Tjocka_Trisse

Hej Jag började segla på gamla dar och efter en del botaniserande skaffade jag en Stortriss p. g. a. de förnuftiga råd jag fått och tack vare en lycklig omständighet. Som novis beträffande segling hade jag en del funderingar om segling och segelbåtar och skaffade en hel del teoretiska upplysningar i ämnet. Att Stortrissen är en mycket behändig och kapabel farkost fick jag ganska snart klart för mig och att man kan skaffa den för omkring 10 tusen kronor gör den helt outstanding som första segelbåt. Om man sedan skaffar nya segel i stället för de vanligtvis utseglade originalseglen, en kostnad på ca: 8 - 12 tusen kronor har man för runt 20 tusen kr en liten skuta som ger mycket seglingsglädje. Tack vare nya segel fungerar den som den är avsedd att göra och den av många upplevda irriterande lovgirigheten kan ganska enkelt balanseras genom en vettig segelföring och skotning. Eftersom jag seglar ensam fungerar denna lilla båt även för lite längre seglatser och övernattningar om man anpassar kraven till omständigheterna. Jag har gjort en hel del förbättringar som underlättar segling och Stortrissen fungerar ypperligt för mina behov och jag kan bara rekommendera den till dem som för en ringa penning vill uppleva seglingens tjusning. Den kommer förmodligen aldrig att bli någon semesterbåt för familjen men det är heller inte avsikten. Att Stortrissen inte är en modern båt förtar inte seglingskänslan eftersom de fysikaliska regler som ligger till grund för vinddrivna farkoster fortfarande är desamma. Att det i dagens läge inte kan byggas en Stortriss mk III till vettigt pris är väl helt klart men det vimlar av torrsatta Trissar på de flesta båtuppställningsplatser och marinor (och lador och bakgårdar) som borde ges en värdigare tillvaro. Jag kan bara uppmana ägarna till dessa att se till att de kommer ut på böljan i egen ellar någon annans regi. Eftersom det tillverkades drygt 2000 Stortrissar torde det finnas ganska många tillgängliga för dem som fått klart för sig vilken liten okomplicerad och kapabel nöjesmaskin det är. Ut och leta!! Tack och lov sitter inte seglingens tjusning i antalet fot eller knop utan att man enbart med vindens hjälp kan ta sig dit man önskar, ett faktum som i dessa miljömedvetna (-hysteriska) tider borde appellera till betydligt flera båtåkare. Hälsningar Tjt

Hej igen Eftersom jag jobbat inom el- och telebranschen i drygt 40 år har jag personligen inga som helst problem med var jag placerar säkringarna i elsystemet. Jag har dock inte jobbat med elinstallationer i båtar och undrar fortfarande vad som är så speciellt i dessa installationer. Vi lever ju fortfarande i ett någotsånär fritt land och det står därför var och en fritt att i båtar välja placering och antal säkringar efter egen övertygelse men i rent informativt syfte vore det intressant att få veta varför somliga förfäktar säkringar i minusledaren. Eftersom ingen minussäkrare ännu gett någon förklaring antar jag tillsvidare att de saknar hållbara argument. Tjt

Hej igen. Jag hade planer på att döpa min Stortriss till Krysstina av nostalgiska skäl men den heter numera Länsman av ganska uppenbara skäl. Tjt

Hej Någon förklaring har jag ännu inte sett men för att referera till Bosse Bildoktorn hade ju en del engelsktillverkade bilar plus-jordade system (Lucas-system). Detta orsakade en hel del problem och enligt densamme Bildoktorn var Lucas mannen som uppfann det totala mörkret. Men det vore i alla fall intressant att höra de minussäkrande förståsigpåarnas argument. Tjt

Hej En del förståsigpåare menar med emfas att eventuella säkringar i elsystemet i en båt ska läggas i minusledaren. Vore intressant att få en förklaring till detta. Tjt

Hej. Jag är förmodligen inte ensam om att ha en Stortriss som ser ut som f-n inuti. Det luddiga gojat som sitter på väggar och i tak liknar en illa rengjord stia. Finns det någon som har fräschat upp skuffen med färg eller något annat för att få det lite trevligare? Jag antar att det finns de som försökt och jag skulle gärna få veta deras erfarenheter. Tackar på förhand Tjt

Hej. Jag har planer på att låta blästra järnkölen till min Stortriss. Finns någon som har en uppfattning om vad en sådan operation kostar i runda slängar? Vilken grund/rostskyddsfärg är lämplig efter en ev. blästring? Fortfarande ganska lösa planer men det vore kul med info från någon som har varit med om ett sådant tilltag. Hälsningar TjT

Hej. Finns någon som bytt fönster och vet hur tjocka fönstren på trissen är. Hur tjockt är skrovet alltså glasfibern där fönstren sitter. Jag tänker byta ut dem och undrar dessutom vilka mått som gummilisten bör ha. Passar något av de alternativ som finns i Watskikatalogen på sid 337? Jag vet att Sidney i Kungälv kan skaffa både fönster och lister, så den upplysningen behöver jag inte igen. Hälsningar TjT

Hej. Jag har för avsikt att besöka Blekinges skärgård i sommar och undrar därför: Kan man passera de avspärrningar eller vad det kallas som finns i strategiska sund både här och där om båtens djupgående är mindre än 100 cm? Jag vill ju inte riskera att bli minsprängd eller bombad (mer än jag är). Hälsningar TjT

Hej igen. Jag vet inte hur bra denna bild kommer att visas, men du kan ju försöka hitta prickar och annan information som är relevant för en fritidsbåtkapten i en båt med normalt djupgående, under dagtid . Inte det allra enklaste i detta virrvarr tycker jag. Hälsningar Tjocka Trisse

Hej igen. Om du kollar båtsportkortet 821 NE som visar Yttre redden i Karlskrona (Aspö, Tjurkö) så förstår du kanske vad jag menar. Hälsningar Tjocka Trisse

Hej alla sjöfarare. Detta skriver Sjöfartsverket beträffande Båtsportkorten: Båtsportkort är ordinarie sjökort framtagna i ett mindre format för båtlivet. Varje båtsportkort täcker en viss kuststräcka, presenterade på 13-29 blad med tryck på båda sidorna. Skalan och basinformationen är densamma som i allmänna sjökort. Härutöver redovisar de inledande översiktskorten information som är specialanpassad för båtsportkorten. Efter att jag ägnat en del tid att studera dessa infinner sig en stilla reflektion: Jag tycker att Båtsportkorten innehåller en hel del information som till stor del endast gör korten grötiga och svårlästa. För det s. k. båtlivet vilket till stor del utövas under dagtid och med farkoster med mindre djupgående än 3 m kan väl nyttan av djupangivelser över 3 m och ev. fyrsektorer ifrågasättas. Det ljusblå 6-m-området kan ju finnas kvar men utan djupangivelser. Kolla gärna något båtsportkort och tänk dig att all onödig information rensats bort och endast för båtlivet relevant information fanns kvar. Vilken skillnad. För dem som behöver all information finns ju alltid de allmänna sjökorten. Den enda anpassningen till det privata båtlivet jag kan se är markeringen av gästhamnar och de områden man inte får besöka och beträda under vissa tider. Jag har alltid förvånats av hur uråldrig information ligger till grund för sjökorten. Vissa delar av våra farvatten sjömättes för väldigt länge sedan och kartbilderna verkar inte vara färskare. I dessa högteknologiska tidevarv med satelliter och laser kan man tydligen göra topografiska bestämningar på månen men det verkar vara att ta sig vatten över huvudet att mäta sjöbottnar. Beträffande kartbilder kan jag tipsa om de satellitbilder som finns på nätet. Eftersom jag inte har kontakter med NATO eller Ryssland kan jag bara önska att Sjöfartsverket i Sverige uppdaterar sig och fixar vettiga sjökort och båtsportkort. P S Det finns tydligen s. k. digitala sjökort där man kan välja hur mycket info man vill ha på plottern men enligt förståsigpåare ska plottern användas som ett komplement till papperssjökort. Beträffande överensstämmelsen mellan papperssjökort och plotterinformation finns en hel del artiklar som ger en närmast komisk bild av det verkliga förhållandet. Om man dessutom av olika anledningar hellre använder papperssjökort kan man ju önska att åtminstone båtsportkorten vore bättre anpassade till det som Sjöfartsverket kallar båtlivet. D S Hälsningar Tjocka Trisse

Tackar så mycket för alla alternativ till knipknap. En knipknap ser enligt mitt och många andras förmenande ut enligt bifogade bild. Alltså linan knips fast under den ena vingen (spetsen), därav namnet. Jag vet att flera företag säljer en variant avsedd för linor 8-16 mm men jag söker knipknapar för klenare linor. Var kan jag köpa sådana? Hälsningar TjT

Hej. Finns någon som vet (inte tror) var man kan köpa små knipknapar för 4-6 mm lina? Verkar bara finnas större modeller hos handlarna. Hälsningar TjT

Hej Tänk efter nu. Om läsidans vant är löst beror det väl på att masten lutar åt läsidan. För att råda bot på detta bör du väl spänna lovartsvantet. TjT