forgus31

Jag blev paff. Antar att det var en vanlig kommentar av hemliga farbrorn. Snoppa av med en vänlig ton när man inte vill dra samma vals i alla kassor. Smart.

Att det är oplastat på insidan har ju fördelen att vatten i en ribba lättare upptäcks och enklare kan bytas när den ruttnat. Epoxilimmet mellan varje ribba förhindrar att vatten tränger in till intilliggande trä. Kolla om man lagt på epoxi på insidan. Något måste skydda träets insida från slagvatten och fukt.

Det var lätt att dra in två nya dragsnören med det gamla dragsnöret som var lite skavt men fortfarande ganska starkt. Pillade sen in ett av dragsnörena till rätt trissa och drog igenom det gamla fallet som var intakt. Vajerlåset hade släppt vid shacklet som sätts i toppskäddan. Det hade ramlat ner och låg på däck och var bara att skruva på plats. Lite extra hårt.

Det är en metod för båtar i små serier. Oftast bara ett enda ex. Man bygger upp båten med träribbor limmade med epoxi och plastar in allt på in och utsidan med glasfiber så det blir ett sandwichskrov. Hållbart men inte när det kommer in vatten vilket det gör förr eller senare. Man får se upp med fukt i skrovet. Viktigare än på ett vanligt glasfiberskrov.

Stod i kön vid Biltemakassan och mannen före mig hade lagt upp ett hundratal såna små filter. Kunde inte låta bli att fånigt fråga "får man fråga vad du ska med så många bränslefilter till?" Det enda svaret blev: Ja det får man svarade mannen, betalade och gick. Är fortfarande helt ovetande. Nåt sattyg var det nog ändå. Knarktillverkning är väl standardfunderingen. Urananrikning? Eller ville han bara vara riktigt säker på att inte få skräp i värmaren.

Nu har vi en ganska grundgående båt men vi gick Kielkanalen 2010 och ut vid Brunsbüttel. Därifrån via Amsterdam till sydkusten i England och hem via Frankrike och Amsterdam igen. Skaffa Staande Mast Route som är en karta över kanaler där man kan ha masten uppe och data om kanalen. Osäker på hur djupt det är men du kan ju alltid gå ut rakt österut från Amsterdam via Ijmuiden. Det går snabbt att ta sig ut där och är det fin väderprognos kan du komma rätt långt. Passar det med tidvattnet att gå in i hamn så finns det flera att välja på även vid lågvatten. Reeds Nautical Almanac är bra att skaffa. Där finns mycket tips om man råkar ut för informationsbrist. Vi råkade t.ex ut för att vägen in till hamn hade ändrats pga uppsandning så vi gick på grund men kom loss och ankrade upp en bit ut och slog upp årets information om hamnen med pos för angöringsbojen och snitslade banan in i hamn. Tror det var Nordeney som vi skulle in i på utvägen från Helgoland. Kan vara så att den nyinköpta båten ska testas och kännas på innan ni kommer ut på salta böljan och då är det förstås Ijsselmeer och ut i norra änden och kanske en övernattning i Harlingen. Man går då ut i högvatten och tar nån timmes resa från utsläppet ur Ijsselmeer till Harlingen. Utstakad led och rätt smalt muddrad led. Det är inte kul att navigera i dessa vatten nattetid så en viss tidsplanering krävs. Från Harlingen som är värd ett besök kommer man ut via ön Terschelling ut på Nordsjön. Det kan också vara natthamn istf. Haarlingen. En dagsetapp till Nordeney eller nattsegling till Helgoland. Eller Cuxhafen. Eller Brunsbüttel. Även om det är fiskebåtar ute så går det rätt bra att segla på natten så länge man inte lockas gå in i hamn. Bättre då att stå ut med tröttheten och försöka dela in i vakter. Helt enkelt räkna med nattsegling. Då glider ni förbi alla öarna och kanske går till Helgoland. Bunkra fullt med diesel till bra pris. En hel del andra tullfria varor också tänk på att det är utanför EU så införselregler som från utanför EU gäller. Från Helgoland tar man sig sedan in till Brunsbüttel, eventuellt via Cuxhafen. Försök sträva efter hamnar som kan angöras även vid lågvatten. Det underlättar när man är ovan med tidvattnet. Sen kan man alltid ta råd av medseglare som glatt delar med sig och det blir ju grädde på moset med trevligt samspråk. Då kanske man får mod att prova hamnar man annars skulle segla förbi för säkerhets skull. Den som seglar i området har mycket erfarenhet och delar förstås gärna med sig. Lycka till med hemseglingen. De är vad man minns bäst efter några år som slöseglare.

Eftersom den gått bra ibland är det mest troliga att smuts och harts av gammal bensin i förgasare är problemet. Har du inte tömt eller kört ut bensinen på hösten så brukar det vara så här. Ibland startar den inte alls och går igång på startas. Tipset att spruta in startas när du kör är bra för att se om felet är bränslerelaterat. Onödigt pilla med nåt som är ok. Förgasarrengöring är väl vad jag skulle göra om jag inte fått igång den med ny fräsch soppa. Bensin som stått i tank med avluftning har tappat stinget men då skulle den väl gå dåligt hela tiden. Har du tur löser sig hartset i förgasare. Annars skruva där om startgastestet pekar på det.

Man kan gissa att batteriet nära ankarspelet tar största delen av strömmen. Kanske 40A kommer från generator/startbatteri när motorn går. Det är lite över gränsen för 10 kvmm kabeln men funkar nog. Dessvärre risk för att säkringen går sönder. Ett sätt är att låta ankarspelets batteri laddas av en egen solpanel. Det batteriet i fören används inte mer än ett par gånger om dagen. Upptag av 60m kätting tar ca en minut dvs 1/60h (en sextiondedels timme). 100Ax1/60h=1,67Ah. En liten 20W panel laddar lätt in den energin plus det som utmatningen drar vilket är lite mindre kanske 1Ah. Kan vara bra att du lär dig att batteriets kapacitet (energi) mäts i Ah och strömmen i A. Då blir det enklare att räkna ut att en ström med viss styrka A gånger tiden h blir Ah. Ett laddat 75Ah batteri räcker till 6-7 ankringar innan 25% laddats ur. Multipliceras Ah med 12V får du kapaciteten (energin) i Wh vilket kan vara bra då man jämför med andra systemspänningar. Ett ankarlyft med 60m kätting tar bara 20Wh eller 0,020kWh. Med förpiksbatteriet isolerat från resten av elsystemet spar du problemet med lång kabel som aldrig blir rätt avsäkrad utan att bli grov och dyr. Solcellen till förpiksbatteriet kan göras omkopplingsbar till husbanken då solcellen blir ganska dåligt utnyttjad. Förpiksbatteriet blir ju snabbt uppladdat.

För några år sedan rensade jag bort "stålullen" i insugsdämparna på inrådan av motortekniker. Han ansåg att det kunde bli för stort motstånd för luften att passera den rostiga härvan på väg in i motorn med påföljd att oljedimma från sumpen sugs in för kraftigt. Motorn startade med kraftig oljerök varje morgon Skulle tänka mig att mjuka partiklar är lite extra bränsle till förbränningen Det lilla damm som passerar förbränningsrummen är nog inga problem.

På den tiden jag brukade tvätta bilen fick jag en känsla av att den gick lite bättre när den blivit blank. Visst var jag säker på att motorn inte alls kunde påverkas av tvättningen. Snarare kunde eventuell vatteninträngning försämra gnistorna och motorn gå sämre. Men ändå gick hela bilen helt enkelt tystare och bättre. Har man köpt en flaska mirakelmedel för dyra pengar vore man ett psykologiskt unikum om man inte tyckte att motorn gick åtminstone lite bättre. Det är denna högst mänskliga egenskap som marknadsförarna utnyttar i många branscher. Läkemedel är ett bra exempel. Även de som får sockerpiller blir bättre vid undersökningar av läkemedels effekt. Detta verkar statistiskt underbyggt.

Temperatursensor. Kräver elektronik för styrning av laddspänningen. Det finns väl i lite mer avancerade regulatorer. Köp ett par regulatorer i reserv. Ebaygrejer är billiga och det finns mycket att välja på. Annars beträffande elektronik. Går sönder titt och tätt. Ha med ett par universalinstrument, kablar och en påse dioder. Borrmaskin. Kylplåtar. Strömbrytare. Kopplingsplintar. Då kan du göra riktigt bra ersättare till regulatorerna om det skiter sig. Kanske zenerdioder på 14,5V och som klarar bra med ström. Några vanliga bilstrålkastarlampor är bra energiätare. Ett par Biltemareläer ger möjlighet till reglering av solcellerna. Seriekopplade paneler. En skuggad ger inget bidrag och risk för backspänning. En diod i framriktningen över varje panel från minus till plus borde väl släppa fram ström från de som har sol eller tänker jag fel? Tror du kan ha rätt klen kabel till förpiksbatteriet. Du får inte så stort bidrag från generatorn när spelet körs men tillräckligt bra laddning. 10kvmm t.ex. Hinner inte bli varm för den korta tiden det tar att vinda in kättingen. Feta kablar behöver du inte när du har batterier där stora strömmarna tas ut. Korta kablar kan också vara klenare utan att man tappar särskilt mycket energi eler att säkring ska lösa ut. Vid laddning från solceller kan man låta regulatorn sitta nära batterierna så kommer inte den reglerade spänningen att bli mindre. 300W är visserligen mycket men sällan blir det ju max vad panelen kan ge och det har heller inte så stor betydelse då panelerna gnetar på timme efter timme. Märker att vi har fått ström över när vi har våra 250W horisontella paneler. Även mulna dagar ger bidrag på 2-3A. Dock inte om det är regn eller regnmoln. Ledlampor ombord har avsevärt minskat vår förbrukning. En kraftig sinusinverter rekommenderas för att dra nytta av överskottet. Liten svag elplatta för långkok spar gas. Lock på kastrull så räcker c:a 100-200W när det kokat upp. Koka upp på gas och underhåll kokning med el. Elplatta med låg effekt kan sökas på Ebay. Gärna en med reglering. Vi köpte en i Italien och den reglerar och slår ifrån om jag lägger en tunn slant under kastrullen. Kokar svagt med locket på och drar ström till och från. Plattan är på cirka 300W. Kommer inte ihåg riktigt. De feta kablarna. Säker på att du inte behöver feta kablar, det är en kvarleva från en effektiv marknadsföring av kopparkablar för att få lite bättre laddning från båtgeneratorn. Sätt invertern nära husbanken. Låt även förpiksbatteriet vara med och bidra. Det är ju sällan använt. I stort sett blir generatorn överflödig när du har så mycket solceller. Redan med 250W har vi klarat oss utan generator som pajade för tre år sedan. Känner inte att vi behöver nånmen kanske kan ändra mig. Ett par extra solceller finns ombord om vi behöver mer ström. Batterierna gillar att bli mjukladdade som de blir av solcellerna. Även avsulfateringsfasen finns även på billigare regulatorer. Men som nödladdare är ju generatorn bra. Ger också bra bulkladdning även en konventionell generator med drygt 14V. Eftersom du väl kommeratt vara ombord kan du satsa på att ha koll på grejerna själv. Batterimonitor är en bra pryl men även voltmeter kan duga. Har själv en battmeter som visar i och urladdning och gillar den skarpt. Parallellkopplade husbanken med startbatteriet för att få bra drag när invertern kokar vatten eller vid dammsugning och liknande. Funkar förträffligt men blir lite lurad då ström från och startbatteriet ej är med i kalkylen som battmetern visar. Förtennad kabel är förstås inte sämre att leda ström men trevlig att titta på jämfört en oförtent gammal dito som skalats. Tänk så här beträffande batterierna. För att spara batterierna och få lång livslängd ska du inte dra ut mer än 25% av kapaciteten. Då kan alla batterier vara sammankopplade och ström för start saknas inte. Vill du ha hängslen också, skaffa ett litet startbatteri som ger kraftig startström som alltid får laddning men lyfts på plats och ansluts med startkablar. Alltid fräscht och kapabelt. Kostnad 500 kr. Du kommer inte att behöva det men möjligt att du sover bättre. Du har mycket funderingar och du tänker rätt.

Låter som att pilla över dragsnöret till rätt trissa skulle vara lösningen. Ståltråd med ände böjd till en krok. Kanske bäst att dra igenom ett till oskavt dragsnöre. Det gamla kan vara snart 40 år.

Ska också trä i mitt genuafall som åkte ur mitt i natten när vi låg i hamn. Trodde först att det var storfallet som föll ner. Var säker på att det var så och eftersom vi har rullstor drog jag aldrig fram det när vi seglade hemåt. När jag drog ut genuan föll den nästan genast ner i sjön. Det blev en tråd här på MG om hur sannolikt två fall-brott samtidigt skulle kunna vara. Jag väntade till avmastningen med att rulla ut storen och när jag dragit ut seglet fann jag att storfallet var intakt. Var så säker så jag aldrig kollade det andra fallet. Heldumt. Hur ser det ut inuti en Seldénmast från -79? Har varje lina en kanal eller ligger alla bara intill varandra? Såg att masten fortfarande har kvar ett dragsnöre som jag kan använda men det det ligger ju på en annan topptrissa. Enklast kanske är att skruva av toppbeslaget och se hur läget är. Kan vara bra att få en koll som nån skrev. Smörja in t.ex. Annars kan jag kanske pilla fram dragsnöret till rätt trissa i "blindo". Skruvar i aluminium är inte lätta att lossa men det är rejäla don. Åtminstone de flesta 10 eller 12mm gissar jag. Bäst att ha gasbrännaren och hammare med. Det är syrafast skruv med sexkantskalle. Kan det vara mutter inne i masten eller är det på nåt sätt gängat i nåt aluminium uppe i toppen? Men det visar sig.

Beträffande högtryck i kylkanaler. Det är omöjligt att veta hur kraftigt en motor är gjord. Nån motor kan hålla för vattentrycket från trädgårdsslangen kanske. Men hur högt tryck är det på det vattnet? Tror inte någon tillverkare garanterar att trycksätta kylsystemet med vsttenslangens 2 eller 3 Bar. Högtryckstvätten spränger de flesta motorer är min gissning. 150 Bar och en yta på 100 kvadratcentimeter ger en kraft på 15 ton som exempel. Ytorna är inte lätt att veta storleken på. Spolmuff som till utombordare trycker inte in vattnet utan tillhandahåller vattnet på vattenintaget. Minimalt tryck blir det. Den stora gummiytan fjädrar undan och släpper ut överflödet effektivt. På en motor som man vill spola igenom kan man göra det försiktigt. Tänka på att inte bygga upp nåt tryck. Är det stopp nånstans hjälper det alltså inte att ha ett lågt flöde. Trycket blir vattenverkets tryck även om det bara droppar om slangen är påskruvad med slangklämma. Håll istället slangen löst emot.

En fråga. Du ligger i hamn och kör 1800 varv med eller utan växel i? Antar att du har klar för dig skillnaden. 1800 varv utan växel istort sett samma som tomgång utan vxl.

Kan vara en bra åtgärd att byta pump. Har den kanske aldrig bytts? En ny pump ger ett bra flöde som ju är grunden till kylningen. Blir kylvattnet som går ut till avgaskröken bara ljummet vid högsta effekt är det dock ok. En bra pump klarar bättre beväxning av vattenintag och kommer lättare igång vid sjösättningen. Troligen är den bytt om du inte haft nåt problem. Öppna locket kan jag inte göra på min maskin. Då flödar det över då den går varmare än 100 grader. Är inget problem som jag ser det. Har kört hela dagarna men sällan högsta effekt då bränslet räcker mycket längre på kvarts maskin ungefär. Stektermometern liggande mellan cylindrarna visar mer än 110 grader vid full maskin. Tempmätaren är inne på röda och pendlar ner på gröna och håller sig där vilket visar ok termostat. Det är pendlingen och att temperaturen rusar iväg som visar att kylningen och termostat funkar.

Du menar väl att du börjar med att byta impeller men byter hela pumpen om det inte blir bättre. Du skrev inte om den kokar bort vatten. De flesta är överhettningsnojiga med rätta. Kolla gränserna. Lyfter den på locket så måste det åtgärdas. Går den glatt i en halvtimme på full fräs utan att spilla glykolvatten så kan du glädja dig åt en varm och go motor. Om tempmätaren visar rött eller inte är inte avgörande om konstaterat att allt funkar. De flesta båtmotorer går för kallt. Sämre verkningsgrad och mer fukt som aldrig ångar bort. Gissar att en motor som håller strax över 100 grader mår bäst. Med ett tätt lock på expansionskärlet funkar det. Skruva åt kylslangarna.

Alltså koll på både temp och locket på expansionskärlet. Lyfter locket och släpper ut vätska innan temperaturen är hög är det ju inte ångtrycket utan kompression som läcker in nånstans.

Har alltså ett helt kort nånstans. Men samma frysbeteende när man gick längre stunder. Mest irriterande med den gamla frysen var att den gick igång på högspänning på natten när man låg och laddade. När kompressorn drog ström orkade inte laddaren med så kompressorn gick ned varpå spänningen steg så kompressorn startade och så höll på. Som en moraklocka tick Tack tick tack. Ingen sömn förrän laddaren kopplades ur.

Nämnda Kalmarfirma testade mitt styrkort och skickade tillbaka det utan kostnad. Klart jag köpte en ny kyl från samma tillverkare då. Det var kompressor som gett upp. BD35 känns bekant.

Egentligen behövs inte så stort avstånd till kokpunkten om du kör glykol. Gärna 10 15 grader varmare. Motorn mår bäst i hög temperatur. Kolla så inte kylvätska försvinner och kör tills det ryker. Först då är det dags att kolla vidare för eventuella åtgärder.

Kan ju fortfarande finnas en misstanke om att kompression läcker in så du får övertryck i glykolslingan. Vid kall motor kan du köra hårt och se om du får högt tryck redan innan motorn nått kokpunkten. Det har jag haft som test test då jag fick förlust av glykolvatten. Man får ju samma symtom dvs locket på expansionskärlet öppnar och släpper ut kylvätska och som följd kommer kokningen. Behövs en som tittar på locket och ser vad som händer.

Ta ett snack med Thermoprodukter i Kalmar. Sällsynt hjälpsamma!

Är det ingen som kollat tanken är det en tidsfråga att du får stopp igen. Det skulle behövas en mixerstav vid utloppet i tanken för att sönderdela dieselslemmet. De större sjoken stoppar mer eller mindre effektivt. Lossnar ibland och åker vidare till filtret eller lossnar på insidan tanken och ligger kvar som en latent risk. Utloppet kanske är 5mm och sätts lätt igen jämfört filtret som kanske är flera kvadratdecimeter. Var filtret helt igenmurat? Behövs bara nån kvadratmillimeter för att bränslet ska sippra igenom.

Är det ingen som kollat tanken är det en tidsfråga att du får stopp igen. Det skulle behövas en mixerstav vid utloppet i tanken för att sönderdela dieselslemmet. De större sjoken stoppar mer eller mindre effektivt. Lossnar ibland och åker vidare till filtret eller lossnar på insidan tanken och ligger kvar som en latent risk. Utloppet kanske är 5mm och sätts lätt igen jämfört filtret som kanske är flera kvadratdecimeter. Var filtret helt igenmurat? Behövs bara nån kvadratmillimeter för att bränslet ska sippra igenom.