Gå till innehåll
torsdag 19 september 2024

forgus31

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    7 141
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av forgus31

  1. Ja det fungerar mycket bra. Så bra att kaffet kokas på överskottet när det blir besök i båten under vintern. 13,5V brukar voltmetern visa. Efter en kopp kaffe visar battmetern -5Ah ungefär. Nästa dag är det fullt igen. Solen är att föredra framför sladd till elstolpen.
  2. Hur såg propellern ut? På vår båt som knappt klarade 2 knop låg ett heltäckande tulpanlager. Hålen för kylvattenintaget helt beväxta men inga problem med kylningen. Hade jag inte haft en ny sjövattenpump hade den överhettats. Det sipprar vatten genom havstulpanerna tydligen.
  3. Funderar på stå-rodden som förre ägaren tog sig hem från Spanien? Är det så dumt egentligen? Har seglat bräda en gång i tiden och det gick bra stående. Förre ägaren bör ha klarat sig hem stående. Är han kontaktbar eller är det hans släkt som sålt båten. Du kanske skrev det förresten. Fördelen är väl att utan att ha glidsits får du nytta av benmusklerna också. Jag tycker du ska testa att ro stående. Du kan kanske ha årtullarna kvar och alternera så du får lite variation. Tror kroppen uppskattar det. När baken, rygg och magmuskler behöver vila sig och situationen tillåter ror du stående. Det är säkert inte kul att stå när det blåser hård motvind t.ex. Men lugna dagar eller i moderat medvind kan du passa på att träna lite andra muskler. Beträffande varm mat och dryck har jag ingen känsla för hur det lämpligen löses. Ett gaskök med fastspänd kastrull och tätt lock med säkerhetsventil? Sitter köket fastspänt också borde det gå att koka på det. Gas är väl enklast eller sprit/fotogen kvittar väl. Enklast och driftsäkrast kan diskuteras.
  4. Köket som man kan ladda telefonen med ger 2W. Inte mycket men kul idé med dubbel nytta, nåt jag gillar. Jag kan tänka mig att du skippar självläns. En liten båt som ändå har flytkraft vattenfylld kan tömmas ganska fort med en spann. Slagvatten har du redan länspump för vad jag förstått. Det är väl då vid rundslagning båten blir vattenfylld och måste ändå ösas. Troligen även lättare att få ned tyngdpunkten utan självläns och lättare att vända båten om den inte vänder sig själv. Håller mer på högt liggande flythjälp/stuvutrymmen och skapligt skydd mot vattenstånd. Du ska ändå skydda dig själv och då blir det inte mycket vatten som smiter ner i båten.
  5. Kondesation av fukt i luften är ett fysikaliskt fenomen du kan dra nytta av. Det vatten som droppar här och där ger en mindre fuktig luft i båten. Det gäller alltså att få droppet på rätt ställe. Isolerar du hela båten har du tappat den avfuktande ytan och får en fuktigare luft i båten. Är det så att vattnet är kallare än luften kan du kanske få torrt genom att få kondensering på båtbotten. Med en ribbdurk borde fukten fällas ut där om det är varmare i båten än i vattnet. Kanske du då slipper droppet från kupolen. Alternativt får du samla upp droppet med en garnända ner i en plastpåse eller flaska. Isolerade ytor så mycket som möjligt bidrar till en bättre komfort och torrare genom att varmare luft lättare fås att kondensera på båtbotten eller på annat ställe där vattnet kan samlas upp.
  6. Visst är det skönt med en värmare och kan även vara bidragande för överlevnad efter avkylning. Den och bränslet tar dock plats och tynger så en diskussion om alternativ kan vara bra. I normalfall räcker nog kläder och under rodd ganska lätta som släpper ut fukt. När du sover eller vilar tror jag att anpassad klädsel räcker för att du ska hålla dig varm. Frågan är då, kan du skippa värmaren. Blir du avkyld så du inte kan röra dig och inte kan komma igång med värmande rodd kanske en nödvärmning med nåt kemiskt kan vara räddningen. Man kan även tänka sig en värmefilt och ett nödbatteri som inte används annat än just i nödsituationer. Jag gjorde några värmevästar med elslingor för många år sen. Drevs från mc-batteriets 12V och vÖsten var på 70W. En sån närmast kroppen ger en bra uppvärmning av nedkyld kroppen då den värmer hela ryggen och bröstpartiet. Det visade sig att jag kunde köra utan handskar fast det var kallt då blodet lätt värmer när alla blodådror är öppna fullt för att kyla kroppen. Hur mycket nedkyld är en fråga om storlek på batteri. Kan behöva vara igång ett par timmar kanske efter att du badat ofrivilligt. Skulle då räcka med ett batteripaket liknande elcyklarnas i storlek. Du kan testa på dig själv genom att kyla ner dig ordentligt. Realistiskt test med kallbad ger nyttig lärdom och kostar inget. Det du vill är ju att träna kroppen och anstränga dig och värme kommer då inifrån dig själv och energin från maten. Det är ju med den lilla båten viktigt att inte få så stor last och energin utnyttjas effektivt om den både driver fram båten och bidrar till din uppvärmning. Fotogen och gas har hög energiinnehåll men faktiskt samma som matolja, socker, bröd osv inte långt efter. Det finns inte direkt nåt behov av att värma båten vad jag kan se. Det tar ganska lång tid efter en halvtimme med hård fysisk ansträngning att komma ner i temperatur och påklädd varma kläder sovsäck eller täcke kan det gå flera timmar innan du börjar frysa så med gott om mat inbillar jag mig att du inte kommer att ha värmare igång även om du har en. Sen kan ju värmaren användas för att torka kläder vilket är ett problem. Men där funkar även kroppen när den arbetar. Kläder väger inte så mycket heller och flera uppsättningar i täta säckar kan gå att spänna fast runt båten och bidrar då med extra flytkraft. Skulle det bli väldigt kallt och alla kläder våta blir det nog kortare sov och viloperioder för att hålla värmen och även torka kläderna på kroppen. Rodd en timme vila en timme eller vad som behövs för att hålla värmen. Du kan redan nu prova att blöta ner kläderna och ta ett träningspass och se om du fungerar som klädtork. Det påverkar hur och vilka kläder du ska välja att ha ombord. Vad är lättast att torka. Eller spelar klädtypen ingen roll?
  7. Det är väl rätt klart att mer stuvutrymmen kan vara ett plus. Jag tänker på idén om trimaran. Pontonerna bromsar om de är i vattnet men om de normalt är en halvmeter upp i luften kan de ändå ge mindre risk för rundslagning och ger inget ökat motstånd i vattnet. Två täta tuber, en på var sida om båten i höjd med relingen kanske. Om båten ändå slår runt blir den nästan omöjlig att vända rätt men det skulle grejas genom att släppa in vatten i en tub. Den tappar flytförmågan och båten kan krängas rätt lättare. Tuberna skulle kunna vara i mjukt material . I enklaste fallet täta säckar. Kan då knytas loss vid behov vilket även kunde ske med stela tuber. Jag tänker mig stuvning av kläder sovsäck eller liknande lätta och skrymmande grejer. Alltid bra med extra kläder i reserv. Torra att dra på om du blivit blöt. Hur stora dessa säckar eller tuber görs har mindre betydelse. De skulle alltså vara ett stort tillskott till utrymmet för lätt last. Använder du säckar kan flera mindre vara bra. Tänker mig det som en korv runt båten i stil med RIB. Hållare eller remmar av nåt slag. Kan det vara nån nackdel med sånt arrangemang? Kan vara bra att fundera på hur tyngder och flytkraft kan hjälpa till med upprätande av båt som jag skrev ovan. Det kan vara bra att ha skissat på detta i förväg och ha som en plan. Jag tror det är så man minskar oturen. Med plan A och B m.fl. förberett i tanken, lite tejp och snören mm fixar det mesta sig. Större reparationer får göras på land.
  8. Sen vi började kolla med hygrometer och med sommarvägsalt i stora bollar av myggnätstyg har vi inte fått nåt mögel. Släpar således inte hem nåt mer än stöldbegärliga prylar. Väldigt skönt att slippa köra ett par vändor bara för madrasserna. Sen ska man ha dem ett halvår hemma helt i onödan. En del släpar hem batterierna för att ha dem varmt så de inte fryser sönder. Ska förresten köpa en säck salt. Brukar köpa på Granngården en 25kilos. Räcker för torp och båt två vintrar. Vanskligt att förvara öppnad säck. Det kan bli väldigt sörjigt om man inte försluter den väl. Ställs på torraste ställe!
  9. Det finns en tvättmedeltillverkare som egoistiskt myntat valspråket "smuts är bra". Visst är det men bara för den tillverkaren och absolut inte någon annan vad jag kan komma på. Vi skulle kunna säga att "fukt är bra" men bara om den är nån annanstans än på fuktkänsliga ytor. Med den klyschan i bakhuvudet kan alla tänka ut sin avfuktare passande varje situation. Det gäller att få fukten på ställen där den inte gör nån skada och gärna samla upp eller släppa ut den i vätskeform genom hål i båten exempelvis vasken handfat eller genom en slang. Förra vintern hade jag idén att fläkta in torr luft med en anordning som jag testade i garaget. När det var torrare ute än i garaget skulle en fläkt blåsa in den torra luften. En dragkamp mellan två "väderpinnar", en ute och en inne kopplad till en mikrobrytare skulle blåsa in luften när det inträffade. Det gjorde aldrig det utom vid korta tillfällen när det var varmare. Då är det inte bra att blåsa in luften eftersom den varmare luften håller betydligt mer fukt än vad hygrometern mäter. När den varma luften svalnar i garaget har fäktningen inte torkat upp något. Men skam den som ger sig. I källaren bland annat bråte står en oanvänd torktumlare med kondenseringsfuntion. En ny snyggare köptes in. Kondensvfuktaren fäller ut stor del av tvättens fukt när den tumlar runt och luften blåses genom en plåtburk. På andra sidan plåten blåser rumsluften och kyler den heta luften. Summan av det hela samlas upp i en behållare så att det fungerar vet jag. Med värmefläkt i båten och en fläkt som kyler på motsvarande sätt som i torktumlarens kondensplåt är jag säker på att det skulle fungera. På samma sätt skulle fukt kondensera om värmefläktförsedda båten har en annan fläkt som blåser luft under durkarna som "kalla väggens princip. Kan man släppa ut vattnet har man avfuktat båten. Hoppas att nån provar att samla kondens på ett sätt som passar i det enskilda fallet. Principen är ju väldigt enkelt att förstå hursomhelst.
  10. När jag kommer på en som jag tycker är en bra idé kan jag bli rätt upptänd på den och vill då givetvis testa om det är en århundradet bästa uppfinning. Oftast är det ju inte det men tills jag insett det har jag roat mig kungligt. Jag tycker du ska testa med byggfläkt. Antar att du betalar strömmen själv och kan kolla vad det kostar. Det brukar ju påverka ens handlande. Hur nyttigt för båten det är med temperaturförändringarna kan man ju fundera över. Värmen gör att luften i båten kan bära mer fukt och lämnar den fuktiga luften båten bör ju en del fukt tagits upp från båtens skrov och detaljer. Med en hygrometer kan du följa förloppet och se resultatet. Dvs om det funkar. Håll koll på om det blir blött på ställen som är kalla. Den uppvärmda luften i båten fäller ut fukten som vatten på skrovets insida där det är dåligt isolerat. Typiskt att det rinner på rutorna t.ex. Om såna ytors fukt rinner ut ur båten så kommer det nog att hjälpa båten att bli torrare. Kan du t.ex få den kalla uteluften att kyla en plåtyta med en fläkt och få inneluften att passera den har du fixat en avfuktare. Vi har en torktumlare som ganska snart samlar på sig några liter vatten som funkar på det viset. Det är då ändå bara kylt av rumstempererad luft men torktumlarens luft är betydligt högre och ger en bra avfuktning.
  11. Ja det är en väldigt bra idé med "amfibiebåt". Jag tänker även på den finessen att krypa till kojs när ögonen börjar falla ihop. Allt finns ju ombord även när den går landvägen. Norge är fantastiskare. Både till lans och sjöss. Jag skulle också kunna tänka mig att ha en båt på hjul då de långa transportsträckorna tar mindre tid när båten går i planingsfart och väl det. Har gått några gånger upp till Bergen och det tar nån vecka och sen ska man tillbaka. Den sträckan kan vi så om man t.ex skulle ställa bilen på en billig plats i Ålösund så har man sluppit två "farliga" passager, den runt Lindesnes upp till Stavanger och den söder om Ålösund. Resten är i stort sett inomskärssegling och inte värre än en resa i våra skärgårdar. Längta vidare men gör slag i saken vetja.
  12. Samma rutt har Ariel från Helsingborg gått. Kolla hemsidan http://www.arielfyra.se/nordvastpassagen/nordvastpassagen.html Eric Boye och hans fru skriver böcker om resorna. Nordvästpassagen är en. Har läst ut boken som Ainas resa på Rhen Donau Svarta havet Medelhavet och Franska kanaler hem i sin lilla 5-meters snurrebåt. Den finns att låna på biblan i Göteborg. Grönlandsresan är utlånad till Karlsborg fast den är ledig till lån enl biblioteket i Göteborg hemsida. Det är fel i deras system så man blir lurad. Men jag har gångväg till biblioteket. Hen i Karlsborg kanske är en snabbläsare. Jag har bokat Grönlandsfärden av Aina.
  13. Så där, nu har jag läst Aina bok På snurrefärd genom Europa. Rekommenderas. Jag har även bokat grönlandsfärden på biblan i Göteborg. Jag trodde jag var först på den men när jag skulle hämta den hade någon redan varit före. Men den läser du väl rätt snabbt eller?
  14. Är det detta skrovet som är påbyggt i efterhand? http://whitehallsolo.com/ Vad är copolymer? Går det att laga på vanligt vis eller ska man "svetsa", läste nåt om termoplast? Kan vara bra att veta vad man kan ska laga med om det blir ett jack i skrovet. Beträffande att vända båten om den hamnar i stabilt uppånedläge kan jag tänka mig att den lätt borde gå att kränga med en åra som hävstång. Bra att kolla innan isen lägger sig. Lasta ungefär som du tänker dig men med tyngder som tål vatten och kräng båten i uppånedläge. Troligen snurrar den upp på rätt köl av sig själv. En åra som hävstång annars eller bara snurra den rättutan hjälpmedel. Första gången jag gick runt med en segeljolle blev det så skarpt läge att jag höll på att omkomma. Insåg då att jag skulle ha tränat i badviken och inte i 8-gradigt vatten under en segling ganska långt från land. I nollgradigt vatten måste man klara sig ombord på några minuter så handgreppen ska vara inövade helst. Går det att få till en tät "bubbla" över sittbrunnen vore mycket vunnet och jag antar att det är vad du tänker fixa. Då är det ju inte hela världen att hamn uppåner ibland. Kan ju gå att flytta om lasten så den kommer ur ev stabilt uppånedläge. Kan bubblan göras som ett dragspel kanske? Då kan den vara öppen utom när det blåser småspik. Som du funderat behövs ventilation av sinnrikt slag. Bör tåla en del rullning utan att släppa in så mycket vatten.
  15. Jag såg att hon skrivit flera böcker som finns på biblioteket. Tyvärr ingen e-bok. Sök på libris och Aina Cederblom. Har för mig att bibliotek skickar böcker mellan varandra. Då tar det några dagar innan man kan låna den. Har bokat en på stadsbiblioteket i Göteborg. Har funderat lite över båten du har skaffat. Den verkar ju vara av rätta modellen. Är den tillräckligt rymlig för dig att sova i? Mat och vatten blir en skaplig last som tynger men den ser rätt bärig ut. Om den slår runt bör den vända sig själv med last. Om den inte gör det vid prov kan du lägga till flytblock av nåt slag på däck. Det kan även vara uppblåsbart. Som en RIB eller som en gummimadrass. Plastade fästen är enkelt att fixa. En grej som jag tänker på är när du slutat att ro för att vila dig. Då kan ström och vind föra dig bakåt. Där bör seglet komma till nytta. Fixa en självskotning så att den styr någorlunda åt rätt håll ska inte vara så omöjligt. Tror det är viktigt att inte lita för mycket på elektroniska grejer. De passar bra i plastpåsar. Som ett par gps och SPOT-grejen. Saltet ombord förstör lätt det mesta elektriskt. Solceller är frestande att ha och det stör inte framfarten när det ligger ner på däcket. Bör gå att täta så kopplingspunkter blir vattentäta. Lätt borttagbara vid dåligt väder kan vara ett sätt. Enkla kopplingar som sockerbit av bättre kvalitet som inte rostar och vulktejp. Inte bästa täthet men enkelt att laga. Lite basala praktiska elkunskaper och en multimeter grejar oxiden.
  16. En rättelse kan vara på plats om äventyraren Aina som seglade motorbåt runt i Europa. Hennes efternamn var Cederblom. Bra om man ska söka efter hennes bravader. Google bör försynt fråga "menar du Aina Cederblom". Det tycker jag skulle passa i det här fallet.
  17. Jag vet inte om det utsetts nån vinnare ännu. Men även om så vore är rekord till för att slås. Ett sånt försök är på gång i en annan tråd. När jag hittade den här tråden letade jag egentligen efter Aina Cederlund som Google verkar ha glömt. Tur att Maringuiden finns. Nu hittade jag bara hennes namn men inget om hennes bedrifter med sin utombordare på en öppen motorbåt som hon styrde till Färöarna. På trettiotalet? Får leta vidare.
  18. En bra övning är ju att ni översätter enkäten till svenska. Lite slött att bara klistra in en lånad enkät för det är väl vad det är? Är det er egen enkät kunde det vara kul att få veta anledning till att ni översatt till engelska.
  19. Har ofta 90%RF och inget mögel. Lämnar kvar madrasser och textilier. Tvättar jag taket blir det inget mögel där. Det är fett från matlagningen som möglar annars. Kolla hygrometern i en skål med lite vatten. Hygrometern går att justera oftast. Den ska visa 100% när den varit en stund i en burk med lock och en fuktad wettextrasa. Plastpåse oc fuktig trasa går också bra. Då ser man också vad hygrometern visar.
  20. Jag gissar att bakerierna behöver vatten för att föröka sig. Tar du bort det värsta geggan så inte utloppet kan sättas igen så är det nog ok. Kolla tanklocket så det är tätt. Ny oring och dra åt. Kolla sen i vår om åtgärden räckte. Bakterierna blir man inte av med och giftet vet man inget om hur det påverkar levande organismer. Troligen dödar det vad som kommer ivägen. Har haft ett par dieselstopp och bara tagit bort det värsta så utloppet inte kleggas igen. Ingen risk att klegget går genom ett filter. Bra med inspektionsluckan. Det borde alla ha. Tar man bort bottensatsen varje vår är risken liten att det ska bli stopp i röret. Det kan dock vara svårt om man inte ser hela botten så en del kan bli kvar och röra på sig när båten rullar. Helst skulle man ha en liten extatank att slå om till för att klara ett avbrott om man är i farligt läge. Olika hjälpmedel för att få fram diesel kan annars ordnas ganska lätt. Blåsa i tanken har hjälpt mig en par gånger.
  21. Ovan navigationsbordet stack det ner ganska långa skruvar för avlastare till de neddragna linorna till riggen. Ett par jack blev det innan jag tog en teakbräda och monterade över de vassa skruvarna. Två av skruvarna håller upp brädstumpen med muttrarna i försänkningar och de andra avsågade stumparna i försänkningar på brädan ovansida. Resultatet blev: inget att göra illa sig på betydligt snyggare och brandvarnaren fick en bra plats på teakbiten.
  22. En misstanke som jag har är beväxning på propellern. Det stämmer bra med att det kommit successivt. Hur ser botten ut. Köpte själv en vänerbåt och körde hem i tidiga våren. Det blev tjockt med snäckor och tulpaner. Det värsta jag sett. Den hade utombordare så propellern var inget problem. Vår propeller är väldigt beväxt nu och båten rör sig knappt. Varvtalet är inte mycket att skryta med heller. Propellern ska vara i rörelse några gånger i veckan annars blir det så här. Den här sommarens dåliga väder får jag delvis skylla på.
  23. Rostfri diskbänk är nog oftast av den billigare typen som inte är syrafast. Vi har fått brun missfärgning av torrsaltet. Hink är bra och även saltlösningen är hygroskopisk sägs det. Den fortsätter att göra nytta. Går även att återanvända för den som gillar återbruk. Då går det bra med vanlig rostfri kastrull den korta tiden för vattnet att koka bort.
  24. Detta med att låta en liten autopilot styra genom vindrodrets servostyrning låter ju som en bra variant som kanske kunde utvecklas till en mer kompakt enhet. Utesluter vindflöjeln kan jag tänka mig att det skulle kunna bli mer som en klump man fäster stadigt på nedre delen av akterspegeln. Den uppstickande delen för styrlinorna och autopiloten skulle kunna gå innanför akterspegeln. Eller "klumpen" integrerad i befintligt roder. Möjligheten finns att styra en jättebåt med en liten strömsnål autopilot genom att utnyttja energin i det strömmande vattnet.
×
×
  • Skapa nytt...