forgus31

Komplettering. Avdragare får inte vara av den universella klotypen. Den böjer också svänghjulet. Varning för den alltså.

Beträffande svänghjul och om kilen så kan du om du tar bort svänghjulsmuttern ofta se om spår i axel och svänghjul är i läge med varandra. Syns det inte och du vill komma vidare med koll av detta ska du försöka göra eller låna en avdragare. Du får inte bända loss, då blir svänghjulet skevt och det lossnar inte ändå. Ska du knacka loss så ska muttern sitta på i överst på axeln i höjd med axeländen så du kan skruva ut muttern sen så ev stukade gängor snyggas till. Olja gärna in först så löper muttern lättare. När man slår ska lagerglappet i höjdled utnyttjas dvs slaget ska inte slå ned hela motorn (plus golvet) utan bara vevaxeln. Det finns ofta ett glapp på nån millimeter som känns när man lyfter på svänghjulet. Man kan hålla svänghjulet med ena handen och klappa till med en skaplig hammare med andra handen. En tjock aluminiumplåt eller liknande mellan mitter/axel och hammarslaget minskar risken för stukning av axeln drastiskt. Det är guldläge att bli specialist på utombordare när man har ett mekobjekt som du har nu. Får du till det finns chans att du kan ha motorn i många år. Lyckas du dåligt med denna, det finns mycket fel man kan göra så har du lärt dig att inte göra om5dem på ett dyrbarare objekt. Kul tidsfördriv om man inte ligger mer åt korsords eller sudokuhållet. Funderingarna och efterföljande skruvande är det roliga. Att sedan få snurr på eländet är en riktig indianskrud i hatten.

Hur ser stiften ut? Är dom för långa och tar i kolvarna? Skulle väl vara utan gap då men det kan ju vara såna stift utan den utstickande haken. Skruva ut stiften ett par varv och kolla om det lika trögt. Kolla med bara ett stift och dra runt. Skillnad? Jo med kilen menar jag förstås svänghjulets krysskil. Blir ingen bra tändning om den är av men utan tändkablarna på blir det inget extremt komp av det. Det är först när tändningen ger gnista som råkar vara för tidig som motorn kan kännas jättetrög och även rycka snöret ur händerna då motorn försöker gå baklänges. Sen kan svänghjulet rotera lite på axeln och bli annorlunda. Inte tända alls, gå halvbra osv allt efter hur svänghjulet hamnat på axeln. Men det är nog inte det problem du har då den startat. Men hur bra går den? Extremkompressionen låter intressant. Har någon fixat med motorn? Försökt trimma eller nåt? Det är nog inte så svårt att skruva bort topparna och kolla om du kan se nåt. Skruva mer och gissa mindre brukar funka. Fota av innan varje steg och lägg varje stegs delar i olika högar funkar bra för att inte röra till det.

Jag har inget stort förtroende för klämda grejer och det beror på att jag inte haft rätta grejer. Däremot lärde jag mig löda redan som barn och i lumpen fick jag en lödkurs som signalmek. Det som funkar bäst för mig som amatör på egna elgrejer är sockerbitar och en bra spårskruvmejsel. Då kan man få kopparn att flyta och en hyfsad kontakt utan att löda. Lätt att ändra och få bort oxiden om den letat sig in. Jag har haft många såna tänger som inte funka och då har jag tryckt till med en slö avbitare. Gissar att det är så många gör. Det blir ingen bra kontakt och det är på gränsen att den håller att dra i.

Nej det blir inte så hett. Det är väl där vattnet går ut och kyler avgasslangen så det går nog att hålla i det utan att bränna sig gissar jag. Det fina är ju att det är så lätt att prova och även göra om ifall det börjar läcka igen. Göra rent och lägga på en ny sträng. Kommer inte ihåg om jag armerade med något. Lätt att linda runt med ett tunt snöre eller ståltråd om det släpper. Det är inget tryck så det håller nog ändå.

Kollade gamla motortrådar. Lite kul att se vad som hänt under drygt 10 år. Här finns historik över vår gamla motor t.ex. Det blir som att läsa dagbok. Hade köpt rostfri avgaskrök 2005 som rostade hål 2010. Frågade David som säljer och mekar gamla motorer i Göteborg om det gick att svetsa och han tipsade om att laga med metallisk plastepoxi. Det håller fortfarande 6 år senare och lätt åtgärdat med nytt lim om det skulle läcka på nytt.

Nävisst. Försöker bara hitta ett skäl till den konstiga produkten. Har för mig att det diskuterades när jag ändrade mina lampor efter felköpet. Det utreddes då vad de olika socklarna innebar. Kanske kan hitta en plausibel förklaring där.

Vi har ett djup på 1,65 och det gick utan grundkänning. Vände i Stralsund och gick samma väg tillbaka den norra vägen. Vi hade varit i Danmark och kom via Stubbeköping som inte är så långt därifrån. Hiddensee heter den smala västra landremsan med hamnarna Kloster och Vitte. Enkla att angöra. Ett par timmar till Stralsund. Det går nog bra att fortsätta runt och ta östra sidan av Rűgen tillbaka. Har dock inte testat själv. Vi hyrde bil ett par regniga osannolikt blåsiga dagar och besökte den delen upp till norra änden av Rűgen. Mycket turister trots hällregn och leriga parkeringsplater. Mycket att titta på och gott om restauranger

Den går inte bra skriver du. Har du kollat om woodruffkilen är hel. Har haft motor som var extremt tung att dra runt. Kile var av och tändningen feltajmad förstås. Den ryckte av startsnöret men såna tendenser känner du inte igen? Den är trög även utan tändkablarna verkar det som.

Straalsund ger lite historiska återblickar från sveriges stormaktstid. Svenska namn på gator och en del skyltar på svenska. Skyddad hamn mitt i stan. Håller man sig på den västra sidan finns ett par hamnar du inte kan missa och de är rätt gemytliga och en del folkliv. Här finns hotell som bara de högst av nomenklaturan bebodde. Det är ju gamla Östtyskland och områden man inte så lätt besökte innan "muren föll". Håll mitt i rännorna. Det är muddrat och på sidan kan man knalla omkring på sina ställen. Ta inte sikte på förstaget när du seglar till nästa högra boj, då blir vinkelfelet att man håller BB sida. Såg ett par exempel på svenska seglare som konsekvent styrde efter BB boj när det var lite längre mellan dem och fick ilskna åttutningar av färjeskeppare. De får knappt plats i rännan på sina ställen. Sätt ett väl synligt märke på var sida om båten t.ex på mantåget lika långt åt sidan som rorsman brukar sitta. Eller stå och styr så förstaget funkar att syfta mot målet med, det är allra säkrast. Lätt att hamna på grund också om man inte råkar en mötande som korrigerar läget i rännan åt en. Om så en kraftig åttutning. Ser så klantigt ut med en som helt ovetande om sakernas tillstånd gradvis glider över på fel sida i en farled. Korrigerar sedan succesivt när nästa boj närmar sig och så upprepas detta. Kolla när du seglar där. Ser rätt komiskt ut men är alltför vanligt. Tar längre tid men det har väl mindre betydelse. Grundkänning är värre förstås..

Ja ibland blir man förvånad. När det nu finns en standard som är lätt att förstå och vad jag kan se fortfarande har ett stort användningsområde i bilar, varför i h-skotta röra till det till en istortsett oanvändbar grej. Är det månne för stålbåtar man gjort denna oanvändbara sort eller vad ska man gissa? Hade annars varit enkelt att göra en lampa lik den vanliga 5/21W varianten.

Jag köpte lysdiodlampor med denna luriga sockel för att ersätta fyra läslampor i salongen. De gamla var värsta strömförbrukarna när de var tända. 84W vilket behövdes för att få det ljust. Var tvungen att ändra ledlampan så jag kunde få den att lysa. Hittade genom ohmmätning en lödpunkt till sockelns överdel som kunde skäras av och den ena plätten förbindas med sockeln. Plätten slipades först ned och en tunn kardel från en kopparledare löddes till sockeln och plätten byggdes på med isolerande lim. Nu drar alla lampor i salongen tillsammans knappt en ampere eller 10W. Svor en del över eländet med o-standarden. Fantiserade att någon klant tillverkat en båtlampa på fel sätt och att kineserna hittat just det felaktiga exemplaret att kopiera. Som vanligt utan att tänka på konsekvenserna. En glödtråd och två plättar borde fått några att dra öronen åt sig. Rätt tillverkad skulle förstås kampan ge funktion motsvarande en 5W/21W lampa. Allt annat är ju fel fel fel. Då hade vi fortfarande fått mysläge på lamporna. Nu är det släckt i mysläget.

Tove var det ja. Tänkte Tovås, Tore mm och googlade men hittade inget. Tack Thallatha.

Det jag tycker är galet med avsäkringstabellerna jag sett är att längden saknas. Det är en nästan lika viktig parametrar som arean. En kabel med 1m längd och 1kvmm smäller säkringen lika bra som en 10m lång och 10kvmm. Det är detta tillverkaren utnyttjar när han levererar ankarspelet med 6kvmm korta kablar. Ju kortare han gör dem desto klenare och billigare kan de bli. Kunden får se till att ha desto tjockare kablar att skarva i med. De klena kablarnas resistans ska ju adderas till kabeln till batteriet.

Nu ska man ju inte leka med säkerheten men det kan ju vara kul att räkna ut hur stor ström det borde bli när en kabel av vanlig längd och grovlek kortsluts. Den 5 meters kabeln i exemplet alltså 2x5m blev ju 0,072 Ohm. När man råkar kortsluta den i änden blir strömmen enligt Ohms formel I=U/R alltså spänningen/motståndet 12V/0,072 Ohm dvs 166A. Självfallet blir det inte bra när det sker. Effekten blir i W strömmen x spänningen IxU eller 166Ax12V uträknat 1992W. Troligen ska en sån kabel regelmässigt avsäkras med en 10A säkring eller nåt sånt. Ofta är det snack om batteri i fören för bogpropeller eller ankarspel. En sån kabel på 2x10m och 16kvmm blir 0,018×20/16 uträknat 0,0225 Ohm. Kortsluts den i bogen blir strömmen 12/0,0225 uträknat 533A. Jag skulle våga sätta en säkring så ankarspelet klarar sig t.ex 100A och sen göra en verklig test. Kortsluta och känna hur varm kabeln blir innan säkringen smäller. Blir den knappt ljummen skulle jag våga leva med den otillåtna avsäkringen. Nu kommer ju den mesta strömmen från bogbatteriet så 50A säkring ska också räcka. En säkring kan överbelastas till det dubbla en bra stund så även om bogbatteriet helt tappat orken klarar man ett ankarlyft med full kätting. Det kan vara bra att kunna känna var gränserna går. Men framförallt en säkringstest visar när man räknat galet. Kortslut och få facit på nån sekund. En säkring kostar inte mycket men en kabelbrand under färd kan ge brand och är livsfarlig. Jag kände på de korta originalkablarna mellan invertern och batterierna när jag hade kokplattan på 250W och vattenkokaren på 650W och de blev ljumma. Ser klena ut troligen inte mer än 8 kvmm eller däromkring och ska tåla 125A. Tillverkaren chansar här. Koppar är dyrt och batterierna tar väl slut innan kablarna isolering smälter. Sker det får man byta till grövre själv. Förlåt det långa inlägget. Det ena ger det andra och det blir rätt urvattnat med alla självklarheter.

Ligger i kojen och gottar mig. Dimman gjorde att provseglingen är uppskjuten på obestämd tid. Bra på sitt sätt då jag fått tid att snygga till ledningen från solcellen framför spruthuvan. Den har proffessoriskt varit trädd genom hålen för de neddragna linorna för uthal kick mm och ner genom nedgångsluckan och slutligen in i ciguttaget. Som gräddklick på moset har regulatorn legat uppepå VHFen . Nu hittade jag en oanvänd kabel mellan instrumentlådan och elcentralen. Den var avklippt i båda ändar och redo för nya ledningsuppgifter. Kopplade in kabeln via ledig strömbrytare och säkring i elcentralen och borrade eget hål i instrumentlådan för kabeln från solpanelen. Kopplade in den till regulatorn som får bra plats bakom vindmätare, djup osv. Regulatorn syns visserligen inte längre och blinkar förgäves med sina lysdioder men resultatet syns ändå på battmetern. Dvs om dem laddar. Kom på att radarn nu kan få egen strömmatning på mycket enkelt sätt. Den har delat ström med automatstyrningen i många år på proffessorers vis. Funkat bra men viss risk för spänningsbrist. Summan av kardemumman blev att vid visst solljus kommer den nyinkopplade kabeln inte att leda nån ström. När radarn är på drar den lika mycket som solpanelen producerar. En kabel gör två jobb. Ser ingen nackdel med det här från kojens horisont. Radarn är oftast inte inkopplad och då går strömmen i riktning mot batterierna. Dubbel nytta och halva jobbet. Nu verkar solen ha bränt bort dimman. Ska höra med frugan om hon har lust att provsegla.

En konstant att lägga på minnet är kopparens ledningsförmåga 0,018. Ohm per meter och kvmm. Rätt använd ger den motståndet i Ohm. Det ska läggas in kvmm på rätt ställe antal och meter. Att en längre ledare ger ett större motstånd förstår man ju så den ska stå över bråkstrecket. Lätt inser man att en större koppararea ger ett mindre motstånd och ska stå under bråkstrecket. Exempel 10m kopparledare 2,5 kvmm 0,018×10/2,5=0,072 Ohm Alltså lägg 0,018 på minnet. Hoppas jag minns rätt nu hehe. Nu slipper ni kolla i nån tabell som i sig också kan vara svår att hitta och som man ska läta sig förstå.

Jag tänkte på den familjen också och har försökt googla men kommer antingen ihåg för lite eller så är informationen borta. Kan det ha varit i Kungsör eller däromkring. Mälaren iallafall. De hade seglat till Island med en tidigare båt. Var det en finsk Guy som de förlängde nån meter. Jag läste mycket på deras hemsida om bygget av den stora båten som var ribbkravell och epoxad. Allt gjordes mycket noggrant och det verkade ha blivit en bra båt. Skulle vara roligt att läsa vad som hände sen.

Den termostat jag tänker mig har förstås en ratt som du ställer önskad temperatur på. Jag tycker det är en konstig teknik med termostat som inte är ställbar utan ska flyttas närmre eller längre från kylelementet. Inte så lätt för båtåkaren att ha en sån kylbox. Kan ju tänka mig telefonsamtalet mellan ägaren av båten och den som fått låna den en vecka och tänker sig boxen som en vinkyl. Rätt mycket stök för att spara in kostnaden för en riktig termostat med ratt. Gärna grader-ad för den delen. Det kan ta några dagar att med flertal mätningar få koll på hur ratten ska stå för att få 5 grader i boxen. Rätt placering för avkännare i vår box vore nån decimeter från botten. Där ligger den mesta maten.

Vore kanske inte helt fel att bara sätta en termostat med avkännare i kylboxen som helt sonika bryter strömmen till kylen. Får kylen ingen ström blir det ingen kyla.

12,2V på tomgång tyder på att generatorn inte laddar alls så ström tas ur batteriet. Spänningen på nyladdat batteri ska gå upp till 14V på några sekunder. Även på tomgång oftast. Lite bero på remskivorna.

Jag har följt Annika och Björns segeläventyr. De köpte en båt som är byggd på liknande sätt som den du kikar på. http://www.sailaround.info/moonspecsv/ Det var mycket att åtgärda på den och de var fast i nästan två år innan de kunde segla vidare.

En tångampermeter är bra i såna här lägen. Gissar vi att batteriet är kass på sånt sätt att generatorn inte orkar höja spänningen mer än till 12,5V skulle tångampermetern visa generatorns maxström 60A t.ex. Batteriet startar ju motorn och håller normal spänning vid starten så inget pekar på batteriet enbart. Verkar vara generatorn som inte matar som den ska. Den kan ju vara hel vid test i testbänk men fel inkopplad. Hel generator ska vara på väg upp mot dryga 14V. Även ett urladdat batteri orkar den nog höja spänningen till över 13V och stadigt stigande. Under den fasen maxström vad nu din generator mäktar med. Det är lätt att byta batteri om du är osäker på det. Be teknikern kolla laddlampan. Är det fel i den kretsen kommer inte generatorn igång med laddningen. Det finns andra kopplingspunkter som teknikern kan kolla på. Men det är egentligen hans ansvar.

En tångampermeter är bra i såna här lägen. Gissar vi att batteriet är kass så generatorn inte orkar höja spänningen mer än till 12,5V skulle tångampermetern visa generatorns maxström 60A t.ex. Batteriet startar ju motorn och håller normal spänning vid starten så inget pekar på batteriet enbart. Verkar vara generatorn som inte matar som den ska. Den kan ju vara hel vid test i testbänk men fel inkopplad. Hel generator ska vara på väg upp mot dryga 14V. Även ett urladdat batteri orkar den nog höja spänningen till över 13V och stadigt stigande. Under den fasen maxström vad nu din generator mäktar med. Det är lätt att byta batteri om du är osäker på det. Be teknikern kolla laddlampan. Är det fel i den kretsen kommer inte generatorn igång med laddningen. Det finns andra kopplingspunkter som teknikern kan kolla på. Men det är hans ansvar.

Frugan och jag klarar en natt men tror nog att man sedan är så trött att det inte är några problem att sova för den som suttit längst vid rodret på natten och det går snabbt hemåt när man undviker lockande hamnar. Viktigt att ha en fungerande automatstyrning. Det är dödande tråkigt att styra hela tiden. Ha koll på trafiksepareringar som ska tvärsas. Separeringarna gör att man får lite lugnare utanför men det blir vissa omvägar för att få till en vinkelrät passage på ställen där separeringen korsar och viker av. Bara att kolla kortet. Särskilt tyskar gillar att besöka båt som håller mer än 15 grader från vinkelrätt sägs det. Kan vara att de får en helikoptertur ut i Nordsjön bekostad av den slarvige båtåkaren. Har du kollat vägen via Harlingen? Den måste tas i högvatten om jag minns rätt och kanske lite grund också. Man följs åt som i en konvoj då man får passa tiden för högvatten. Är man inte ensam ute så gör man som andra. Åtminstone om de andra verkar vara från trakten. Bäst att språka. Holländare är väldigt trevliga och bra på engelska.