Flintstone

Nu uppfattade jag det som att kahuna inte bryr sig så mycket om själva funktionen utan är mer orolig ifall något skadats så att vattentätheten är borta. Det är otroligt svårt att svara på och jag kan inte se något sätt att testa det annat än att lägga båten i sjön. Man behöver ju åstadkomma samma tryck som vattnet utövar på givaren när båten ligger i vattnet och det blir ju svårt på land. Ska jag ge mig på en gissning så tror jag inte att det uppstått några skador. Slingen låg ju inte bara på givaren utan hade många fler kontaktpunkter mot båten. Du skriver inte hur stor och tung båt du har men om skovelhjulet snurrar och du inte ser några skador så fördelades säkerligen båtens vikt tillräckligt för att inte skada något i anslutning till givaren. Givarna ska ju palla lite stryk också, typ om man råkar köra på en stock eller annat som ligger och flyter. Mvh Fred

Det är väldigt svårt att avgöra på bilderna hur just din skada skall lagas men generellt kan man säga att quick and dirty är att bara fylla sprickan med epoxy. Mer seriös (och rätt) lagning är att slipa upp skadan så man har friskt laminat och sedan laminera upp allt igen med epoxi och glasfiber. Mvh Fred

Men om ventilerna är öppna så försöker du ju torka ut hela atmosfären...och den innehåller väldigt mycket fukt. Tricket med torrbollarna i båt är att försluta båten så hermetiskt det bara är möjligt. På så sätt behöver torrbollarna bara torka ur den lilla luftvolym som får plats i det slutna utrymmet. Sen strävar man ju inte efter 0 % luftfuktighet, det räcker med att man får ned den under gränsen för mikrobiell tillväxt...som tydligen ligger på 70-75 % relativ luftfuktighet. Källa: Här la jag in en klickbar länk men den tog editorn bort när jag editerade att stavfel!! (Förvisso för hus...men det skiljer ju inget i det här sammanhanget.) Samma källa uppger att medelvärdet på utomhusluften över året ligger på 80 % så det är teoretiskt sett bara 10 %-enheter man behöver få ned. Mvh Fred EDIT: Länken försvinner när man redigerar inlägget...får se ifall det funkar nu. EDIT 2: Nähe...d*vla sk*t-plattform!!!!!! Här är adressen: http://www.svenskfast.se/Templates/Page____109.aspx Leta efter mellanslag i adressen ifall den inte funkar när ni copy-paste:ar.

Jag har läst om det tidigare, att man kan torka saltet och återanvända det...men jag har så förtvivlat svårt att motivera mig till det när en 25 kg-säck, som räcker flera år, kostar en dryg hundring... En sak som slog mig är dock ifall man skulle kunna använda vätskan som samlas i hinken till att avisa typ trappen. Fast saltet kanske redan har gjort sitt så avisningseffekten är borta...

Till ett rum på 15 kvm tror jag faktiskt att det räcker med en torrboll av modellen hink-durkslag-kalciumklorid. Åtminstonde om det är ett normalt rum och inte en jordkällare. Fast med tanke på att det är så billigt med hemmagjorda så kan man ju lyxa till det med så många man känner att man får plats med. Ju fler man använder desto mindre behov blir det att fylla på dem under tiden man använder dem. De förbrukas ju inte heller mer än de behöver så ställer du in fler än du behöver så kommer processen stanna när rummet är helt torrt. Mvh Fred EDIT: När det gäller antal kontra storlek tror jag skillnaden är marginell, åtminstone i så små rumsvolymer som vi pratar här. Saltet är så grovkornigt att luften enkelt kommer åt kristallerna. I en båt (som ju givetvis ska vara så hermetiskt tillsluten det går) så kan det nog vara bra att ställa ut flera eftersom luften inte cirkulerar på samma sätt som i ett bostadsrum. Har man stickkojer kan det vara bra att ställa in mindre avfuktare där, samma i andra små utrymmen. I vår båt, 19 ft kabinbåt, kör vi en stor i ruffen. Alla inredningsluckor är öppna och inget förvaras där. Den var mycket torr och fräsch efter förra vintern och har varit det under hela sommaren när den stått på land. Jag behöver snart fylla på salt i durkslaget för andra gången, mao har det gått åt två omgångar på ett år 24/7.

Jag skulle säga att det är positivt för slitaget att ta bort växelhuset varje år. Då motioneras gängor och axelsplines istället för att de ärgar fast som de ofta gör ifall man väldigt sällan tar loss huset. När det gäller stölderna så tror jag att tjuvarna hellre letar upp en hel motor om de kan. Om man dessutom tar av kåpan så är det inte mycket kvar att sälja till mindre nogräknade filurer/exportera österut. Man ska tänka att det ska bli så bökigt som möjligt för tjuvarna att avyttra sitt stöldgods. En motor utan växelhus och kåpa skapar väldigt mycket problem eftersom dessa delar då måste stjälas någon annanstans för att motorn ska kunna säljas vidare. Sen finns det säkert ligor som sitter på lager av stulna växelhus och kåpor men dessa kan man inte skydda sig från så länge man inte förvarar motorn i sovrummet. Mvh Fred

Spontant tycker jag att det känns lite bakvänt att modifiera skrovet innan du ens har testat hur det uppför sig i sjön. Båten kanske är en dröm i vattnet som den är och sätter du igång att skruva fast en massa lister och grejer på måfå så kanske egenskaperna helt förstörs. Jag tycker du ska vänta tills du kört med båten en sommar innan du drar igång projekt Förbättra egenskaperna. Kanske behöver du inte göra något alls! Skrovet har ju en väldigt udda form och skulle den vara superbra så hade fler båtar sett ut så, så jag har full förståelse för att tanken på modifikation dykt upp hos dig. Min känsla är att skrovet är mer kul än bra och jag är mycket nyfiken på att få en rapport från dig när du testat första gången! Mvh Fred

Tanken ska inte vara tät. Utombordartankar ska inte vara täta heller eftersom det då bildas undertryck när motorn suger soppa. Uttrycket trycktank som slarvigt används för i princip alla utombordartankar har jag fått lära mig här på MG är en kvarleva från gamla tider då det tydligen fanns något system där man byggde upp ett övertryck i tanken. Blåsan på slangen är egentligen bara två backventiler med en pump emellan som suger bränsle från tanken. Sen hålls ett tryck mellan blåsan och förgasarna tills motorn tar över. Sen håller jag med om att ett vattentätt lock är att föredra om det finns minsta risk att det utsätts för sjö, regnvatten eller tvättvatten. Mvh Fred

Hej Thomas, Rädsla är en mycket stark känsla som kan göra en nästintill handlingsförlamad och få en att undvika saker som man ändå vill eller måste göra. Ofta är rädsla irrationell och beror till stor del på att man känner sig osäker på, och utan kontroll över, hur det ska gå. Jämför med flygrädsla till exempel. Mitt råd till dig är att gå lite back to basic. Anmäl dig till en vuxenkurs i jollesegling! Då kommer du lära dig att det inte är så farligt att kapsejsa med en båt samt du kommer får en bättre generell seglingskänsla eftersom jollarna visar direkt vad de är på väg att hitta på. Naturligtvis är det inte alls lika traumatiskt att gå runt med en jolle som med en stor båt men det är oftast bättre att lära sig krypa innan man ger sig på att gå. Rent seglingstekniska tips för att båten ska kränga mindre har du redan fått, men jag upprepar lite: Ha bra segel. Slacka på skoten så tappar vinden taget i seglen. Du behöver (ska) inte släppa skoten helt utan bara släppa ut lite kontrollerat tills du märker att krängningen avtar. Sen kan du skota hem igen. Blir det för j*vligt, lova upp mot vinden. Du ska inte falla av, då får vinden bara större segelyta att kränga ned. Se dock till att du inte hamnar i vindöga så du tappar farten helt, då kommer du inte kunna styra båten. Reva i god tid. När du märker att vinden börjar bli lite för stark för att du ska känna dig bekväm ta ned ett rev eller två. Du kommer kunna segla vidare men båten kommer kränga avsevärt mindre. När du med tiden börjar känna dig säkrare så kommer du kunna köra med fullt ställ längre innan du revar. Du övervinner inte din rädsla genom att undvika situationer där den uppstår. Du övervinner den genom att utmana dig själv i små steg! Lycka till! Fred

En gång ingen gång... Nejdå, honest mistake...det här forumet är ju lite mysko med sina kategorier också. Även batterier kan vara måndags-ex så ditt nya kanske håller längre (eller kortare). Du verkar i alla fall sköta ditt batteri som man ska! En reflektion bara...hade det inte varit bättre att skaffa ett nytt batteri i vår istället...?

Jag förstår inte riktigt varför denna fråga fortfarande stöts och blöts. Hency länkade ju till reglerna uppsatta av IATA som är den globala organisation som drar upp reglerna för flygfarten. Det är tillåtet att ta med uppblåsbara flytvästar när man flyger! För er som inte orkat klicka på IATA-länken (jag har kortat texten för att göra den mer överskådlig i den här forumplattformen): I am a sailor... and I want to travel by air with my life vest... Are there any exceptions? Passengers may carry certain articles even though the article contains dangerous goods. ...Self-inflating life jackets are permitted if they contain not more than two small cylinders with a non-flammable gas in Division 2.2 plus not more than two spare cartridges per person... Sen har flera med mig uppmanat att man för säkerhets skull bör kolla med det specifika bolag man ska flyga med att de följer IATAs riktlinjer och inte har egna regler när det gäller just detta med kolsyrepatroner. EDIT: Nu funkar tydligen inte klickbara länkar i citat längre så här kommer den igen för er som missat den: http://www.iata.org/whatwedo/cargo/dangerous_goods/pages/faq.aspx EDIT 2: Nehä...nu kan man inte lägga in en klickbar länk när man redigerar sitt inlägg...SUCK!!!! Kopiera och klistra in: http://www.iata.org/whatwedo/cargo/dangerous_goods/pages/faq.aspx (se till att inga mellanslag är med i adressen, editorn lägger in dem automatiskt)

Det är lite kul med oss båtmänniskor...få fort något är förknippat med båten så är det som att vi automatiskt tror att allt är jätteskört och går sönder för minsta lilla. Jag pekar inte finger specifikt på TS nu utan talar även om mig själv och väldigt många andra jag läst som skrivit på div. marinforum. Vi tar det som den här tråden handlar om, batterier: om vi tar ett normalt 12 volts-batteri och ställer det i båten så nojar vi hur det ska klara några minusgrader. Ställer vi exakt samma batteri i bilen så skulle vi inte skänka det en tanke, även om bilen skulle stå still hela vintern i åtskilliga minusgrader! Är inte detta märkligt? Det finns massor av liknande exempel där kanske motoroljan är det tydligaste. Marinbranschen gnuggar händerna! Nu hamnade jag lite OT men som svar på TS fråga så sällar jag mig till övriga skribenter med tillägget: tänk på dina batterier som vanliga bilbatterier. De klarar vintern utmärkt, även om du bor i nordligaste Norrland, så länge de inte är helt urladdade. Ett par-tre uppladdningar räcker gott och väl. En solcell alt. underhållsladdare förlänger livslängden. Mvh Fred

Saltsyra och aluminium: Det ska dock tilläggas att det tar en stund tid för saltsyran att lösa upp aluminiumoxid och det är inte förrän syran kommer åt ren aluminium som det verkligen börjar hända grejer. Jag tar inte chansen med mitt drev... Förövrigt helt galna killar i klippet...

Känns som att det är precis den metod du propagerat för hela tiden...

Hur gör andra Princessägare? Har du inte koll på någon annan som har en likadan båt som du kan fråga? Min spontana tanke är att göra som du skriver, låt båten stå otäckt (!) över vintern. Dock skulle jag ta bort kapellen och göra någon slags presenningstäckning där istället. Skaffar du en lite grövre presenning så håller den ju lika bra, eller bättre, än kapellen och du sparar på originalgrejerna. Mvh Fred

Tack så mycket för informationen! Jag ska absolut se till att skaffa rörbitarna samt en passande slangstump och testa denna metod. Jag har inte kört motorn på ett år och använde varken stabilisering eller alkylat så jag är lite nojig för att förgasaren beckat igen. Därför skulle jag vilja konservera om motorn innan vintern men är inte så sugen på att släpa fram drevet ur förrådet och montera det för att använda säcken. Vem vet, jag kanske säljer säcken framöver! Man må vara salig i sin egen tro men man är en dåre om man håller på sin tro när någon annan kommer med ett bättre förslag!

Kikade nu på FredrikBs lilla film och det såg otroligt smidigt ut! Har du dimensionerna på slangen och rören du använder och kan du förklara lite hur du kopplar ihop dem med skölden? Hur gör du för att pumpen inte ska gå torrt innan glykolblandningen börjar cirkulera ordentligt? Enda nackdelen jag kan se med denna metod är att drevet inte får någon ursköljning med sötvatten och ingen skyddande glykol i kanalerna. Fast detta kanske man kan göra med drevet av? Sätta trädgårdsslangen mot sköldslangens pip och spola bakvägen? Sen borde man kunna hälla i glykolblanding samma väg kanske?

Jag förstår inte varför vissa här känner att de måste racka ned på drevsäcken så mycket. Det är ju ingen som tvingar någon att använda en viss metod så varför kan vi inte bara vara glada att folk har hittat olika sätt att konservera sin motor och är nöjda med det? För mig skulle det inte fungera att använda ett kar eftersom jag inte har någonstans att förvara det och alla andra prylar när de inte används. Drevsäcken rullar jag ihop och ställer i ett hörn i förrådet. Eftersom jag köpte drevsäcken begagnad så var nog kostanden dessutom lägre än att skaffa kar, spolmuff, pump och slangar. Jag är nöjd med drevsäcken och skulle rekommendera den till andra om frågan ställs.

Även jag tyckte det lät mycket med 10 % olja men enligt den bulletinen ska det ju vara det. Dock tycker jag att det känns lite onödigt att blanda till 21 liter konserveringsbränsle... Jag tror jag blandar 5 liter alkylat med 0,5 liter 2-taktsolja i en 12 literstank (ingen tillsats eftersom det inte behövs) , och då lär jag ändå få soppa över när jag är klar med konserveringen. Mvh Fred

Allra enklast för att kolla om propellern slirar är att göra en markering på muttern och motsvarande på propellern. Sen kör man så att problemet uppstår. Har det två märkena förflyttats inbördes så slirar proellern. Det kan vara värt att upprepa körningen ifall märkena fortfarande är i linje...det kan ju vara slumpen. Mvh Fred

Fyra-fem år är nog vad man kan räkna med som livslängd på ett normalt båtbatteri, speciellt om man inte har solceller som ser till att de toppladdas konstant. Sen beror det på hur batteriet har använts. Kanske har du lite för liten kapacitet för mängden förbrukare du använder. Mvh Fred Ps Så länge ingen svarat i din andra (identiska) tråd kan du radera den. Det anses vara kutym på forum att inte dubbelposta. Ds

Oj, Kalman...jag tror att det finns hur många skolor som helst! Det är allt från dem som ser båten endast som ett bruksföremål och behandlar den därefter och den andra extremen som betraktar sin båt som den ömtåligaste ägodelen den har. Däremellan finns alla varianter! Dessutom tror jag inte att det är ovanligt att man äger mer än en båt, där en kanske är slitochsläng-båt och en annan är finbåten. En bekant har flera båtar där en liten Buster inte ens har båtplats. Den körs rakt upp på land när den inte används och har aldrig varit i närheten av att få någon puts eller ens underhåll. I andra änden har han en stor Targa som putsas på hela tiden. Personligen är jag nog ganska kluven. Jag har alltid putsat rejält på mina båtar men jag ser dem ändå som brukssföremål som måste tåla att få en repa då och då. Försiktigheten får inte begränsa mitt nyttjande av båten men det innebär inte att jag är vårdslös för det. När det gäller att dra upp smuts och grus när båten står på land tror jag att nyckeln är att se till att marken där båten står är så ren som möjligt. Sprängsten är bra eftersom det tvättas rent av regn så smågrus och sand inte fastnar under skorna. Har man inte sprängsten utan kanske står på jord, sand eller gräs så kan man lägga ut ett golv runt båten med hjälp av t ex europallar. Då kommer man upp från smutsen och de är lätta att spola av ifall man dragit upp något på dem. Att byta skor fungerar också bra även om det är lite omständligt och det blir lätt att man inte orkar hålla på med det om man springer upp och ned väldigt mycket. En balja med vatten som man kliver i innan man klättrar upp kan också fungera om man inte är rädd att båten blir lite blöt. Mvh Fred

Ytterligare en fördel jämfört med att, som många gör, lossa drevet och köra med slang i hink-metoden är att med drevsäcken spolas drevet rent samt får glykolens skyddande egenskaper. Glykolen är toppen att ha i dunkar för att vikta ned täckpresenningen sen. Mvh Fred

Gelcoaten skadas inte värre än att den slits. Jag brukar ta av mig skor och strumpor vid sista rengöringen och spola av fötterna innan jag kliver upp. Kallt, men inget grus!

Det är inte så viktigt när man använder drevsäck. Man kan köra motorn i tio-tjugo minuter med drevsäcken eftersom glykolblandningen återcirkulerar och då har allt vatten blandats upp. Kollar man bara fryspunkten på glykolblandningen när man är klar så är det ju lugnt.