forgus31

Jag har hört det här länge nog. 2013 skulle roamingavgifter vara borta 2015. 2017 blir det att de ska vara borta 2019. Kul att man jobbar på frågan i vilket fall.

Beträffande att få bort svänghjulet så har jag alltid kört fulmetoden på gamla grejer. Löser jag inte problemet blir det skrotning ändå på de flesta av våra skrotmaskiner som med den blygsamma skötseln ändå sällan går till återvinningen. Det blir en sport att inte lägga utgifter på att hålla igång alla maskiner och verktyg. Ful-lagning innebär i den här frågan: Håll upp eller kila med eftergivliga kilar t.ex trä, upp svänghjulet till "övre axialglappet", ta en mjukare metall t.ex aluminium och lägg den på inte helt urgängad mutter och däng till med ett halvhårt slag. Man får tänka sig att tyngden på hammaren ska motsvara vevaxelns tyngd. En för lätt hammare kommer inte att röra axeln men å andra sidan inte lika lätt förstöra lagerytor. En ny maskin skulle jag inte ta till fulmetoden utan istället göra en avdragare . Två eller tre skruvar och en tjock stålplatta så kan man få bra spänn och sen som ovan ett lättare ofarligt slag för att få den avgörande stöten. Glöm inte att utnyttja lagerglappet genom att lyfta till övre "glappläget". Lyfter man inte är det lätt att förstå att man får ta i ordentligt då hela utombordaren ska flytta sig. Plus att hela slagenergin tas upp av lagerytor. Med rätt slagenergi och upplyft svänghjul kan man ha tur att nästan eller ingen kontakt sker med lagerytorna när axeln rör sig nedåt i stöten. Det är alltså avgörande att man inte glömmer bort att lyfta svänghjulet. Då funkar inte slagmetoden.

Jag inser inte hur omvägen via atomgitter förklarar att hålet blir större vid uppvärmning av metallen. Jag ser det som att hålets materials medeldiameter/omkrets ökar och drar med sig materialet närmre hålets innerdiam. Omkretsen presterar 3,14 ggr mer utvidgning än vad materialet utvidgar sig diametralt. Nåt sånt. Vet inte om jag tror på det själv men tills vidare. Det är så jag alltid tänkt hur som helst. Jag tycker det funkar i praktiken också. Tycker inte att man ska tänka på att försöka kyla axeltappen. Funkar ändå inte. Däremot ska man nog tänka sig för om man sätter en upphettad sak på en kall tapp. Den kan bli omöjlig att få dän.

Med en 100W får du kring 5A. Säg att du har 5m kabel på 1kvmm så har du spänningsfall på 5x0,018x2x5/1=0,9V. Förlusten i kabeln är då 5x0,9W=4,5W. Har du så klen kabel är det värt ett byte förstås. Eller om du har en väldigt lång. Det går bra att proportionera siffrorna T.ex om du har en 5m på 2,5kvmm så blir effektförlusten i kabeln 4,5/2,5w. Eller en som är 2m lång 2/5x4,5W alltså två femtedelar så lång. Att räkna ut förlusten i en kabel är lätt. Koppar har motståndet 0,018 Ohm om den har 1 kvmm area och är 1m lång. Det man brukar glömma att ange i tabeller är om längden anger även den ledare som går tillbaka. Kanske för att det är för bil där plåten är returledare. Eller så är det självklart att det är dubbelledare. Därför räknar jag ut kabeln själv. Betydligt enklare bara man vet kopparns motstånd 0,018Ohm per meter för 1kvmm area. Det är lätt att förstå att motståndet blir större för en lång kabel. Och helt proportionellt. Även förstår alla att en grov kopparledare leder bättre och det är helt proportionellt även där. Kopparns resistivitet är det som är svårast att komma ihåg men går bra att googla. Koppar motstånd, resistivitet eller liknande. Eller bara koppar kan räcka då strömledning numera är vanligaste användningsområdet.

EU har förenklat mycket också så allt är inte bara skit. Framförallt en stabilt fred. Men när teleoperatörer inte kan få till ett enkelt och smidigt betalningssystem på egen hand måste väl EU se till att det blir gjort. För allas bästa, inte minst för teleoperatörerna som nu missar all förtjänst för datatrafik.

Internet ombord är hur bra som helst så länge man håller sig på hemmaplan. Utanför Norden blir det att snylta på nåt öppet nät som nån stolle glömt att låsa för utomstående. Jag är rätt uppbragd över Eu:s taffliga skötsel av frågan om att ena teleoperatörerna till nåt slags samarbete så man inte behöver betala tusen gånger så mycket för att man hamnat på fel sida om gränsen. Helt otroligt i ett samhälle som fungerar till stor del på informationens grund. Vem kan tjäna på att någon är oinformerad. Varför ska man behöva stanna hemma för att ha tillgång till internet? Kan jag bli tydligare? Jag tycker att eudelegater som hanterar denna viktiga fråga totalt missat att sköta sitt jobb. Kan det verkligen vara så svårt att ena Europas teleoperatörer till ett gemensamt betalningssystem. Ingen operatör har nån vinning av att man helt slutar med googlande när man passerat gränsen. Jättejobbigt att inte ha möjlighet att boka rum, flyg osv för att internet kostar 100 kr för 50 Mb. Tusen ggr vad jag betalar hemma. Internet i Europa känns som uland.

Hur stor effekt har solcellen?

Kryssarklubben beskriver rätt bra grunderna i ämnet http://old.sxk.se/tekniska/btf/el/gen.htm Annars googla generator sense avkännarledare avkännare batteri och liknande. Engelska för vxlströmsgen är alternator kombinera med sense wire battery så får man veta det mesta.

6 kvmm på en solcell är inte så bra som du kanske tycker att det låter. Det blir visserligen spänningsfall i en lång kabel men det blir inte så stort som det spänningsfall som redan finns i solcellerna. Det finns tillräckligt med spänning som kompenserar kabelns energiförlust. En 12V panel ligger på minst 20V i solljus. Ett spänningsfall på en volt får väldigt liten betydelse. Det här kabelracet kommer av generatorernas fasta utspänning på 13,8 - 14,1V och en diod i serie. Kvar blev nästan inget att ladda batteriet med och minsta spänningsfall var katastrof. Det finns en leverantör i Sverige som sålt tjocka kablar till glada båtägare. Sättet man löser det numera är att se till att hålla lämplig spänning framme vid batterierna. Bilgenerator i båt är inte bästa laddaren. Där är stora felet. Båtgenerator ska minst ha en spänningsavkänning vid batteriet. Då är kabelns tjocklek inte så viktig längre. Behåll kabeln som den är. Du vinner lite på bytet och du får en skarv. Såna trasslar och då kan det bli riktigt dålig laddning. Riktigt lång kabel, lägg en skarv till tjockare kabel där skarven är "inomhus".

Rattstyrning är inget hinder. Tvärtom får man samma moment oberoende av roderutslag. Snörena får ligga i ett "remhjul" och styra med kraften från ett segel. Har testat detta lite halvhjärtat men det kräver lite längre bogar än de vi haft. Jag förstår hur det ska funka och det är bara tiden och intresset. Kortare bogar på ett par dygn som vi seglat är man tillräckligt sysselsatt ändå. Veckolånga seglingar blir långtråkiga och bra pyssel med lite snören, gummisnoddar, trissor och hävstänger. Det jag försökte med var att överföra kraften från ett av storsegelskotets rep. Exempel: Ett gummisnöre drar i ratten och försöker få båten att falla. Kraften ökar i storskotet när vinden fyller seglet och båten styr upp i vind. Skotet blir slappare så gummisnöret blir starkare än skotet så båten faller. Så ligger båten och styr i en mer eller mindre slingrande gång.

Alfalfa, har du en kass hygrometer eller ingen alls? Några 40 % relativ fuktighet vid 5 grader hittar du inte. Snarare får man kämpa med tillsänt och torrbollar för att hålla det under 90% RF. Skulle man få ned fuktigheten till 40 % och helt stängt kommer efter några timmar hygrometern visa uppåt 100 %. Det finns ingen mekanism som förhindrar laminatet att torka ur enbart på utsidan skrovet. Det släpper fukt lika lätt inåt tills det blivit 100 % inne i båten. Det räcker med någon dl vatten för att öka till 100 % och det finns många liter vatten i laminatet. Skaffa hygrometer och lägg den i en platpåse med en fuktig trasa och knyt till. Ställt sen hygrometern på 100 %. Det finns en ställskruv. Dom visar ofta fel om man inte kollar. Väldigt bra instrument att ha i båten. Även sommartid då risken för mögel egentligen är ännu större då mögel bildas lättare i högre temperatur. Ovädrad båt med några sovande ger hög fuktighet.

Det har förekommit att man torkat ut båten med avfuktare och sen plastat in båten. Ställt båten i malpåse under vintern kan man säga. Läste att det inte hade utfallit riktigt som det var tänkt. På våren när man tog bort plasten var båtens inre möglig. Inget torksalt fanns i båten. Egentligen är det inte så konstigt. Har båten varit i vattnet en sommar har den sannolikt dragit i sig en del vatten och att detta vatten lämnar skrovet både utåt och inåt och efter några dagar har båtens inre fått hög fuktighet, troligen nära 100% RF. Så länge det finns vatten i skrovet och båten inte är ventilerad och ingen avfuktning finns så blir det 100% RF. Lägger man en hygrometer i en tillsluten plastpåse tillsammans med en fuktig trasa visar hygrometern ganska snart 100%. Den inplastade båten beter sig likadant. Först när allt vatten i skrovet torkat bort börjar luftfuktigheten i båten att sjunka. Jag varnar alltså för att stänga till en båt som inte har tillräckligt med torksalt eller avfuktare. Har man ingen tillsyn och för lite salt är risken stor att man möts av en möglig båt på våren. Har man ingen koll under hela vintern är det bättre att vädra. Ju mer desto bättre förstås. Även i de fuktigaste områden är det ibland mindre än 100%RF. Själv har jag de senaste tio åren använt torksalt, c:a 10 kg och jag kollar varje månad att det finns salt kvar och fukthalten med hygrometer. Alla dynor och verktyg och textiler är kvar i båten och det är värt att hälla upp salt istället för att köra två vändor med dynor som också tar plats.

Det finns glappande knutar och knutar helt utan glapp. Helt utan glapp är nya knutkors och såna som är helt slut. Bytte en två bakaxlar till min gamla Volvo där fyra olika servicemän och verkstäder konstaterat att kardanknutarna var helt ok. Ett helsikes slit för att jag för en gångs skull åkte till verkstad för ett utlåtande. Även skroten som sålt bakaxel nr 1 tyckte att det var ok knutar och plockade fram en utbytesaxel. Till slut kände jag själv på den lossade knuten. Den var helt sönderrostad i nållagren och helt stel. Självklart var det inget glapp. Man behöver alltså lossa knuten för att vara säker. Eller friläge snurra och känna på knuten när den är lite böjd. I mitt fall vibrerade bilen kraftigt när jag körde. Ungefär som om bakaxelväxeln var helt kass.

Det är så populära grejer så den tar vi bort varje höst. En båtgranne hade lyft båten och hade glömt verktygen hemma. Han åkte hem och hämtade dem och när han strax därefter återvände var propellern redan bortplockad av nån som ville tjäna en slant. Sitter den så hårt kanske du bara skulle ta bladen. Dels är det bra att ha ett nav som sitter fast utan glapp och dels är bara navet inte så mycket att ha för tjuven. Bladen är lättare att putsa upp glansen på hemma på bänken.

Jag har vi en länspump som sitter i utrymmet där vvberedarens evakueringsslang utmynnar. Jag kopplar ihop länspumpens sugslang med vvberedarens och låter länspumpen göra jobbet. Dels hamnar vattnet utanför båten och det går också mycket fortare. En vvberedare kan vara rätt svår att få vattnet att rinna ut ur. Det beror nog på att den har en backventil på inkommande vatten. Den gör att man ofta måste ha lite tryck (sug) för att få in luften. Har samma problem på landet varje höst.

Ofta ser jag i marinorna att snurran är nere i vattnet med propellern. Varför kan ha sina förklaringar. Hoppas det inte bara glömska. En utombordare används några tusendelar av tiden. 4000 timmar nersänkt i vattnet kan bli 50 timmar om man är rädd om grejerna. 50 timmar klarar sig lacken bra oc korrossionen i sötvatten obetydlig.

Glöm mitt inlägg! Tänkte fel. Innan generatorn är igång lyser ju lampan och har ett högre motstånd än en släckt. Det är alltså rätt att räkna motståndets värde med Ohms lag och lampans märkeffekt.

Ändrar man en konstruktion ska man helst kolla förutsättningarna. Ett byte av laddlampan låter kanske enkelt men det är ju det där att den inte bara ska lysa. Den ska slockna också. Det första kriteriet är simpelt. Bara att polvända tills ledlampan lyser. Sen ska generatorn få tillräcklig fältström så den börjar ladda. Där har glödlampan en egenskap som väsentligt ökar chansen att generatorn börjar ladda. Innan glödlampan börjar lysa har den kalla glödtråden mindre motstånd och ger högre ström än vad man får om man räknar på en 2W glödlampa med Ohms lag. Enklast är att använda en glödlampa istället för motståndet. Det gör ju inget att den råkar lysa på baksidan av panelen. Eller om man bums ska ha ett motstånd får man ta till lite extra lågt och sen prova några olika värden. Risken finns att det blir ordentligt hett om inte generatorn kommer igång. Inte glömma nyckeln i tändningsläge t.ex. Onödigt stor ström dras också ur batteriet då ett motstånd inte har samma fördelaktiga karaktäristik som glödlampan. Det är de små små detaljerna som gör det!

Är det en stål/aluminiumbåt stämmer teorin bättre. Dvs om att stänga till,avfukta och all fukt på samma låga nivå resten av vintern. Plast är inte så tätt material som stål och en plastbåt som legat i vattnet en tid har en hel del vatten i skrovet. Det kan röra sig om många liter. Under vinterförvaringen finns alla förutsättningar för det i skrovet uppsugna vattnet att avges på ut och insidan av båten. Det tycker jag att jag kunnat se på hygrometern och den mängd vatten som en avfuktare i båten tar upp. Det är små mängder vatten i luften inne i en båt. Några deciliter kanske. Avfuktare jag haft i båten på hösten innan kylan slagit till har tagit upp ett par liter per dygn. Efter ett par veckor och några tiotal liter minskar mängden och torrknytena klarar sen av att hålla fuktnivån under mögelnivå. På våren har det sugits ett tiotal liter vatten som samlats i pytsar under torrknytena. Min bestämda åsikt är att det inte räcker att avfukta och stänga till. Sannolikt är det mögel i båten på våren i båten med nära 100% RF. Har man inte koll på båten under vintern med fuktmätare och påfyllning av torrsalt är det bättre att ventilera båten som då torkas ur lättare. Tyvärr är risken stor att det är en fuktig plats och mögel som resultat. Hur vattnet lämnar båten har mindre betydelse. Är avfuktare bättre effektivitet när det är varmt har man forserat processen och kan tömma ut fler liter vatten som dunstat ut från laminatet. Genom den vattentäta gelcoaten! Ångmolekylerna passerar dock genom många vattentäta material. Gelcoaten är ett sånt har jag förstått. Vissa dyra kläder också.

Den är en intressant tråd denna. Själv tänker jag lite på allt gammalt vatten i sjöar som man dricker av. Är risken kanske stor att man åker dit på en avmagringskur? Vi har också en brunn ute i skogen vid röd stuga som sällan besöks. Inte största ombytet i den och om så vore att bakterier frodas vad hjälper det att 99 % av vattnet byts ut. Skulle ta hela sommaren att åstadkomma och en procent av bakterierna ändå kvar. Blir rätt snart 100 gånger så många om förhållanden är rätta för elak bakterie. Varför blir vi inte magsjuka då? Antingen är det bara snälla bakterier eller så är grogrunden fel. Ingen näring, fel temperatur eller nåt som förhindrar tillväxt. Kanske ödlorna som simmar därnere äter bakterier? Ja, man kan undra? När det gäller båden och vatten i dess tankar litar jag något mer på det från rostfria tanken. När jag öppnade manluckan var det endast några små stenar på iövrigt helt rena tanken. Helt rent näringsfritt vatten gärna med lite klorering i en mörk tank håller nog i evighet. Helt rent finns förstås inte så hållbarheten blir något kortare än evigheten och med den osäkerheten får man leva. Det man kan göra är som trådskaparen smaka på vattnet. Troligen blir immunförsvaret utökat eller magsjukan sätter åt en. Några kilo lättare och en bakterie mindre att åka dit på?? Obs, är inte bakteriolog!

Så länge batteriera håller lite högre spänning än de har som fulladdade dvs över 13V så tappas inget batteri på energi. Alltså kan du koppla ihop alla batterier. Har du olika batterityper där något batteri avviker mycket kan det diskuteras. Ett batteri som har nominell spänning på 12.7 V kan ju få lite mer underhållsladdning än ett på 12,8V men ligger underhållsladdningen på 13,5V är det ok för båda batterierna och godkänt som underhållsladdning. Så har jag haft det året runt nu i drygt två år med endast solpaneler som laddning. Generatorn skruvades aldrig dit efter att jag misslyckades att byta dioder och laddningsregulator. Hittills har jag inte saknat generatorn. Har 250W panel totalt. Under vintern 150W. Överskottet räcker även för nån kopp kaffe då och då vid besök vintertid. Alltid fullt i batterierna. Ska bli spännande att se när de tappar sugen. Husbanken är lite dålig på att klara 1500W invertern men sen startbatteriet kopplades ihop med husbanken klarar den kokplattan eller vattenkokaren.

Är pumpen gammal kan den kanske bete sig så. Men har man en fungerande termostat ska den väl ändå vänta med kylningen tills temperaturen blir arbetstemperatur. Kan du ha en saltvattenstermostat? Annars skulle jag i första hand kolla termostaten vid ett kokprov i kastrull. Utan kylvattenflöde i motorn dvs med stängd termostat kan inte motorn kylas, särskilt på hög effekt. Det räcker inte med luftkylningen runt motorblocket utan det behövs en hel del. Värmen blir flera kW och bra för gångvärme och VVBeredare. Vi får 15 liter på en knapp timme med då har vi motor med 90 graders temp. Även vid lågvarv räcker det för att hålla tempen uppe. Det är en MD11C.

Spelar det ingen roll hur man kopplar har regulatorn troligen en likriktatbrygga på ingången. Smidigt just när man kopplar in men tar en del av energin från solpanelen. Två dioder är minst 1V spänningsfall men det är kanske det enklaste eller säkraste sättet att skydda mot felkoppling utan behov att kasta om polariteten. En stilla undran; Borde samtidigt bli möjligt att koppla in växelström? En transformator bara.

Hehe ganska smart med en förvrängd sockerkaksform. En som tappat bredd men byggt på höjden istället. Hålet i mitten ansluts till skorstenen när man sätter "kastrullen" på spisen. En sån blir en godkänd värmare sett ur luftväxlingshänseende. Kör värmaren, få bort fukten tillfälligtvis, ta en kopp kvällsté och kryp till kojs. En liter kokhett vatten värmer en stund tills du somnar. Godnatt alla vågor som kluckar.

Vi har visserligen inte täckt alla solpaneler. Har 150W kvar. Otäckt är bra. Åtminstone i det här fallet.