forgus31

Det går alltid att prova och mäta. Eftersom du har solceller får du förr eller senare fullt i batterierna och underhållsladdning. Med 13,5V, om du når dit, är du säker på att inget batteri förlorar sin laddning för att ett dåligt batteri tar från de andra. Dessvärre kan det ju ta onödigt lång tid att få fullt i batteribanken men det får du ha koll på. Under drift kan du mäta med en tångampermeter och se om du får nåt bidrag av det sämre batteriet. Eller att det tar ström men ger dåligt utbyte. Annars har du iallafall en barlast. Eftersom det är nytt det här med att med solceller alltid ha batterierna på underhållsladdning kan kanske finna nya guldkorn. Kan ett gammalt batteri få nytt liv med den ständiga laddningen. Batteriet ligger för det mesta på fullt. Kan det bli en rekonditionering av ett gammalt batteri som jobbar ihop med ett starkt gäng. Batteriernas träningsläger?

Ja potatisen "kokar" ju fast den inte kokar. Nu har jag sett att det på vissa pastapaket står att man ska koka pastan på svag värme. De flesta har väl stormkokat pastan. En kvarleva från tiden man hade järnspis och värmde huset med spillvärmen. Pastan rör sig ju också så sen inte klibbar ihop men det räcker med några omrörningar för sen sakens skull. Summan av det hela är att man spar 90 % av energin när man lägger på locket. Drygt 100W kan räcka för att pastan eller potatisen ska sjuda. Gärna med grytlappen på locket som extra värmesolering. http://www.casacasalinghi.it/fornello_1_piastra_300w.html

Avsäkra ström från solpanelerna är väl inte nödvändigt. Där har du en högsta ström som kabeln klarar utan att bli varm. Det som skulle kunna hända är att regulatorn går sönder och kortsluter så att 12V från batteriet går vidare till solpanelerna och att det samtidigt blir kortslutning i kabel till en solpanel. En mycket osannolik händelse. Avsäkra vid batterierna. De har energi att ställa till med skada. Överdriv heller inte tjocklek på kablar från solpanelerna. De har gott om överspänning för att lite spänningsfall i kablar inte ska märkas. Kul att du satsar på solceller. De passar verkligen för batteriladdning. Lång laddtid, nu på försommar har banken varit full redan vid tiosnåret. Överskottet används till kokplatta 250W och vattenkokaren 650W. 230V inverter. Kokplattan är bra när man kokar med lock. Gasen gå sällan att reglera så lågt utan att det kokar över.

Kan vara bra att tänka på att regulatorn helst ska sitta nära batteriet om man vill ha bästa laddning. Regulatorn ger ju en spänning som ska vara den bästa med tanke på bästa laddning. Har man inte nytta av att se lysdioderna kan den ju sitta precis vid batterierna och även en tunn kabel ger då minimalt spänningsfall. Jag har själv satt regulatorerna dolt och har bara koll på batmetern för att se laddningen.

24V generatorn på 45A ger som en 12V på 90A. Det räcker för att du ska få tillräckligt med ström även när batterierna är som hungrigast. Det kan vara bra att räkna energin och effekt i wattimmar Wh och watt W. Batterierna har 24x2x90Wh. 4320Wh. Din generator ger 24x45W. 1080W. Fem timmar skulle det ta att ladda ett tomt batteri men det blir ju aldrig så utan det ska laddas upp när det är taget 25-50%. Dock tar de sista procenten ett tiotal timmar att få in. Rådet är solceller. Underhållsladdning även på vintern. Ett sånt batteri fryser inte sönder. Generatorn räcker alltså gott.

Skulle inte tro att hög köldstartström är viktigt så ofta att man behöver välja batteri efter det udda tillfället. Högre startström än runt 100A är väl inte heller något man söker. Snarare är det väl att batteriet klarar lång tid utan laddning och det verkar batteriet vara tänkt för. Tror inte att du behöver tänka så mycket på motorn utan på att det ska klara annat ombord. Dvs ett fritidsbatteri. Brukar kosta under tusenlappen och vara på 75-80Ah. De klarar startströmmen och finns lättköpt i handeln. Solcell för underhållsladdning förlänger livet på batterierna. Alltid toppladdade.

Har du fulla batterier ska det inte gå så trögt. Kolla remmen om den bottnar i remskivan. Man kan också koppla bort husbanken och bara köra startbatteriet. Slutar det skrika får du sträcka remmen lite mer och se om det hjälper. Generatorn kan ladda bra vid låga varv och det ger stort moment. På bil med lyset påslaget kan remmen skrika men sluta om motorn får högre varv och lyset slås från nån sekund. Men på båten har du förbrukningsbanken som kanske är urladdad och kräver mycket ström. Då går det kanske inte att komma över till högre varvtal för generatorn så momentet går ner. Effekten är produkten av varvtal och moment. Har du fått upp varvtalet till fyrdubbla har generatorns bromsande moment gått ner till en fjärdedel. Kommer man upp i varvtal kan generatorn leverera mycket mer utan att remmen slirar. Det gäller att få upp varvtal på generatorn förbi "effektpuckeln". Om du får den att sluta skrika kan du sätta igång elektriska förbrukare och provocera fram skrik. Skriker den igen är det bara att fixa ny rem om den inte går att sträcka. Kan behövas ändå om den skrikit mycket. Det är en billig åtgärd och enkelt arbete.

En tiohästare på den båten borde gå snabbare känns det som. Är det kanske gpsfart och lite motströmt? 10 i byarna kan gå trögt. Men som sagt propeller för segelbårtsfart är ingen storsäljare och därmed ingen som vill tillverka. Småserier blir så dyrt i slutänden att ingen tillverkare med ekonomiutbildad personal tar sig an det lilla behovet. Ebay eller såna ställen kan vara en möjlighet. Men de flesta seglare vispar på med propellrar för 20-25 knop i 5 knops fart. Klart det inte blir bästa anpassningen. Motorn mäktar med halva märkeffekten i bästa fall är min gissning.

Det håller i alla svängar låter det som. Gött.

motor blir aldrig bra.

Varning för att tappa motorn vid skarp sväng. När det blåser hårt och när fören inte vill upp mot vinden vrider man på full sväng och full gas. Om motorn inte är bultad i motorfästet blir det lätt att motorns "skruvtvingar" inte ger friktion nog för att hålla den kvar vid skarp sväng. Då far motorn iväg och hamnar på botten. I värsta fall slår man nock på sig själv med nästan samma träffsäkerhet som en kratta man trampar på. Sätt ett så kort sökerhetssnöre att motorn håller sig över vattnet. En ssltvattenbadad

Fulfix för gasen har jag gjort på mc vid långkörningar. Det är inte möjligt för mina händer att krama gasen en hel dag. Några gummisnoddar omvirade mellan kragen på gashandtaget och gasmekanismen på min hoj grejade friktionen så gasen gick att släppa. Finns ingen sån glipa på utombordarens gas går det säkert att vira om något som ger högre friktion. Men leta först efter friktionskruv. Borde finnas orginal. Inte sitter man och kramar en utombordare på en segelbåt. Då skulle gasen sitta på rorkulten. Tillbehör? He-he.

Jag kan tänka mig att du skulle kunna ha en flagga som det står Sverige på istället. Inte så lätt att se som en flagga på långt håll förstås. SE kanske men får vara rätt stor för att lätt ses på håll. Vi var i Norge en gång och övernattat vid en tom sommarstugebrygga och när vi gick därifrån hade jag glömt sätta upp flaggan. Efter en liten stund kom kustbevakningen och styrde mot oss. Tänkte först att de skulle kolla om vi varit ute på tjyvarstråt men såg att vi inte hade flaggan på. När jag tog upp den vände båten och styrde vidare.

Jag har hela livet trott att flaggspel var såna där vimplar i lång rad på ett snöre som man hissar upp i masten så det ser ut som en bilförsäljares båt. Kanske snyggt men vad kalls det flaggspelet då?

Går inte startmotorn runt när du kopplar den till batteriet är den trasig. Kollade du innan du tog isär den? Den borde ha gått runt skapligt även med 6V förstås. Gnistrar det när den kopplas direkt till batteriet?

Det var en typiskt bra felsökning. Kolla att det är bra kontakt på sladden från batteriet så det inte är oxid där. Annars har du hittat felet. Man kan ju finmäta på kabel in till solenoiden, polskruven, utgående polskruven och utgående kabeln om man inte är darrig på handen. Då kan du slippa skruva på något. Oxiden finns troligen i solenoidens kontakter eller är bortbrända. Tidens tand gnager.

Ett roderlås med ett snöre ett eller två varv runt rorkult funkade bra på våra Maxi77. Hemligheten är att få rorkulten att stanna uppe med större friktion. Med ett snöre som snabbt kan läggas ett par varv runt kulten låser fint när man höjer rorkulten och är lätt att fintrimma genom att rotera på snörvarven. Millimeterprecision. När båten går på önskad kurs låser man genom att dra upp kulten lite till. Kolla om din rorkult går att skruva åt så den stannar uppe. Eller förresten det vet ju Pseudonym.

Laddning från motorn ger ju också ett tillskott. Troligen inte så mycket på snabb båt. Det är gnetandet från solen eller batteriladdaren som är så passande för batterier som tar emot lite även om man råkar ha en potent generator. Det tar helt enkelt tid att ladda blybatterier. 10 timmar är ett bra riktvärde.

A är bara halva sanningen, det ska ju vara spänning också. En parameter som glöms bort i sammanhanget. Ett 24 volts batteri är dubbelt så energiskt som ett 12 volts. Det inser alla men måste anges när man pratar energi och effekt. Det är ju oftast 12V men det är ju inte självklart. Kan ju även vara bra att kunna relatera till 230V system. Därför när man pratar effekt och energi kan det vara bättre att använda W watt och Wh wattimmar. Ett 12V 80Ah batteri innehåller 12x80 Wh Nästan 1kWh. Vi brukar använda 25% av batteriernas kapacitet och har totalt 300 Ah eller 3,6kWh. Den energi vi nyttjar är knappt en kWh. Kostar en krona när man köper det till sitt hus.

Det var det finaste tips jag fått sen jag startade den här tråden. Och du slår alla andra på MG med råge för att vara lite återhållsam med betyget. Ett trefaldigt hurra från akterkojen där gammelfar vilar ut efter att treåringen och ettochetthalvtåringen mönstrat av. Hoppas inte hösten börjar i juni. Det är ju inte långt dit. Den här sommaren var denna dag väldigt fin i Göteborgstrakten. Lite blåsigt bara men bryggseglar man funkar det jättebra ändå. Varför kan man aldrig ge rätt vind i prognosen. 6 m/s läste jag och 11 i byarna. Här upplever jag det som 9 resp 14 men jag kan ha en välsmord vindmätare. Glädjemätare?

Start av motor drar mycket ström men kort stund. Normalt startvillig utombordsmotor torde klara sig hela sommaren på ett laddat batteri. Sen resten blir att kalkylera. Strömmen ampere (A) multipliceras med tiden i timmar (h). Säg att batteriet är på 75Ah. Det ska helst laddas snarast efter varje strömförbrukning men alltid innan halva batteriets Ah är förbrukade. Man har alltså 37Ah att spela med. Den försiktige vill gärna ladda innan 25% förbrukats. En solcellspanel och regulator ordnar laddningen och det väldigt bra. Ladda "manuellt" kan bli bortglömt och då blir det ofta ett nytt batteri som ska kånkas till båten och det gamla till returen. Synd. Skaffa en solcell på 50W eller några små. Batteriet alltid toppladdat om du inte har nåt som drar ström mellan turerna. Kyl är ett bra exempel som under en veckas regnande kräver nytt batteri om man har otur. Instrumentet drar 24W. Dividerat med 12V så blir strömmen 2A. Kör du det 8 timmar blir det 16Ah. Tjugo starter på snitt 2 sekunder (högt räknat?) blir 40x100A/3600. Drygt 1Ah. Troligen högt räknat! Under tiden du fiskar kanske solen lyser. Då laddar 50W panel ungefär 2Ax8 timmar dvs lika mycket som du förbrukar. Hemma vid bryggan lägger du till med fullt batteri. Skulle det råka regna hela dagen så har du ändå klarat snålgränsen 18Ah (25%) och det laddas fullt under nästa dag med sol. Eller småningom om det fortsätter vara trist väder och batteriet räcker 5 år minst.

Jag provade att göra en sån bygel av ett tillplattad kopparrör jag hade liggande efter lite rörmokeri i källaren och det föll väl ut. Koppar spricker heller inte som plast gör. Slut på monologen.

När du läser A (ampere) är det den ström som går till batterierna så länge den laddar. För att få in 2Ah av de 2 ampere till batterierna får den gå en h (timme). 2Ax1h=2Ah. Dock verkar det vara nåt som behöver fixas. Normalt är det en betydligt större ström i början men sjunker sedan. Men det kan också vara att batterierna redan är fulla och inte tar mer laddning. Generatorn är av typ konstantspänningsaggregat och försöker hela tiden lämna en fast spänning. Drygt 14V. Sen är det upp till batterierna att ta åt sig vad de kan. Kan variera en hel del. 70A generator betyder att den skulle orka med en riktigt stor och pigg batteribank och ge 70A en stund när banken behöver laddas men även till en stor bank sjunker strömmen när batterispänningen närmar sig generatorns märkspänning. Där är det fina i kråksången, de förstörs inte av överladdning utan generatorn kan fortsätta ge sina dryga 14V i all oändlighet. Bara nån ampere tar batteriera åt sig. Kolla spänningen. Den bör vara runt 14,4V för blybatterier. Slutna batterier kan vara lite känsliga då bortkokat batterivatten kan vara svårt att ersätta.

Nu är det dags för nya delar till styrautomaten. Rattens ekrar är skruvade mot autopilotens plasthjul med tre plastbyglar med två skruvar på varje bygel. En har gått av helt och en sprucken och snart av även den. Var hittar jag delar denna gång. Remmen fick jag tag i hos en remspecialist.

Jösses, du har redan spelet och det är ju rätt variant. Förutsatt att det är i aktern det sitter och att det inte är världsomsegling du rustar båten för. Vi har speciella förhållanden på de flesta ställen efter våra kuster med skyddade naturhamnar där vi tar landförtöjning och ibland knyter vi fast vid några träd eller slår i bergskilar. I aktern lägger vi i ankaret lite slappt. När det blir dags att koja drar man lite i ankarlinan så båten kommer ut från klippan och ber en bön att slippa gå upp i nattsärken om vinden vänder. Så slött klarar vi oss oftast. Åtminstone i Stockholms skärgård och på många andra ställen i övriga Sverige. Med spelet du har finns alla förutsättningar till ett säkert fäste. Behåll spelet. Kolla bara innan du lagt fast förtamparna att ankaret fått fäste så du kan göra ett nytt försök om det inte grävt ner sig. Där har du ju finessen att lättare göra ett nytt försök. Släpp i ankaret långt ut och provdra med motorn. Går det inte att få fast det häng på en tyngre ankarvikt på bandet. Eller testa ett ankare som bättre passar havsbotten. Beväxta bottnar eller berg är alltid luriga Efter de flesta kuster har man inte så fint att man får landförtöjning. Där blir det ju ankring på klassiskt sätt med vinden i fören och sällan lina till land. Då tycker jag att kätting är modellen. Efter många år som båtturist har vi skaffat ett ankarspel och det sitter förstås i fören. Vi tycker det gett oss en ny frihet att utan mer än en knapptryckning få ut ankaret. Passar väldigt bra nu när kroppen blivit mindre benägen att hoppa till klippor och liknande Tarzankonster.