forgus31

En givare eller två det är frågan. De Isoterm jag haft har bara haft en. Den sitter i änden på ett väldigt tunt rör och ska monteras ganska nära kylelementet. Leta upp givaren och sätt den närmre kylelementet. Ju närmare den sitter den kalla delen desto tidigare slår kompressorn ifrån. Hade tidigare din variant som också lekte frys vid långa motorgångar och först när den efter många år gick sönder såg jag givaren som jag själv fick montera. Men är ju inte säker om det räcker att flytta givaren på den modellen du har. Kan ha ändrats. Min gamla kompressor slutade aldrig att gå på högtryck och maxkyla så länge den fick spänning som vid laddning eller motorgång. Överaskade frugan med glass under en solig vindfri dag. En tillplattad påse vispad grädde med jordgubbssylt upptryckt med skärbräda mot kylelementet. Klart på en timme.

Säker på att det var filtret? Man brukar säga så för filtret är ofta rätt geggigt när man har skräp som kommer från tanken. Risken är att skräpet forsätter att komma in i filtret fast stoppet egentligen är i röret från tanken. Kan vara bra att kolla där och försöka med en bottensugning. Är det omöjligt att kolla tanken kan du förbereda extratank som reserv. Själv har jag blåst in lite övertryck i tanken genom avluftningen och kommit vidare. Har numera permanentat möjligheten att blåsa in övertryck med två kranar och ett t-stycke på avluftningen. Ena kranen stänger och andra öppnar för blåsning med slang till munnen. Motorn har gått vidare åtminstone en gång. Bra även på våren att hjälpa till att få bort luft i dieselsystemet. Man blåser in övertryck, stänger båda kranarna och öppnar luftskruvar tills diesel kommer.

En utombordare som du har laddar upp till många tiotal volt. Man kallar det för att den är av principen "strömgenerator". 6A låter ju inte mycket och motortillverkaren spar en kostnad och likriktar bara. Det är väldigt slarvigt, Ibland kallar man också likriktaren för regulator i försäljningsledet. Med ett öppet blybatteri kan man lättare ta hand om strömmen. Batteriet kokar bort vatten som får ersättas och klarar sig som regel. Med en massa elektronik fungerar inte det gamla sättet att tänka då man bara hade lanternor. Slå på lanternor så går strömmen åt och ingen eller minimal batterikokning. I ditt fall har du ett till batteri som du kan använda som belastning och du slår två flugor i en smäll. Så länge AGM-batteriet behöver laddning kommer spänningen hålla sig ok. Koppla alltså ihop batterierna med Biltemareläet. Ha sedan koll på spänningen . Råkar du komma över AGM-batteriets maxspänning eller annan utrustning ombord kan du slå på en belastning. T.ex lanternorna. Händer det ofta eller om du vill meka med ett till Biltemarelä kan du låta ett sådant äta upp energi så inget skadas. 14,5V är ett sådant värde så en 0,7V och en 0,5V i serie med reläet får det att t.ex tända en 55W strålkastarlampa om spänningen försöker komma över 14,5V. Det blir ett kort blink troligen. Det blir lite elmekande men en kopplingsplint eller sockerbitar på en liten plastbit eller plastlåda kan duga. Det är inte alls dåligt med vare sig Gel eller AGM men kräver mer tanke. Ett sätt att lösa problemet som utombordare ofta har med sin ohämmade laddning är att skaffa en rejäl solcellsladdare. Tyvärr finns en liten risk att den får för hög inspänning så även om en sån används kan det vara behov av ett Biltemarelä med två spänningshöjardioder. Dioden ritas som en pil mot ett tvärstreck. Dioderna vänds så pilarna pekar mot reläet. Då går strömmen i diodernas framriktning och leder ström som slår till reläet vid 14,5V eller vad du kommer fram till. Kolla all utrustning inkl batterier. Någon som kan rita kanske kan lägga in en enkel skiss hur det kan se ut.

Det du beskriver inträffar även vid "nästan" stopp i bränsletillförseln. Orken försvinner. För att varva en motor i friläge kräver väldigt lite "ork". Prova att trycka ner kopplingen på bilen när du kör i 50. Den varvar rätt bra. Undantag för varvtalsreglerade motorer. Kom från Göteborg och styrde in i Nissan med en transportbåt jag seglade från Lysekil till Malmö. Hustrun hade ledigt över helgen och skulle öka på besättningen i det fina vädret. Motorn gick ner i varv men varvtalet räckte för ett par knop. Det verkade ok att jag skulle ta mig in till bryggan i första hamnen där sjömanshustrun stod väntande på strand. Nissan mötte tyvärr med två knops ström eller så. I vilket fall blev det ingen fart över grund. Där puttrade jag en stund, ringde och meddelade läget och bad om lite tidsfrist. Ev. någon timme. Hustrun som gärna gör annat än att vänta stod fortfarande kvar. Plötsligt släppte proppen och båten gjorde fart igen. Slutet gott. Allt gott. Stopp på Ven med cykeltur i godväder och en trevlig segling till Limhamn där båten hade hemmahamn.

Tänkte just på det här Biltemareläet som väl är den bästa båtprylen dom har. Man kan med lite tankemöda ha det till mer än att koppla ihop batterier. Ett överspänningsskydd med reläet som komponent skulle rädda en mindre förmögenhet om oturen råkar slå till ombord. Exempel Jag vill vara säker på att spänningen inte rusar iväg om laddaren pajar. Koppla in reläet med två eller tre dioder så det slår till vid drygt 15V. En spänning som aldrig ska kunna uppkomma i normala fall. Frågan är då? Skjuta en säkring eller lägga en hämmande belastning. För utombordare och solceller räcker det med ett par strålkastarlampor som drar ström och sänkor spänningen. För dyra elektroniksamlingen ombord kanske kortslutning så en säkring löser ut. En strömbrytare som slås från så länge man är ombord så man får ett larm istället för strömlösa instrument. Inget som hindrar att man lägger in ett till relä som slår till vid lite lägre spänning t.ex 14,5V och larmar. Larmet kan göras med kraftig belastning så spänningen hålls nere så länge spänningen är hög. En diod är en användbar komponent för att leda ström i bara en riktning. Nackdelen är att man även får ett spänningsfall på 0,5 till 0,7V beroende på diod. I detta fall blir det spänningsfallet en fördel. Det är det spänningsfallet som används som spänningshöjare dvs får reläet att slå till vid en lite högre spänning. Den ledare som ska få reläet att slå till vid 13,3V slår istället till vid 14V. Eller 14,7V om två dioder i serie kopplas in i styrledningen till reläet. Andra nivåer kan fås genom att kombinera dioder med 0,5V spänningsfall.

Köpte ett par extrabatterier för micro och vanlig USB tänkt för telefon. Vår gamla Bil-GPS har helt tappat batterikraften då den ligger oanvänd långa perioder. Skulle nu ut i okänd ort och hitta fram till ett möte. Väldigt användbart med extrabatteriet som klarade sig fram till mötesplatsen. Hände just idag. De batterier jag fick tag i kostade bara 49 kr och är på 3000mAh. En varning. Låt inte såna här ligga oanvända. De tål inte oändlig lagring och tappar helt orken om de ligger oladdade. Måste vara i rotation. En egenskap som även gäller kroppen har jag förstått på äldre dagar. Förbaskat jobbigt faktiskt.

Skillnaden är förstås att kläderna blåser det igenom på ett annat sätt. Där blir varje tråd satt på tork och går blixtsnabbt jämfört. Annars är väl den fysiskaliska principen klar om att olika tillstånd vill bli utjämnade. Den kraften är urstark och verkar tills utjämning skett. Först då slår den sig till ro. Det innebär i kölfallet att så länge högre fuktighet råder i laminatet i kölområdet än i övriga båten så avlämnas fukt. Men saktare än en lus på en tjära sticka. Ska man få nån fart på sånt här ska man helst komma till kokpunkten. Men det är inte bra för polyestern. Annars kokar förstås vattnet bort på nolltid. Skulle tro att även en måttlig höjning av temperaturen som även polyestern tål ger en snabbare avfuktning. Kanske kräver en googling. Känner att jag skrivit över mitt förstånd om detta med fast materia och gas. Finns det fysiker på MG? Lär oss mer i ämnet effektiv költorkning!

Radar upp ska vara "radar och".

Har man en båt med bred rumpa och mer praktisk än estet är lösningen solklar som alla vet. Radar upp 150W solpanel samsas väl. Samtidigt hissas gummijollen upp där och ger bra stöd när man står upp och håvar upp makrillen. Faktiskt det mest praktiska tillbehöret på båten. Solcellerna är väldigt sällan skuggade.

Självklart måste man släppa ut den fuktiga luften. Alla har väl sett ett torkskåp. Varm luft blåser in bland kläderna och torkar betydligt snabbare än om luften skulle vara kall, dvs inte så torr. Men jag har märkt att det torkar bra även om man sätter på avfuktaren i ett litet utrymme med kläder på tork. Troligen lägre energipris per kalsong.

Men visst torkar det bättre med värme också. Kollar man med en hygrometer så går den ned när värmen går upp. Så har man gott om energi som vi har I Sverige så kan värmare vara ett sätt. Kalciumklorid (sommarvägsalt) är ett sätt men långsamt. C:a 20l vatten försvann ur skrovet under ett halvår. Samma varje vinter. En 25 kilos säck runt 135 kr. Billigare än elström till värmaren kanske men dyrare än kondensavfuktare? Fast vintertid funkar saltet bättre än åtminstone kondensavfuktaren.

Skulle tro det inlärda beteendet att koppla bort innan laddning kommer av risken för att förstöra elektriska grejer som kan vara känsliga för överspänning. Visst vore det tråkigt om elektroniken i bilen, båten, husvagnen osv gick sönder bara för att laddaren pajade. Försiktighetsprincipen som man brukar prata om men sällan tänker på är väl inte fel. Med handen på plånboken, visst vore det väl bra med ett skydd mot överspänning. Tror själv att vårt ekolod gett upp ett flertal gånger pga det. Samma transistor som ger upp varje gång. Men själv har jag aldrig kopplat loss för att ladda. Däremot laddar jag aldrig mer än ett dygn eller en kvart om dagen vid längre perioder. Klockströmbrytare är billiga och rätt driftsäkra grejer.

Inte för att det kanske har nån betydelse men vad syftar egentligen rubriken på? Vad är det fredag båt hjälp Fredag? Är det automatstavningen som slagit till igen? Eller är det Robinson Crouses Fredag som avses på nåt sätt? Dom gjorde en ekstock och seglade iväg en bit om jag inte minns fel.

Det är rätt stor skillnad på ost och väst. Dels kommer nästan alltid vinden från sjön på västkusten medan den med samma sv riktning blåser från land. Utom vid sjöbris men då är vinden inte så stark. En annan skillnad är att en holme på väst inte ger samma lä som på östkusten. Våglä visserligen och det är det viktigaste men när man ska iväg från den blåsiga platsen får man ibland problem att styra båten upp i vind. En båt som gör låg fart påverkas mer av vinden än av rodret. En utombordare som kan svängas då lätta upp situationen. Men det kräver ett bra fäste och att den helst är skruvad på plats med genomgående skruv och inte bara med "tvingskruvarna". Har själv lossat motorer vid sväng i trängda lägen och tappat den i sjön. Första gången med nybörjartur höll jag den i handen och efter kort väg i vattnet låg den och sprutade vatten på oss tills vi mäktade stänga av den. Efter det har jag alltid haft säkerhetslina men en gång för kort så motorn hamnade under vattnet. Den blev aldrig riktigt bra.

Nej, man får lära sig att hålla ut båten med fender och låta bli mantågsstöttorna. Den lilla brytkraft min tyngd uppifrån när jag stiger på stöttan är bara några kg. Vågar heller inte använda stöttorna att putta ifrån. Man mäktar heller inte med kraften om nu stöttan skulle vara jättestadig. Några extra fendrar och snigelfart är modellen. Då hinner man kolla bra lägen för fendrar.

Jo Thomas-1, jag gissar att en del av förbränningsrummet inte kyls alls då en kanal är igensatt. Det kan finnas andra parallella kanaler som är öppna och som ger strömmning tills lite vatten träffar en jättehet yta. Ångblåsor st ör sedan vattenströmmen när de pressar tillbaka med sitt ångtryck. Jfr med att sätta slangen från en tryckluftkompressor vid det igenkalkade stället. Det blir inte lätt för impellerpumpen att klara några Bar övertryck. Det är dock mina lekmannamässiga gissningar.

När jag hade problem med överhettning på vår MD11C köpte jag en trådlös stektermometer som gav möjlighet att avläsa motorns verkliga temperatur. Givaren kan fästas med en trasa som lindas runt en slang som både fäster och isolerar. Ofta stack jag den mellan cylindrarna där MD11C har en springa. Där avläste jag 110 grader innan motorn kokade. Kylvattnet är nog lite svalare än vissa maskindelar och då förstås förbränningsrummen där brasan brinner som kraftigast. Man ska väl också vara glad åt en riktigt varm motor men vaka över att vattnet inte kokar för slutna system. Ett visst övertryck gör att motorn måste svalna innan locket skruvas av. 110-gradigt vatten förångas snabbt och risk för brännskador.

En kompis hade en gammal Johnson 3hk utombordare som hade en helt igensatt kanal. Den sprutade vid start rätt mycket vatten men när den blev varm kom ångpuffar istället för vatten. Vi gissade att ångpuffandet störde vattenströmmen. Vi tog isär och hittade en helt igenmurad kylkanal som borrades upp. Turligt nog helt rak kanal så det var lätt att rensa. Gamla utombordare kan nog vara rätt svåra att få bra kylning på. Är själv rätt borta på området men lärt mig att avdragna skruvar är en svårighet. Aluminiumoxiden som effektivt limmar ihop skruven med gängan i godset kan dock ge med sig med knackningar och av värme. När man skruvar kan man försöka att skruva både åt höger och vänster. Dvs skruva upp och skruva åt i minimala rörelser. Bäst är kraftig värme som verkar lösa oxiden så skruven nästan går att skruva ut för hand, något överdrivet. Specialister försedd med svets förordar påsvetsning av en sexkantskalle och det som löser skruven då gissar jag är värmen. Hade en möjlighet att själv värma med gaslåga på några omöjliga skruvar i en grästrimmer till röjsågen och de lossnade överaskande lätt. Tyvärr värmer man lätt sönder lacken på sidan om skruven men man kan försöka skydda den, en plåt med hål för den trilskande skruven eller vad man kan hitta på.

Kan ju t.ex vara reläet (solenoiden) till startmotorn som har bränt ihop och givit ström hela tiden. Då blir startmotorn snabbt varm och batteriet urladdat. Motorn borde ju ha vridits runt så fler fel kan man leta efter. Som att motorn inte går att få runt. Vatten i cylinder t.ex. Kan ju också vara startmotorn som givit upp.

Efter genomläsning av bara en tiondel av textens superlativer staplade på varandra är jag säker på att det är lur helt igenom. Alltid några som faller för säljpratet förstås. Effktökning. Lägre friktion. Mindre fuktproblem osv osv. Vore en hundradel sant kunde det vara ett visst värde men vilket är då det sanna? Men köp och testa! Alltid gör det nån glad. Det är jag säker på.

Har inte hört att spridare behöver rengöras. Diesel anses annars vara ett bra rengöringsmedel men det pressas ju igenom ständigt. Under högt tryck dessutom. Däremot kan det löna sig att piffa upp spridarna med en provtryckning och renovering. Dieseln ska helst komma som en distinkt dusch och inte kissa hela tiden. Det grejar inte mirakelmedel lika lätt som en verkstad. Även om flaskans etikett verkar väldigt förtroendeingivande. En spridares spets ser riktigt sotig ut men det är ju naturligt när den är en del av förbränningsrummet. Jag har dock svårt att tro att det lilla hålet bli igensatt när det rengörs med mycket högt tryck vid vartannat kolvslag. Skulle nån liten partikel sätta sig i hålet skulle kanske den kunna lösas upp. Svårigheten är väl att veta vad partikeln består av.

Jag brukar förstås använda mantågsstöttorna som ett trappsteg för att komma upp på en hög brygga. Håller inte stöttan för den vertikala belastningen är det nog inte mycket att ha för att fånga upp en person som kommer farande mer i horisontal-led. Är det verkligen nån som trampat av en stötta genom att använda den som ett trappsteg? Isåfall får jag ta och göra belastningsprov. Såna görs väl förresten vid var och varannan tilläggning när hjälpsamma armar trycker ut båten i mantåget för att rädda den glänsande skrovsidan.

Har inga betänkligheter när det gäller skarva på klenare kabel. Tänker mig en ny grov säkring t.ex en bilsäkring på 30 A. Hur varm blir den med 10A? Hur grov är säkringstråden? Blir det nån större förlust i en säkring? Efter ett resonerade för sig själv inser man att tar man en tunn skarvkabel som passar bra i ansluningen, nån dm lång och löder på den på den tjocka kabeln så kommer man inte att få nån märkbar förlust/spänningsfall. Eller som jag gjort nån gång, rensat bort de så många kardeler att grova kabeln passar i kontaktstycket. Då blir det minimal förlust. Viktigt är att inte få oxid. Då blir det dock riktigt kasst.

Bra att veta att det inte hjälper att lägga båten i sockerlag. Växer havstulpanerna på hallonbåtar månntro. Vetenskapen testar alla varianter för att slippa använda gifter. Nu är väl socker giftigt i större mängder förstås. Det är verkligen värt att testa alla varianter. Konstigt att problemet med havstulpanerna är så oändligt svårlöst. Den som hittar rätt lösning blir miljardär. Tänk alla fartygsbottnar. Hitta en grön variant och du är ekonomiskt oberoende.

Vad bra din uträkning stämmer med min Mackey. Vi har tre 80Ah fritidsbatterier plus ett start på 70Ah. Har inte sett att batterierna gått ner sig så långt som till halva kapaciteten eftersom vi inte vill komma så lågt. Vi tömmer ju kylen när vi åker bort och när vi är ombord ser vi till att hålla batterierna på högst 25 % uttag. Alltså inga onödigt låga värden och därmed lång livslängd. Inga problem att starta motorn heller. Vad man får se upp med är när batterierna är färdiga för återvinningen. Nån gång per sommar göra en koll av vilospänningen. Lättare sagt än gjort åtminstone när det är ljust. Har inte nån brytare på solcellerna men efter mörkrets inbrott går det ju bra. Har ju battmeter ser lätt hur många Ah som saknas i batterierna. Slå av kylen och alla förbrukare och läsa av spänningen efter nån timme. Stämmer det med friskt batteri eller är det nära gränsen?