den ledaren ofta och känner av att spänningen är runt 14,4V. Därav min misstanke om att det finns en diod på vägen som sänker spänningen en halv volt. Generator som bara ger underhållsladdning finns nog inte så den kan ju vara trasig men då brukar spänningen ligga runt dryga 12V dvs ingen laddning alls. Min erfarenhet. Vi hade kass laddning i båten när vi köpte den begagnade forgusen. Tidigare ägare hade sett till att få installerat en bra generator av sitt varv. En 65A Med avkännarledare. Efter att ha åkt runt med den vissna generatorn ett par år intresserade jag mig för projektet och såg att dryga halv volt försvann på vägen till batterierna. Det var förstås batteriseparator med dioder som åt upp det den fina generatorn presterade. Såg då att det satt en gul tunn kort ledning på pluspolen. Den kom från generatorns inre. MG-ade problemet troligen och flyttade den till plus på ett batteri. Här kom generatorn till sin rätt. Dock var det ändå bara 14,1V vilket de flesta tycker är för lite så med en diod i avkännarledaren lurades generatorn att tro att batteriet bara låg på 13.5V och höjde till 14,6 V vilket ger bra och sulfatbrännande spänning att användas med förstånd (strömbrytare hög/normal laddning). Går bra med öppna blybatterier där man kan se om batteriet behöver fyllas på med vatten.

Min erfarenhet är att sulfaterat batteri håller spänningen som ett nytt men blir snabbare urladdat. Är det nära noll i kapacitet kan det fortfarande fulladdat ligga på 12,7 V men inte klara en start. Kan alltså vara som ett batteri med 1Ah kapacitet. Räcka för en start men inte två utan att laddas. Men som i bilen kan det funka om man inte använder lampor eller radio när motorn är avstängd. Under studietiden hade min rumskompis och jag köpt en skrothög som vi körde omkring i. Den hade två parallellkopplade batterier som tillsammans gav start ibland men oftast inte. Där hade vi nog högst en halv amperetimme totalt. Ändå lyste lamporna av hjärtans lust nån minut och dalade ganska snabbt. Efter en springstart och lite körning var batterierna åter fulladdade med en halv amperetimme. 0,5 Ah funkade bra för oss som hade mer spring i benen än pengar i plånboken.

Jo jag fösöker alltid att höja kvaliteten på det jag åstadkommit. Plussa lite eller skryta som nån kan kalla det. Har seglat omkring med en piskställning eller hopptorn därbak på båten och det ser så konstigt ut att ingen vågar kommentera eländet. Jag lever alltså helt ovetande om att det troligen tisslas i sittbrunnar där vi trasslar oss in. Vi är hursomhelst glada i strömmen som trängt in i batterierna och njuter av den livgivande energin. Nu fick vi den nya tyska sinusburken och den drev utan knot både vattenkokaren och kokplattan. 80A som solen strålat in. Blir nog skatt på det där.

Jo du Thalatta, det är när man tar den yttre vägen för att slippa fin-navigera och ha tid för en bok eller lösa ett korsord. Då straffas man av misströstan, tystlåtenhet och en liten förändring av hudfärgen mer till blåvitagröna hållet. Personen hamnar ofta på läbänkens främre ände och lutar sig mot skottet. Kan se bekvämt ut men är mindre komfortabelt. Tillståndet finns i flera grader ungefär som i helvetet. En del avgör tyst för sig själv att seglingskarriären slutar här. I vissa fall blir livet inte längre värt ett ruttet lingon och personens livväst ska knytas fast i sittbrunnen i förebyggande syfte. Det roliga med sjösjuka är att det ganska snart blir omsvängning i humöret när båten går in i skärgården igen. Dock finns det fall då sjösjukan hållit i sig ett dygn på landbacken. Erfarenhet från en segling till Läsö i lite guppigt hav. Jo så kan det vara för stora och små. Även Lord Nelson hade fallenhet för eländet enl. hörsägen.

Det kan vara lättare att ligga ner när man går av vakten. Snabbt ned i horisontalläge utan rotande framstupa letande grejor. Ha allt klart för sovning. Man ska som skeppare se till att vårda manskapet och några kvällsttötta är guld värda. När alla andra "pigga" vill sova vid tvåtiden har förhoppningsvis den kvällsttrötte sovit 60 % av dygnsbehovet och kan ta en hundvakt alert och fin. Utan erfarenhet och planering blir det sängdags vid tvåtiden för samtliga vilket funkar dåligt. En nattsegling ensam i sittbrunnen på öppet hav är en upplevelse med universum som färdkompis. Magiskt och nåt man inte upplever så lätt på landbacken.

Jag är rätt säker på att inte lappen blåser iväg även om det blåser från fel håll. Krafterna är huvudsakligen i seglets plan dvs uppåt/nedåt och framåt/bakåt. Då har det mindre betydelse om det är enkel eller dubbel lapp. Det gäller mest att förhindra att en brottanvisning uppstår och det har han åstadkommit med smältning av hålkanter. Dragpåkänningen klarar lappen sannolikt av. Men det kostar att ligga på topp.

Vagnen kan ersättas med ett par "sidodragare" som håller ut bommen åt önskat håll. Mycke linor blir det. Lösfotat segel kanske frestar på bommen mer om skotets infästning blir fördelat på bommens längd. Kan vara bra att kolla med tillverkare om bommen tål det. Vet inte om ett storsegel fäst vid bommen gör nån skillnad i det avseendet. Kraften kommer nog mest vid bommens akterände.

Det är ett trevligt sätt att få prova på dygnetruntsegling. Tänder man på det kan det bli flera överseglingar till nya spännande hamnar. Många har fått blodad tand efter några 24 eller48-timmars, där finns även jag. Det är lätt att det blir nåt ben över till Gotska Sandön om man är i stockholmstrakten. Där kommer sjösjukepillret in. Ta det i förebyggande syfte kan diskuteras. Vet man att man löper risken så är det bäst att peta i sig ett sånt. Plåster har vi dålig erfarenhet av då vår syn har påverkats. Är det tillräckligt med sjöben ombord tycker jag du ska prova ändå utan medel. Bra att veta hur känslig man är. Vårseglingen är kall och värmare som funkar vid segling är väldigt trevligt. Vi hade aldrig nån sån och det blir kallt. Kläder hjälper dåligt då fukten är hundra procent. Värmare avfuktar kläderna på frivakten bra när det är kallt ute. Hade tagit med mig en påse bröstkarameller på en segling på 70-talet. Det var knallhårda karameller i en plastförpackning. Jag hade bjudit runt på en karamellkaramell och sen glömt bort den i handskfacket i sittbrunnen. Efter en natt var alla karameller ihopsmälta till en stor homogen karamell. Alltså. För bekväm segling, massor med kläder och piller mot sjösjuka är mitt tips. Klädombyte i tät plastpåse kanske. Om du blir sjösjuk, ge inte upp seglingskarriären, det blir bättre med åren. Min erfarenhet.

Det tips jag fick att riva ut det rostiga krullstålet och kokosfibrerna har fungerat bra. Salig på egna erfarenheter och med sex års test tycker jag att det var ett bra tips att riva bort skiten som riskerar att täppa till lufttillförseln för mycket. Resultatet kan bli att motorn får för mycket av sin förbränningsluft från vevhuset med onödigt korsdrag i oljetråget och för blå rök därbak då en del olja följer med då det blir svårt för luften att komma rätta vägen genom luftfiltret/insugsljuddämparen. Så mycket ljuddämpning blir det inte av kokosfibrerna och stålkrullet. Effektiv ljuddämpning får man genom att låta luft gå genom flera rum med trånga förbindelser. Kolla den luftburk som har en gummislang från oljelocket om den ser oljig ut. Då kan det vara för tätt så onödigt mycket luft kommer via oljepåfyllningslocket.

Hittade en serie båtsnuttar på tuben. Kolla båtbyggarmåndag.

Intressant ämne. Har själv Fuskat på våra båtar med klent resultat. Det svåra är att få rätt kulör. Har några fula repor som jag kanske ska lämna över till en yrkesman som kan blanda till rätt nyans på plats. Mina lagningar accentuerar snarare än döljer. Bra när rätt gubbe kommer på plats med stora gelcoatboxen. Eller kan tråden lära oss att göra det själv? Kanske Youtube? Kan löna sig när det gäller yrkesknep. Har lärt mig en hel del bra tips när jag fixat lite på ett badrum. Kan bespara en många misstag.

Ett bra sätt att kalibrera en voltmeter är att mäta på ett konventionellt blybatteri. Att hitta en voltmeter med bättre noggrannhet blir nog dyrt. Nu kan alla mina enkla multimetrar visa fel men 12,74 V blir det oftast på ett fullt fritidsbatteri i vila. Startbatteriet runt 12,8V.

Torrt system låter svårt att göra själv. Du har ju ändå kylvatten som ska ut. Gör om till ett hundragraders system. Mycket lättare att hitta material som tål dem värmen. Ska du absolut ha torrt så kolla bilavgasdelar. Tyvärr behöver bilar inte helt täta system då avgaserna inte går inomhus. Lättare att få slangsystem täta. Värmen vet man inte vad den blir i torrt system heller. Det behövs inte mycket vatten för att begränsa tempen till max hundra grader. Gör ett instick strax före avgasslangen.

Jag har råkat ut för företeelsen några gånger. Dvs en produkt som bara några har nytta av. Vår kör skulle ha en bandspelare att spela in vid repetitioner och den skulle ha någorlunda kraftiga högtalare så vi skulle höra hur vi lät. Det är en helt annan ljudbild för publiken än när man sitter i kören och gapar. Året var 1975 ungefär och jag fick uppdraget att införskaffa en dylik. Såna tillverkades inte. Jo apparaten fanns men högtalaren var en minimal sak som inte räckte till en församling. Bara nåt år senare gick alla ungdomar omkring med en bergsprängare. Precis en sån vi skulle ha haft. Ett tag körde jag mycket bil i jobbet och tänkte att en bandspelare med bil radio och mikrofon för inspelning av komihågnotiser skulle vara bra. Icke, såna fanns inte heller. Ett hundratal bilradio med bandspelare fanns men alla ssknade inspelningsfunkton från mik. Hoppas alltså inte för mycket. Jag har lärt mig att sällan görs några nya konstruktioner. Alla tillverkare apar efter en ledande produkt och försöker göra den bättre och billigare. Ett gott syfte men ack så tråkigt för oss kunder. Det kunde väl vara bra t.ex med ett litet tvättfat och lite kranvatten i bilen. Vaska av sig vid behov. Byggde in det i en skåpbil jag hade och det var mycket uppskattat. Såna bilar finns inte heller. Jo campingbilar men inget mittemellan. Som kund får man inte ha så stora krav på variation.

Mäter du utan belastning ska det vara samma spänning i slutet av kabeln som vid batteriet. En voltmeter (multimeter och spänningsområdet) har högt motstånd och belastar inte batteriet.

Inte alltid så lätt med mobilen. Här citerade jag mig själv men kan inte göra nåt åt det. Men vem bryr sig om hundra år.

Med det uttalandet om en modern motors livslängd blir med näbbar och klor vi kör vidare med den gamla som är av den sorten som håller betydligt längre än 15 år. Varje vår är jag lite spänd på om den ska starta. Nu är den 36 år och är teoretiskt sett pensionerad. Hade jag haft den som huvuddrivkälla skulle den ha varit utbytt för längesen. Nu gör den inte så mycket längre då solceller har tagit över eltillverkningen helt. Vi har inte ens nån generator längre. Ut och in i hamnen och vid segling i trånga leder. Duger bra till det.

Jag jobbade på Facit när det gick dåligt i början på 70-talet och hade möjlighet att se hur lite som stämde mellan verklighet och dikterna i press. På senare år har jag slutat även med dagstidning där vår GP även försöker ändra verkligheten. Genom att föra enveten kampanj mot politiska beslut hoppas man behålla prenumeranter. Populistiskt men funkar ändå dåligt. Nu finns det många journalister som gör ett bra jobb, kanske alla, men uppdraget är inte lätt. Skriv så att vi ökar upplagan mer än konkurrenterna. Vad blir det på löpet. Inget som så ofta stämmer med innehållet i tidningen och nästan aldrig med verkligheten. Endast i undantagsfall köper jag aftontidningen numera.

Utan att veta något annat än vad jag kan se på kartan anar jag att lågpris inte är vad man satsar på. Det finns inga naturliga brott i kustlinjen nästan så hamnarna är uppbyggda helt på konstgjord väg vilket ger små ytor och höga priser. Men det vet ni redan förstås och försöker hitta ett halmstrå att gripa. Låna någons plats kanske? När någon sticker ut på långsegling blir platsen ledig. Har sett nån hamn vid besök på solkusten och sett oljesjejkernas stora schabrak och mysiga är väl inte min bedömning. Lite utställning i ämnet privatekonomi blir mest makabert. Se vad jag lyckats skrapa ihop! Sen går tankarna till skattesmitning och hur många har han lurat. Men spektakulärt är det och kul att se företeelsen. Puerto Banus är väl en sådan hamn vi besökte om jag minns rätt. Tyvärr blev det inte nåt halmstrå men kanske en start för andra att fylla på. Hoppas ni hittar en billig hamn i solen.

Klarar båten av att riggen kan spännas enl. rekommendationen 15% av brottlast har man sannolikt en rigg som redan vid bryggan fått känna på ganska stor del av max påkänning. Risken är då mindre att ett vant går upp i pressningen i ett ändstycke. Ofta skär vantskruven och blir svår att dra även med stor hävarm. Då kan man vänta till en hård kryss. Jag läste Selldéns riggtips och de har en pedagogisk poäng där man visar att riggen kan utsättas för extrema krafter om toppvanten är så slacka att övre delen av masten viker sig så lovart vant lägger sig nära eller parallellt med masten. Då kan lovartsvantet smälla av med avmastning som följd. Kraften blir omåttligt stor på lovartsvantet när i hård vind vinkeln mellan toppvantet och masten närmar sig noll. Sen jag läste detta har jag ökat upp verktygens storlek. Rigghaveri är inget jag önskar mig. Särskilt inte i hård vind till havs. Det skulle nog bli sista seglingen. Se till att inte fresta på riggen i onödan till havs utan minska segel i tid och var följsam med kurs. Det kan hjälpa om riggen ligger på gränsen för sin hållfasthet. Å andra sidan, i skärgården, provocera riggen för att testa. Ett haveri i smult vatten nära till räddning är mycket mindre risk än ett haveri i hög sjö långt ute till havs.