Gå till innehåll
måndag 20 januari 2025

Glad_seglare

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    17
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

0 Neutral

Om Glad_seglare

  • Placering
    Kadett
  1. Hej på Er Tänkte segla från Göteborg till Tyskland i sommar. Troligtvis ner genom Öresund sen mot Rugen. Kanske tillbaka genom bälten. Har någon rekommendationer vilken leverantör av papperssjökort och ev. vilket typ av kort man bör välja. Jag har sett att NV-verlag täcker in området men är dom bra? Nautiska Magasinet säljer danska sjökort. Hur är dom? Finns det andra? Vilken ska man välja? Någon som vet? Hälsningar
  2. Hej på Er Jag har hört att Eckernförde i Tyskland ska var ett trevligt mål om man seglar till Tyskland. Har någon varit där? Hur var det? Hälsningar
  3. Hej på Er Jag har hört att Eckernförde i Tyskland strax norr om Kiel ska vara ett trevligt mål. Har någon varit där? Hur var det? Hälsning
  4. Hej på Er Hoppas ni har det bra och att längtan efter nästa säsong inte tär allt för mycket på er. Jag går och grunnar på en stuvbar kanot som alternativ till gummijolle på släp. Tanken är att ligga mer på svaj och använda det stuvbara flytetyget att ta sig kortare sträckor in till hamn eller land för promenad eller för att handla, dansa eller vad man nu vill göra på land. Jag har sett en uppblåsbar kanot från Advanced Elements http://www.advancedelements.com/straitedge_canoe.html som ser bra ut på bild (se nedan). Har någon testat denna variant eller känner ni någon som testat och i så fall vad blev omdömmet. Hälsningar och Gott Nytt År
  5. Hej Tack för bra information om Blågrottan. Åker vi till Kroatien fler ggr så är Vis och grottan två självskrivna saker som vi skall besöka. Vi hann inte med det i år. Hälsningar
  6. Hej och tack för intressant svar Håller verkligen med om Veli Drevenik och restaurangen där. Vis har jag hört från flera håll skall vara en fin Ö. Längre ut från fastlandet ligger den blå grottan. Skulle vara roligt och höra om någon varit där.
  7. Hej på Er Vi valde att segla i Kroatien i år. En ny erfarenhet och en massa nya intryck och frågor. Först och främst kan sägas att Kroatien är vitt skilt från västkusten (ingen överraskning) och att västkusten har många fina värden. Dock är klimatet i medelhavet lockande och Kroatien bjuder på en annorluna naturupplevelse som enligt min smak är värd att uppleva (och betala för). Är man trött på Skandinaviens regn och gråväder så finns det annat att få här. Underbara bad i medelhavet, vyer som är fantastiska och massor av sol och värme mm. Tänkte att det kankse finns fler här som testat Kroatien eller därtill närliggande vatten och att det finns erfarenheter att utbyta. Några punkter att diskutera: Charterföretag för båten: Vi valde Croatia Yacht Club genom Apollo. Flygresan gick bra men båten hade en del att önska. Babordslanternan funkade inte, stopp i toaletten och en motor till jollen som blev överhettad. Båten som var en Elan 344 Impression var dock mycka bra att bo i och hade en rad bekvämligheter(vi var fyra vuxna). Vi fick undvika nattsegling, toan fixade sig så småningom och jollen fick ros. Skulle vara intressant att höra om någon har provat något annat bolag? Naturhamnar: Finns flera. Man slänger i ett bogankare och backarin båten mot land (vi gjorde som alla andra). När man är ca 10-5 meter från land så simmar en medlem i besättningen in med en tamp som fästes i kalkstensklipporna eller i ett träd. Man kan även ta jollen om man har någon men alla brukar vilja bada pga temperaturen. När första tampen är fäst tar man en till. Inga bergskilar används. Troligtvis är kalkstenen för mjuk. Väderprognoser: Enligt uthyraren och andra instruktioner så skulle vädret sändas via VHFen på kanal 7, 21 och 81. Vi lyckades höra denna prognos en gång trots att vi lyssnade på utsatta tider hela tiden. Om vi inte fick vädret från någon marina så blev vår lösning att ringa hem till brodern i Sverige som gick in på motsvarande Kroatiska SMHIs hemsida och sedan läste högt. Lite beroende på var man var så fanns det fler kanaler där vädret skulla kunna höras enlig olika uppgiftslämnare men vi lyckades aldrig höra något. Det sändes dock ut varningar på VHFen på kanal 16 och dessa hördes utan problem. Har någon någon annan metod att få vädret i medelhavet? Ankring: Det är djupt i medelhavet och botten i Kroatien (i alla fall där vi var) var eller rättaresagt verkade helt slät många ggr så det var lögn i helvete (ursäkta språket) att få fäste. Var det dock ett ankare utsatt på sjökortet så fick man bra fäste. Dessa platser var dock inte så många. Marinor: Det finns jättefina marinor som dock är rätt dyra. Ca 500 spänn natten för en 34-fotare. Större båt dyrare avgift. I dessa marinor, som oftast var sk ACI-marinor, finns dock allt och man kan få bra service. Man möts av någon anvisar plats och som tar emot tampen när man kastar in den. Det är som oftasr fasta ankarlinor på varje plats. I övrigt finns det vatten, el, toalett, duch, affär och restauranger. Det finns även andra billigare marinor och hamnar men på de mer namnkunniga orterna så var det oftast ACI-marinor som är en kedja av marinor i Kroatien. Man backar alltid in med aktern mot bryggan. Det går att göra tvärt om men det är ovanligt. Sevärda plaser: Naturhamn på ön Soltans sydvästra ände, Korcula stad, att runda ön Hvars östra ände men fastlandets enromt höglänta terräng som bakgrund, Pakleniarkepelagen, Vattenfallen i floden Krka, ön Veli Drvenik med restaurangen Framontana (kan finnas en och annan felstavning i denna uppräkning). Det finns fler platser men dessa var de som jag satte högst upp och han med att komma till. Har någon fler tipps på bra naturhamnar, ankringsplatser eller billiga och bra reguljära hamnar? Vädret (och vinden): Solen sken i stort sett varje dag och vindarna var väldigt lätta. Det låg mellan bleke och 5 m/s de flästa dagarna. Några dagar lite mer. En dag hade vi kuling och tog ner seglen vid ca 12 m/s samtidigt som det ljöd ur VHFen securite, securite ..... gust vind up to 55 knots... Vi hade aldrig över 16 m/s som toppnotering enligt båtens vindmätare. Man kan fråga sig hur alvarligt man skall ta dessa varningar. 55 knop är inte att leka med. I Sverige brukar byvinden ligga sådär 30 % över maxvinden (på ett ungefär) i Kroatien ligger byvinden enligt prognosen ofta på mer än dubbla maxvinden. Finns det någon med erfarenhet i hur man bör förhållasig till tex varningar mm i dessa vatten? Kan man tex fortsätta att segla med kraftgt revade segel (och då menar jag kraftigt revade, det är ju oftast rulle på både stor och försegel)? Bra bok om segling: På hemsidan http://www.magnamare.comfinns en bra bok att köpa som heter 777 Harbours and Anchorages : Slovenia - Croatia - Montenegro - Albania. Vet någon om det finns fler av denna typ av hamnguider? Hoppas att fler är intresserade att diskutera detta ämne. Lägg gärna till fler frågeställningar, tips mm så kanske vi kan bygga upp en bra tråd. Hälsningar Glad Seglare just nu i en Winga 29
  8. Hej En taktik som vi brukar använda oss av när det finns fasta förtöjningsringar i brygga eler berg är att lägga förtöjningstamparna dubbla så att båda ändarna ligger på båten. Först lossar vi den som ligger i lä och sist den som ligger i lovart. Tampen skall vara lagom kort och av en typ som inte trasslar sig lätt. Man får inte dra den för fort. Övriga medpassagerare bär av mot båtar i eller annat i lä och minst en drar i ankarlinan så att båten kommer ut på fritt vatten så fort som möjligt utan att göra detta för fort så att tampen som skall vackert dansa ur förtöjningsringen snor sig. Jag gissar att denna lösning inriktar sig på en för lätt variant av problemet och att du menar den variant då man måste lossa på en bergskil i lovart, hålla båten så att den inte driver och sen hoppa på. För att göra det hela lite svårare så kan det ha regnat och klipporna vara snorhala. En lösning är att dra upp båtens för någon eller några meter i lovart innan man hoppar på. Ligger man i en hamn med bryggplats och pollare för akterförtöjning kan man spänna linor mellan bryggan och pollarna. En på var sida om båten. Dessa hindrar båten att driva in på grannens plats. En rätt vanlig lösning men som sagt var jag gissar att du menar den med bergskilar och ankare. För detta svårare fall har jag ingen annan lösning än att vara snabb och stark. I övrigt är jag lika nyfiken som du på svar som kan komme på denna fråga.
  9. Hej Tommy Tack för all information. Det var långt mer än vad jag väntat mig. Intressant med Fastighetsverkets skylt. Jag har aldrig varit på platsen. Hoppas du får en bra avslutning på sommaren
  10. Hej Tommy Tack för ditt svar. Det var mycket bra !! Du måste vara helt rätt person att diskutera detta med. Du har helt rätt att kabeln finns med på kortet. Hamnvakten sa att kabeln inte används vilket måste vara helt fel. Jag låg vid skylten som märker ut röret. Vad jag reagerade på är att skylten inte syns, att den är skymd av soffan och räcket. Vet du hur röret ligger? Vilken är risken att fastna med ankaret i röret?
  11. Hej på Er Vad säger ni om bifogad bild tagen från sittbrunnen på en Misil II (24 fots segelbåt). Båten ligger förtöjd med stäven mot bryggan helt enligt anvisningarns på gästhamnens skyltar. Platsen är bryggan i Smögen vilket är ett mycket populärt ställe att lägga till på. Bakom soffan och räcket kan man skymta en skylt som säger ankring förbjuden 10 meter till höger och vänster om skylten. När vi la till satt det folk på soffan vilket skymde skylten fullständigt. Enligt hamnvakten som uppmärsammade skylten först efter mitt påpekande var det inga problem. Jag fick upp ankaret utan problem så han hade rätt. Situationen sätter dock myror i huvudet på mig. Något måste ju skylten betyda. Tilläggas kan att det finns en lite basäng bakom bryggan mellan sjöbodarna där det låg mycket små båtar vid bryggan med boj för aktern. De åkte in i denna basäng i ett hål under bryggan och där fick man inte lägga till (hoppas ni förstår vad jag menar). På motsatta sidan av hamnkanalen fast ca 15 meter länger ut sitter en liknade skylt. På sjökortet finns det markering att det finns övergivna elkablar på botten. Mao å ena sidan klara instruktioner på skyltar som hör till gästhamnen att här kan man lägga till med stäven eller aktern mot bryggan. Dock ingen text som anger att aktern skall säkras med ankare. Detta står dock in kryssarklubbens hamnförteckning, dvs att man skall använda ankare. Å andra sidan anges det på sjökortet och med utmärkning att här skall man inte ankra och att det finns både rör och övergiven kabel. Allt detta i en av västkustens populäraste hamnar. Jag blev förvånad!!! Ungefär samma situation hamnade jag i när jag besökte en av västkustens naturhamnar. Naturhamnen är Stora Lygnskär i Gtb södra skärgård. Den finns med i den bok jag har över naturhamnar (Tre veckor i bohuslän tror jag den heter). Här står det att det är ankringsförbud på 100 meter om var sida om skylten (har bild men kan bara ladda upp en till detta inlägg). Det är även utmärkt i sjökortet att det ligger en rörledning mitt i hamnviken som är mindre än 100 meter. Jag har legat här två ggr och fått upp ankaret båda ggr. Det var flera andra båtar som även de låg med ankare mot klippan. Vad är era kommentarer till detta?
  12. Hej Nu fick jag in mitt svar i rätt tråd. Jag har en Misil II med liknade kölskada som var åtgärdad av tidigare ägare. Skadan var lagad med en epoxikaka. Jag såg små sprickor i bottenfärgen och blev nyfiken på vad som orsakade dessa och satta en morakniv rakt in i sprickan och vips så åkte en stor klump bort. Ett par lätta hugg till och all epoxi var borta. Nu ska det tilläggas att jag inte med säkerhet vet att det var epoxi men färg och hårdhet pekar på en typ som jag själv använt i olika sammanhang. Min känsla för reparationen, materialval mm var att laminerad plyester och epoxi i klumpform är två olika material som rör sig på olika sätt. Att fästa ett laminerat material mot ett ickelaminerat verkar på något sätt fel. Jag gjorde så att jag tog bort all epoxi och lös glasfiber och plast. Sedan klippte jag små mycket små flisor av glasfiberväv och blandade med plyester så att jag fick en massa som gick att lägga i hålet som blev fyllt till ca 60 %. För att fixera massan så beslog jag den med maskerinstape. När allt torkat tog jag bort maskeringstapen (det sista med sandpapper). Sedan slipade jag runt skadan så att jag fick en rund och jämn ytan som lätt gick att lägga glasfibermattor på (inga skarpa hörn). Jag tog även bort lite material runt skadan ca 3 cm in på friskt material ca 3-5 mm djupt. Sedan la jag galsibermattor och polyester så att jag byggde upp kölens ursprungliga form. Sista två mattorna la jag så att de greppade in på det friska materialet (hoppas ni förstår). När all galsfiber var lagd slipade jag jämt och målde på med fem lager vattenspärrande tvåkomponenetsfärg. Jag har gjort en lättare istötning av kölen när jag inspekterade en naturhamn i somras och lagningen höll för detta. Rätt eller fel? Kommentera gärna någon.
  13. Hej Jag lyckades inte fortsätta på befintlig tråd. Det kom bara upp ett vitt fönster när jag prövade att svara. Jag har en Misil II med liknade kölskada som var åtgärdad av tidigare ägare. Skadan var lagad med en epoxikaka. Jag såg små sprickor i bottenfärgen och blev nyfiken på vad som orsakade dessa och satta en morakniv rakt in i sprickan och vips så åkte en stor klump bort. Ett par lätta hugg till och all epoxi var borta. Nu ska det tilläggas att jag inte med säkerhet vet att det var epoxi men färg och hårdhet pekar på en typ som jag själv använt i olika sammanhang. Min känsla för reparationen, materialval mm var att laminerad plyester och epoxi i klumpform är två olika material som rör sig på olia sätt. Att fästa ett laminerat material mot ett ickelaminerat verkar på något sätt fel. Jag gjorde så att jag tog bort all epoxi och lös glasfiber plast. Sedan klippte jag små mycket små flisor av glasfiberväv och blandade med plyester så att jag fick en massa som gick att lägga i hålet som blev fyllt till ca 60 %. För att fixera massan så belog jag den med maskerinstape. När allt torkat tog jag bort maskeringstapen (det sista med sandpapper). Sedan slipade jag runt skadan så att jag fick en rund och jämn ytan som lätt gick att lägga glasfibermattor på (inga skarpa hörn). Jag tog även bort lite material runt skadan ca 3 cm in på friskt material ca 3-5 mm djupt. Sedan la jag galsibermattor och polyester så att jag byggde upp kölens ursprungliga form. Sista två mattorna la jag så att de greppade in på det friska materialet (hoppas ni förstår). När all galsfiber var lagd slipade jag jämt och målde på med fem lager vattenspärrande tvåkomponenetsfärg. Jag har gjort en lättare istötning av kölen när jag inspekterade en naturhamn i somras och lagningen höll för detta. Rätt eller fel? Kommentera gärna någon.
  14. Glad_seglare

    Misil 2

    Ja det kan jag fast jag tror att det finns en annan person som jobbar på Misil 1 sidan. Kolla www.misil.nu. Skaparen av denna sida uppmanar dock någon annan att ta tag i Misil II bilten vilket jag gjort
×
×
  • Skapa nytt...