Gå till innehåll
lördag 09 november 2024

forgus31

Guldmedlem
  • Innehålls Antal

    7 141
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av forgus31

  1. Så kan det bli om topplockspackning en är kass så kompression trycks in i glykolvatten. Övertrycket får locket på expansionskärlet att öppna och släppa ut vätskan. Verkar som en kokning.
  2. Jo det har bara varit positivt. Stor osäkerhet vid köp av begagnat är väl vad man får tänka på men lätt att få reglerat. Sällsynt bra bemötande.
  3. Ingen tillverkare verkar intresserad av det femprocentiga behovet. Konstaterat faktum efter ett långt liv. Ville själv ha inspeöningsfunktion i den nya bilradion då jag ofta hade behov att spela in minnesanteckningar eller istället för men det var inget utbud där. Ändå en enkelt gharjarej. Kolla exempel runt dig för nåt tänkt behov. Det blir bysmeder och hempulare som får böja till såna specialare har jag lärt mig.
  4. Diesel som man tankar i England och använder utanför UK blir billigare. Man skriver på en försäkran att föra ut bränslet så blir det lägsta pris. Likaså lönar sig en tur Via Helgoland som är skattefritt område. Införselregler till Sverige som från utanför EU. Fartygen går inte kors och tvärs som man hört talas om. Numer håller de sig på höger sida i trafiksepareringar. Väldigt enkelt när man går utanför fartygstraden. Kör gärna i med ström. Se ström kartor för tidvattnet.
  5. Läck på avgasslangen gav en hel del vatten. slangen kyls ju av kylvattnet som kommer från värmeväxlaren. lite svart blir det också av gaserna. Särskrivet. Avgasslangen förstörs lätt av en torrkörning och överhettad motor.
  6. Tidigare tog man med sig kontakten till elfa och fick en likadan. Tyvärr bar sig inte butiken så nu får man försöka beställa på deras hemsida. Betydligt svårare.
  7. när generatorn krokar släpper reläet och däri ligger regleringen
  8. Jag skulle väl lösa problemet med ett batteri som kan stå ut med överladdning dvs ett batteri som kan fyllas på med batterivatten. Ett underhållsfritt är inte bästa val när man ska underhålla det. .Har lyckats att korka upp ett sånt men det var onödigt krångligt. Finns med avskruvbatahattar jätteenkelt. Ellr jag skulle sätta ett spänningskännande Biltemarelä som slår till vid 14V och drar ström från Generatorn kopplat till några 150W strålkastarlampor?
  9. Parallellt är nog det säkra sättet. Annars får man tänka på att allt stämmer med totalspänning och att skuggad panel leder ström vidare. Panelerna behöver väl också vara identiska för att ingen lite svagare ska "gå på knäna". Parallellkopplade kan även en liten panel ge sitt tillskott till de andra större.
  10. Har Svenska Sjö och 10% självrisk vid skada på egna båten. Lagar ändå själv mindre skador och märkt att jag spar en del på lägre premie. Har under mitt liv kört enklaste försäkring och det blir en hel del pengar under 50 år. Bilhyra t.ex brukar ge en tusenlapp vinst i veckan om man kan krångla sig ur uthyrarens försäljarsvada och slippa extra försäkringen som verkar vara det som ger vinsten för uthyraren.
  11. Där ser du Pseudonym! En hel del strömslukare. Det jag märkt är dock att det mesta av strömmen går till kyla. Datorn är ersatt av mobilen. Led drar mycket mindre än glödlampor. Vhf och andra instrument drar inte mycket. Jag lämnar instrumenten på för att det ärintressant att se hur mycket det blåst som mest. Logg, vindmätare, djup och kompass drar ungefär 150mA. Radar är sällan på och autopiloten drar heller inte mycket. Autopiloten drar mer när man har sjö och vind akterifrån. Igår monterade jag ett par nya led. Den ena ersatte en gammal glödarmatur där strömbrytaren slutat fungera. Den andra lyser upp kylboxen. 12V led-tejp. Båda lyser fint men visar nästan inget på batmetern. 100mA cirka per ljuspunkt. Överskottet från solen går till köket och spar en hel del gasol. Lätt att spara el mulna dagar och använda gasolen mer. Kul ord förresten - sol i gasform vilket väl stämmer fast den solen lyste för miljoner år sedan.
  12. Ett ställe man troligen kommer att se solceller är masten. Men sprayhood är ju också tänkbart. Jag köpte en liten panel från Kina för en kompis som skulle ha den som underhållsladdning för åkklippare. Den är byggd på en glasfiberplatta och epoxibehandlad och verkar riktigt robust. Skickades i en vaddetad påse utan uppstyvning. Syr man en spruthuva som ett lapptäcke med såna plattor har man en spayhood som gör lite nytta även när solen skiner. Tror den ger 3W och 30 st skulle ge nästan 100W. Storleken är knappt som en A4-sida. På vår tjockemast kan det bli en massa såna små paneler. Såg förresten en avlång på båtaffären. Onödigt dyr men den som har tid kan bygga paneler med lösa celler. Epoxi som försegling verkar funka. Stor potential för hemmasnickeri. Se till att köpa celler som ger bra effekt. Jag köpte biligaste och de ger inte vad de borde vad jag kan se. Lätt att det är de utsorterade som säljs för att få något betalt för kasserade celler.
  13. Det var bra skrivet. Ett batteri som sulfaterat får nedsatt kapacitet. Kan vara några Ah och mäter man spänningen ligger det som ett friskt batteri. Det pratades tidigare ofta om att det går att rekonditionera batterier. Ett hårt sulfaterat batteri inkopplat i en bank med laddregulator som har utjämningfas kan man ha turen att batteriet tillfrisknar. Med batmetern kan man nog se om banken har fått något tillskott eller om det bara är ballast.
  14. Autopiloten fungerar på de flesta båtar. Ju snabbare och dyrare desto oftare slipper du vara låst vid rodret. Kul att styra är det några timmar då och då och även en billig långsam automatstyrning minskar tiden vid rodret avsevärt. Du lär dig efterhand att trimma seglen på olika bogar så autopiloten får lite lättare. På undanvind är det som sämst arbetsvillkor för den. Vid en kuling förbi Lindesnäs hade vi vinden som slör och havsvågor i det illa beryktade området och automaten hade avsevärda problem ochans båten slingrade sig som en orm. Jag var ensam vid rodret och pga opasslig besättning behövde jag autopilot men fick inte till det med enbart segel. När jag satte igång motorn tillsammans med seglen blev det lättare för autopiloten och jag kunde göra annat än bara styra. Det är ju inte bra att bara styra. Finns annat ombord som behöver fixas. Vart man ska t.ex. Mat är viktigt. Den sjösjuka besättningen behöver spypåsar mm.
  15. Tja, fast jag har använt GPS i olika former, mest i form av en cykeldator i ca 1400 timmar över de senaste fem åren, men även andra former (handhållen GPS vid fältövningar under min utbildning, löparklocka med GPS). Tillfällena där den indikerade positionen avvikit mer än ett par tiotals meter kan räknas på ena handens fingrar. Jag vågar påstå att 99.9 procent av tiden är felet mindre än 10 meter. Och då är det på cykel, där mottagningsförhållandena är betydligt sämre än till sjöss. Byggnader, berg, lövträd och en köttsäck till cyklist som skymmer kanske 20-30 procent av himlen från GPS:en (ännu mer när jag kryper ihop i bocken eller är i tempoställning). Trots detta så bra positionsangivelser. Ute i en båt på havet är det nästan alltid fri sikt ner till några grader från horisonten, förutom intill höga klippor. Dessutom saknas mycket av den närliggande radiostrålningen som ofta finns på land, åtminstone nära bebyggelse, och som kan sänka signalbrusförhållandet i mottagaren. Lägg därtill att marina GPS:er ofta är betydligt dyrare, större och har tillgång till mer elenergi än enkla GPS:er för sportbruk, så de borde ha bättre prestanda generellt, allt annat lika. Så jag har svårt för att köpa att det skulle vara så illa. Om man är i en situation där sikten inte räcker till för att navigera efter landmärken, måste GPS-positionering vara ljusår före den näst bästa metoden (modern radar, rätt använd av erfaren operatör, är nog jämförbar, men hur många har radar?). Nej visst har jag liknande erfarenheter. Nu kan det ha att göra med att kartmaterialet kommer från nätet och telefonen inte har lugn att ägna sig åt att ge en säker position. När vi började med gps fanns en osäkerhet inlagd i satelliternas positionsdata. Det var inte ovanligt med 100 m fel. Det togs senare bort och nu är noggrannheten ofta så bra att man kan se var i båten gpsantennen sitter. Men man kan inte vara lika säker så man kan köra blint. Jag har inga bra erfarenheter att gå in i okända hamnar i mörker eller dimma.
  16. Kan vara värt en egen tråd med möjligheter till offlinekartor över Europa och resten? av klotet. Ni som har använt den, vad är bra och dåligt.
  17. Det låter bra. Såg att det är ett flertal Locus. Skulle passa oss bra att öka på minnet i telefonen och lägga in braatthakartor. Vid fin vind kan vi få för oss att göra en längre segling på nåt dygn. Vrider vinden kan det bli ett nytt mål och då är det begränsade om inte kartor finns tillräckligt. Räddningen är då datorn men inte alltid vi har papperskort och det är önskvärt med reserver. Spelar det nån roll vilken locusapp man laddar ner? Har Android.
  18. Beträffande positionen från sateliter är det inte något att lita blint på. Vi har kört datorkort på laptop i många år och då hade vi den vid navigationsbordet. Stackarn som satt därnere fick ibland panik när hen såg båten vara på väg in i graniten. Den som styrde körde ju efter det som syntes och nån granit var ju aldrig tänkt att segla på. Det är en tyst överenskommelse som ibland ändå syndas över ombord.
  19. Provade just vid en kortare tur att använda offlinekartor i eniroappen och det funkade bra. Det borde ju vara stabilare än att hela tiden ha kontakt med nätet. Bara satelliter för gpsposition som kan strula. Man har ju hela tiden kartbilden att zooma på och får alla detaljer för terest navigation på gamla viset. Separata gpsen ger position och kanske en extra telefon. Stora fördelen är också att man spar en massa ström. Datorn drar flera ampere 12V. På en dygnssegling för mycket för att batteribanken ska klara sig med bara solen. Om den tittar fram. Nu är det förstås oftast inte nåt behov av så noggrann navigation vid överseglingar. Brukar sätta en position på gpsen som då visar riktning och ankomsttid mm. Oljeplattformar, vindkraftsparker mm syns på långt håll dag och natt. Vi planerar med eniroappen ett tag så får vi se vad vi kommer fram till. Sjökort i reserv. Och gamla datorn som fick liv igen.
  20. No-no är det klassiska tipset. Vissa tecken jag själv sett i vår anläggning pekar dock på att man kan modifiera den negativa inställningen till ett batteri som börjar tappa stinget. Solceller håller uppe spänningen till underhållsladdning även om det dåliga batteriet är sulfaterat. Skulle ett batteri med kortsluten cell anslutas ser man på batmetern att något hänt och kan bära det till återvinningen. Det här kräver att man är intresserad och vaken och mäter och förstår tekniken. Rådet no-no är enkelt och säkert sätt att hålla batteribanken frisk utan att bekymra sig. Betala istället för mickla passar de flesta. Men andra kan se det som tidsfördriv bättre än sudoku och korsord.
  21. Vi hade problem med vår MD11C och symtomen liknade de du har. I vårt fall var det en topplockspackning som spruckit och pyste in kompression i glykolvattensystemet. Vi fick rådet att byta cirkulationenspumpen men när vi testade den pumpade den väl så bra. En kompis som har den mindre modellen MD7 pratade om att han haft liknande symtom och fick bort det med idog luftning men det hjälpte inte heller oss. Eftersom inget hjälpte oss med glykolsystemet försökte vi med sjövattenkylning och det funkade bra resten av sommaren. Bytte sedan toppen och packning. Sprickan i packningen syntes först vid fingranskning med lupp. Behövs väldigt lite luft för att cirkulationspumpen ska verka ha gett upp.
  22. Jo det är nog sämre att seriekoppla olika batterier och skick. Lite mer som att koppla en svag kätting med en stark. Det dåliga batteriet kan ju även förhindra ström helt när det laddat ur och gått neråt noll volt eller t.o.m byter polaritet. Då blir det inga 24V, inte ens 12.
  23. Då sjökortsdatorn med XP la av laddade vi ner Eniro gratisapp och såg att det var för planering. Vi planerade med den ett par dagar och vi kunde ju se var var och bränningar och stenar verkade ligga där de brukade. Vid Måseskär var en sten inte markerad som den skulle. Bara mörkblått så där går vi ändå inte. Vi planerade rätt bra med Eniros kort så jag köpte den upphittade versionen som också ger fart och en tidspil som anger hur lång tid det tar till stället man pekar på. Fiffigt. Ibland hamnar båten på land. Då är det bra att ha papperssjökortet till hands eller en extra telefon. Min frus telefon kanske hade bättre kontakt med operatören. Nu går det med den upphottade varianten att ladda ner kartor men de tar mycket minne. Vill man ha västkusten blir det flera GB. Man gör bäst i att ta flera mindre delar då man annars får med mycket onödigt land. Eftersom jag bara har 2GB i månaden måste jag göra kartladdningen på wifi men det är ju inga problem. I det stora hela kan jag tänka mig att köra på telefonen. Dock med reserver men vi har ju olika telefoner och gick inte den ena så var den andra ok. Sjökort i pappersform vill man gärna ha. De är ju säkrast ändå. Separat Gps med position fart ankarlarm ankomsttid mm har vi alltid på också. 150 kr för eniroappen får man ju säga är bra. Skulle gärna se att Danmark Tyskland m.fl fanns med. När jag använt gratisversionen några dagar parkerade båten på land och man föreslogs köpa appen upphottade modell. Bra att ha papperskort då. Frugans gick dock på som vanligt.
  24. Visst duger säkert högtalarkabeln elektriskt sett. Den bör vara bra isolerad och tåla lite nötning. Är kanske inte högtalarkabelns vardag men det ser du nog.
×
×
  • Skapa nytt...