forgus31

Jag håller med Pentax att felsökning med bytesmetoden är den dyraste och mest arbetskrävande metoden. Det tar också lång tid och väldigt tråkig metod. Däremot kan det bli lite kul problemlösning om man testar teorier med tillgängliga instrument. Man får då möjlighet att öka på teknikkunnandet. Kunskaper kommer väl till pass när det är skarpt läge. Dvs fel ute i obygden. Med lite sladdar och mätinstrument kan en del ordnas utan att besöka reservdelsbutiken som det kan vara långt till.

Fortsätter på det där viset förstörs kanske batterier. Det kan vara så att den tror att det är en 24V batteri som den försöker ladda upp och har en bit kvar. Man ska ju ge regulatorn chans att ställa in rätt batterityp. Alltså ska batteriet anslutas innan solcellspanelen. Då hajar den att det är ett 12V batteri. Lossa kablar och kolla om det blir rätt då. Kan ju också vara utjämningsladdBing den jobbar med. Är det utjämningsfasen så ska den gå ur den efter några timmar. Kan ju vara trasig. Allt som kan gå sönder gör det förr eller senare. Jag har jobbat med service och det är många som är förvånad över att en apparat plötsligt går sönder. Vanligen säger man att det är så konstigt för att den gick hur bra som helst tills den bara inte funkade. Jag brukar då tänka att det är rätt vanligt att apparaten är hel tills den går sönder. Frestande att säga det också men man har ju hört att det är viktigt med kundvården.

Jag förstår inte riktigt frågan. Är det viktigt att det är en speciell lampa? Alla ansluta lampor lär ju lysa om 230V finns och slockna direkt om jordfelsbrytaren löser ut eller om nån drar ur stickproppen. En vädertålig lampa med rätt ip-klass 66 eller nåt sånt. Kan googlas fram.

Snälla Oldtimer, skriv om i klartext för mig som sällan förstår dina ironier, ifall det är såna. Jag begriper inte mer än att du i inlägget tycker att 228 kvm villa är förkastligt. Resten kanske jag kan klura ut men skriv det lättbegripligt så det inte missförstås. Skriva utan ironier brukar hjälpa. Då får jag kanske skratta sen när jag förstått vad du menar. Som texten ser ut nu kan man ana att det är din rena illvilja som måste ut. Och Du. Tänk på att det är vi som ska skratta och inte du. Jag tror inte att du är en så hopplös person som du framstår som. Hälften måste iallafall vara språkförbistring och vad resten är illvilja, homofobi, och lite sånt. Men det hoppas jag är rena missförstånd.

Mätte du när du försökte starta? Över 12V är mycket bra. Var det på batteriet är det alldeles för låg spänning om det är obelastat. Nyladdat ska det vara c:a 12,8V efter att det vilat några timmar efter laddning. Men det är alltså viktigt att du mäter när du gör startförsöket. Det är ju den spänningen som driver startmotorn. Egentligen är det vad du mäter på startmotorn. Är det dålig kontakt nånstans på vägen visas resultatet på startmotorns polskruvar. Under startförsöket. Har man ett dåligt batteri kan det visa 12,7V i vila men nästan inget vid startförsök. Jag tror att batteriet lagt av efter några veckors oladdning och tar inte laddning längre om nu var i vila det gav 12,48 V eller vad det nu var.

På bryggan kommenterade vårt 16 kilos Deltaankare. Han hade hört att när folk skrattar åt ankarets storlek är det tillräckligt stort. Båten är en 5 tons segelbåt. Det där med lina med gummidämpare är bra att ha ombord om det blir storm och dåligt våglä. När belastningen är hög är kättingen som en rak stålstång och har man bara kätting finns ingen töjmån. Vågor eller svall kan lättare dra loss ankaret än om man har gummidämpare eller ett tiotal meter lina som töjs när förskeppet reser sig i vågorna. För skärgårdsbruk räcker säkert 10mm kätting eller kanske även 8mm.

Ett bra sätt att förstöra ett däck är att lägga på teak. Snyggt visserligen men det kan vara svårt att hålla trycket. Numera lär visst teaken läggas utan skruv. Kolla med din gummiverkstad om dom gått över till den nya tekniken så får du däck som passar stilmässigt och som inte behöver pumpas stup i kvarten.

Bra att du meddelar oss. Svagt att inte ta sitt ansvar av försäljningsleden. Nu åker det kring båtar med onödig vikt ombord och skeppare som gärna lämnar sladden i vid bryggan. Vecka efter vecka urholkas drev och propeller medan skepparen sover lugnt. Småningom kommer ändå kostnaderna att hamna på distributören bord. Ev. efter förlikning i domstol. Mycket dyrare och dålig reklam för leverantören. Säljs isolationstransformatorn av marinshop så är det självklart att inte dra vidare skyddsjorden från landbacken. Skulle tro att man kallar tillbaka de sålda enheterna om du meddelar dom. Det kan räcka för handlarn att få ut ett meddelande hur man bryter upp jorden så kan det göras av en elektriker eller av köparen själv om hen har kunskaper. Lite farligt om man gör fel så man måste kontrollmäta och veta vad man gör. Hoppas att man får tag i de blåsta kunderna.

Kom ihåg att konstant inkopplad laddare är en brandrisk och en fara för batteriet om laddaren skulle gå sönder. Normalt har man inte laddare i hela tiden sommartid och ändå går laddare sönder. För egen del har en laddare gått sönder per decennium trots att de kanske är i bruk 50 timmar per säsong. Bättre att ladda några gånger under vintern vid besök. Näst bäst att koppla laddaren till en klockströmbrytare. En kvart om dagen eller ännu hellre om man hittar en med veckoprogram på 1 timme per vecka. Två klockbrytare på varandra kan man få väldigt långa intervall föresten. Men även såna kan paja. Bäst tycker jag en solcell är. Minimal brandrisk. Ingen falsk säkerhet, nån drar ur sladden, åskan slår ner, nån komponent i laddaren som beräknats fel eller liknande.

Bra sätt att sälja några tidningar på påstådd spektakulär händelse. Löpsedelns stora bokstäver säljer tusentals extra exemplar av blaskorna. Läser man sedan artikeln finns inte mycket substans kvar även om man försöker skruva texten maximalt. Därför behöver jag inte kvälls eller morgontidningar sedan många år. Tänker man efter är det väl säkert att gå ut när stridsledningen meddelar eld upphör. Säkrare än annars om man t.ex är rädd för pirater eller om båten skulle kapsejsa.

Skulle tro att det gör som man själv gör. Dvs belasta och se resultatet. En kort belastning klarar instrumentet utan att brinna upp och efteråt kan det avläsa tomgångsspänningen. Men särskilt exakt lär det inte bli. Men med en idog konstruktör kan erfarenheterna från ett antal praktiska prov ge ett tillräckligt bra mätinstrument för att döma ut dåliga batterier. Eller ge en fingervisning för ett manuellt belastningsprov. Batmeter som man har i båten ger ju väldigt bra koll på batteristatus men det är på de ihopkopplade batterierna. Där kan nog instrumentet ge en bra koll på om nåt batteri börjar tappa stinget. När våra batterier börjar gå ner sig efter fem år har vi bytt alla utan mätning. Kan ju vara ett enda batteri som blivit kass.

En bil vi har stående mest hela tiden har jag satt en liten solcell för underhållsladdning. Solcellen är så liten att regulatorn jag tänkte mig riskerade att ladda ur med sin tomgångsförbrukning. Jag löste det så att solcellen anslöts direkt via en diod bara. Vid mätning av polspänningen i starkt solljus på eftermiddagen var det 13,3V. Jag var lite rädd för överladdning men det klarade sig. Nu har bilen larm som drar lite grann så det behövs en underhållsladdning. Utan det gick bilen inte att starta efter att ha stått oanvänd i tre månader. Jag mätte strömmen till 200mA vid starkt vinkelrätt solljus så det blev rätt lagom. Jag skulle helst ha valt en större panel och regulator men ville ha liten panel som inte syns så väl då den sitter på en stupränna på en annans vägg vid carporten. Solpanelen är ungefär 200x200. Kul att se att en sån liten iallafall räcker för batteriunderhåll. Jag väljer hellre en så elektronikfattig lösning före en nätansluten laddare om jag tänker på säkerheten. Dels brandrisken men också att elektronisk laddare inte har evig livslängd och drar med sig batteriet i graven. Nu fanns inte eluttag i närheten av carporten. Då skulle jag kanske ha valt en laddare och klockströmbrytare ställd på en kvart per dygn. Då håller laddaren längre men är ändå i viss mån utsatt för åskurladdingar. Åtminstone riktigt kraftiga såna. Men det är även solpanelen.

Att frakta en svetsad båge kan vara svårare än att skruva ihop en på plats. Två rör på var sida och ett rör tvärs så har man en targabåge i princip. Kompletteras efter behov. Stag för stabilitet i sidled. Ett par rör för jolledäverten om inte lutningen akter över räcker. Osv. En sån här enkel båge byggd på rör från skroten kostar inte många kronor och blir den inte tillräckligt snygg så har du iallafall fått en bra modell för en svetsad smäckrare variant.

Att frakta en svetsad båge kan vara svårare än att skruva ihop en på plats. Två rör på var sida och ett rör tvärs så har man en targabåge i princip. Kompletteras efter behov. Stag för stabilitet i sidled. Ett par rör för jolledäverten om inte lutningen akter över räcker. Osv. En sån här enkel båge byggd på rör från skroten kostar inte många kronor och blir den inte tillräckligt snygg så har du iallafall fått en bra modell för en svetsad smäckrare variant.

Har hanterat batterier för egen räkning under ett helt liv men aldrig skaffat nån batteritester. De är väl mest till för att se om det är värt att skruva dit i bilen för att provstarta. Har man batteriet redan i bilen så märker man ju att den startar. För att få veta hur bra batteriet lagrar energin behöver man ladda och ladda ur och sånt instrument borde ju ganska lätt gå att tillverka numera. Om det är ett sånt instrument det gula kan det kanske vara nåt att ha. Då krävs anslutning till laddare eller instruktion att ladda fullt innan mätning. Det blir varmt när man belastar batteriet och det kan behövas välventilerat belastningmotstånd för att få en rättvis mätning. Med liten belastning får man ha testern ansluten längre tid för att få ett rättvisande resultat. Det kan ändå ge en hum om batteriet lagrar bra. Helst ska instrumentet ladda ur ganska mycket och sen efter ett dygn eller åtminstone en timme mäta tomgångsspänningen och jämföra med laddningslistan hur hur mycket energi som är kvar. Detta är mina teorier!

Jag har ett tiotal multimetrar och inget av dessa mäter särskilt mycket fel. När jag mäter på ett blybatteri i vila visar de 12,74 V oftast. Det som händer med mina multimetrar är att mätsladdarna tappar mätspetsarna och då köper jag en ny. De gamla ligger lite överallt och används ändå med bara sladdarna med fransiga koppartrådarna. Köp ett par multimetrar och ha liggande där du behöver mäta. Ladda ett blybatteri av vanlig fritidstyp, koppla ur och mät nästa dag. Visar det då 12,74V eller nära så är

Sortera bort vattnet och skräpet så går det bra att spara rätt länge i tank eller dunk. Jag stänger till avluftningen och drar åt tanklocket. Då andas inte tanken och får inte in fuktig luft som kan kondensera. En dunk är ju bättre i detta fall. Beträffande tank ska man väl egentligen ha nåt "sprängbleck" när man stänger till helt men skulle tro att dieseln inte gasar så som bensin kan göra om det blir varmt. Dessutom, på vintern som väl detta gäller tenderar varken bensin eller dieseltankar bli så värst varma så nåt bleck kan sprängas.

Jag reagerar på uttrycket "binder fukt". Det är klart att en öppen fibermatta suger åt sig vatten om man häller på och att vattnet sen torkar. Fukt i båten kommer att hamna i mattan med samma men blir det torrare i båten kommer givetvis mattan också bli torrare. Då kan man väl säga att den binder inte fukt. För att binda fukt måste mattan ha en beläggning som stänger in fukten. Däremot när mattan blivit utsatt för saltvatten kommer den att binda fukt förstås så där blir den ett dåligt val. Kan säkert vara istort sett omöjligt att få bort saltet ur mattan. Det kan vara bra att tänka på när vi seglar i den salta miljön. Lätt att förstöra inredning med slaskande sjökläder men omöjligt att få bort saltet ur sånt som inte kan tas bort och sköljas i färskvatten. Ett material som är snällare mot saltvattenstänk är nog en plastbeklädd yta som är lätt att torka av. Helst inte helt omöjlig för fukt att ta sig igenom så den inte binder fukten och torkar med tiden.

Skulle nog välja en dieseldriven vattenvärmare istället för gasvärmaren ändå. Kanske är det fler som tänker så eftersom det inte är nån vanlig pryl i affären de där gasdrivna genomströmningsvärmarna. Gasen är ganska mycket dyrare också.

Vi har en gasdriven genomströmningsvärmare i en sommarlägenhet. Den fungerar bra och är inte så skrymmande som varmvattenberedare lätt blir. Har aldrig tänkt så långt att en sån kunde vara bra även i båten förrän Behemac tog upp det i en tråd om diskmaskin i båt. Nu värmer vi visserligen vatten med spillvärme från motorn men volymen är begränsad och motorn sällan på. Genomströmningsvärmare borde vara en vanlig pryl till båt men varför har jag inte sett nån i båtaffären. Kanske för att jag inte letat? Ni som har en sån i båten, funkar det bra?

Kolla om du verkligen har så bråttom. Det kan vara riktigt kul att guppa fram i sakta mak och då uppfyller väldigt många båtar dina krav. Deplacementbåtar dvs icke planade båtar klarar sig med mindre än en tiondels så stor motor av vad en planade båt behöver. Det kan finnas en del gamla dieselstånkor som klarar frityrsåsen. Som bonus blir du lite miljövänligare än den som tankar jordoljan. Du kör upp matrester som inte ens grisen vill ha alltför mycket av gissar jag.

Kolla om det är ok med blästersand på varvets spolplatta. Annars är det lätt att lägga ut ett par lättviktspressenningar. Vi skrapade vår båtbotten för ett par år sen och det var jobbigt men kanske lättare än vad man hört. Gäller att skärpa skraporna hela tiden. Vinkelslipen funkade tycker jag. Stärker muskulaturen. Se det som ett alternativ att gå på gym.

Alla segelbåtar har inte motor alternativt kan ha problem med motorn. Gäller bara reglerna ibland för segelbåt som seglar? Hur ska mötande båt veta att den seglande segelbåt kommer att väja för att den har en fungerande motor? Skulle tro att det är regeln de flesta bryter mot. Har nästan aldrig sett någon med tratten hissad när både motor och segel är drivande. Det är alltså konen hissad som en tratt dvs med konens spets nedåt. Tyskarna som har ordnung på allt delar ut böteslappar om de ser att man missar. Vi skaffade en tratt när vi seglade i Tyskland men använder den sällan här hemma.

Man får sina vanor av sina erfarenheter och vi pratar inte så mycket som vi borde om var vi brukar befinna oss. När man seglar på västkusten är det ofta i en enda led från Göteborg upp till Strömstad. Det är många båtar som ska få plats och det blir rätt opraktiskt att kryssa i farleden och bäst känns det att hålla sig på sin SB-sida i leden eller fjärden. Seglar jag i vatten som är glesare beseglat kanske jag ändå behåller min högerhand som grund enl principen det funkar bra, varför ändra på ett beteende som sitter i ryggmärgen. Seglar man ofta där det sällan kommer en båt kan man säkert ha fått vanan att flexa mera och ta varje möte under övervägande. Jag inbillar mig att synsättet varierar med var vi brukar uppehålla oss. Jag seglade i tio år i Stockholmstrakten och 35 år på västkusten, Norge, Danmark, Tyskland mm. Mycket gång i kanaler och trånga utrymmen gör att jag har fått mina vanor som funkar även där det är mindre trångt. Det är inget som blir sämre av att hålla sig på sin högerkant. Oftast blir det inga funderingar över att väja för någon då jag helst inte kryssar i farled. Motorn startar skitlätt och jag har inte längre behovet att visa att jag kan segla. Med motorsegling gäller att inte komma i väjningssituationer förstås. Det kan lätt leda till kollision när man kanske ses som en segelbåt men väjer som en motorbåt. I Tyskland t.ex kan det bli kännbara böter om man glömmer hissa tratten. I hemmavatten ser man sällan den hissad. Har heller inte hört om nån kollision där det berott på att man haft motor och segel samtidigt. Det syns ofta att motorn är igång så i praktiken funkar det utan tratt och jag gissar att den som kör med motor och segel är försiktig och väjer för allt och håller sig på sin kant.

En salig kompis till mig råkade ut för en liknande malör med sit mc-batteti. Under vintern hade det gamla urladdade batteriet troligen frusit då det var lite buckligt. Det gav ingen ström vid startförsök och han laddade det på plats i hojen. Efter laddning gjorde han ett startförsök innan han skruvade på kåporna. Batteriet exploderade och stänkte ner kompis och motorcykel. Turligt nog klarade han sig från att träffas av nåt annat än batterisyran. Illa nog om det kommit i ögonen men där hade han tur. Efter den malören aktar jag mig mer för batterier som kopplas in. Batteriskydd är nödvändigt och det blir det ju automatiskt i en installation oftast. Farligt alltså med batteri i jollen, vid hjälpstart och liknande. Bäst att titta bort åtminstone vid första tillkopplingen av kablar och sen när man drar på startmotorn eller elmotorn. Har det funkat bra då är väl risken mindre men vibrationer kan ställa till det med ett halvdant batteri. Frysta batterier är en potentiell risk tycker jag mig ana.