cerber0s

Resistansmät mellan jorden på primär och sekundärsidan för att vara säker. Är där kontakt så är ju hela meningen med skyddstransformatorn borta! Jag skulle nog inte ge mig på att ändra på den utan att prata med tillverkaren, Eller lämna tillbaks och köp en annan.

Ja, jag hade lagt en tunn matta av sikaflex och tryckt ner ribborna i. Kanske hade jag också skruvat om det behövts, det beror ju på om det bara är en lucka, om det är något man går på och hur tjocka ribborna är. När allt är torrt och sitter fast så är det bara att nåta som vanligt. Jag hade inte använt epoxy eftersom det inte flexar. Teaken rör sig ju rätt mycket beroende på luftfuktighet, temperatur och skrovets/däckets rörelser och sitter ribborna bergfast i epoxy så finns det risk för sprickbildningar.

Ja, han har aldeles säkert en webläsare. Själv har jag en Mac, och den funkar tydligen bra... Sorry, kunde inte låta bli Jag ser hans problem. Skumt att det kommer in både bilder och rubrik, men ingen text. Senast ändrad av cerber0s | 31 januari 2009 | 12:37

Jag tror att komentarer är överflödiga

Nu kapar vi väl tråden lite, men det kanske kan vara både relevant och intressant om man ska göra ett arbet om plastbåtars livslängd och miljöpåverkan. Vaxa båten är bra som förebyggande åtgärder. Epoxybehndla undervattenskroppen så har du gjort ännu mer. Laga eventuella skador så fort som möjligt. Man kan inte med gott resultat bara måla över den gamla gelcoaten om den är väldigt sliten. på samma sätt som när man lackerar om en bil så får man slipa eller blästra tills man har en jämn yta och sedan sprutalackerar man. Ska det bli riktigt bra måste man nog veta vad man sysslar med och stå inomhus, dammfritt och i rätt temperatur och med rätt utrustning. Att lämna bort en normal 30-fotare för lackering kostar mellan 30-60000. Sen ska man tänka på att skrovet (om skicket i övrigt är bra utan böldpest, delamineringar etc, är bra) blir som nytt och kommer hålla i ytterliggare 30 år. Slå ut det priset per år så är det ganska överkomliggt. 2000 kr är mindre än vad många lägger på biltvätt varje år.

Underhåller man skrovet så kan det hålla mycket länge. I dagens läge finns det egentligen ingen som vet hur gammal en plastbåt kan bli. Krackelleringar och till och med delamineringar är lätta och relativt billiga att åtgärda. Framförallt på den internationella marknaden finns det plastbåtar som börjar närma sig 50 år och fortfarande har ett hyggligt andrahandsvärde. naturligtvis blir där till slut en balans mellan nya och gamla båtar där begagnatpriserna sjunker, men det kommer aldrig löna sig att skrota en sjövärdig båt, oavsett ålder.

1: Var då nånstans? Jag är på jakt efter ett renioveringsprojekt. Jag har aldrig sett någon övergiven plastbåt (undantaget hamnarnas uppställningsplatser) som varit annat än en eka. En har jag till och med tagit hand om och lagat och den gör fortfarande tjänst i Sthlms skärgård. Registrering kommer inte att hjälpa, om det nu är som ni säger. 2: Reparera ja! 3: Plast och glasfiber är ett otroligt tåligt material och lätt att reparera, tar man hand om en plastbåt så blir den aldrig uttjänt, även om motor och rigg kanske måste bytas med jämna 30-årsintervall. Så nej, den kommer inte gå till återvinning. 4: Nej. 5: Nepp.

Så här tror jag: Skilnaden mellan finanskrisen under 90-talet och situationen just nu är att nu är räntorna rekordlåga, medans de skenade under 90-talet. Då blev folk ruinerade på sina lån, främst huslånen. Båt, sommarstuga, extrabil etc är det första som säljs. Kanske till vilket pris som helst för att klara ett par månader till på huset. Nu sitter vi inte i det läget. De som behöver sälja är de som blivit av med jobben. Vi andra har fortfarande inte märkt så mycket. Även om marknaden är helt död så tror jag inte begagnatpriserna kommer sjunka om inte ränteläget förvärras. De som har båt och kan behålla den kommer att göra det. Folk väntar med att köpa nytt. De som är tvingade att sälja är fortfarande relativt få. Just nu är det bara en ond cirkel. Folk har fortfarande pengar, räntorna är låga, bensinen är långt från rekorddyr, maten är överkomlig, men man handlar inte av rädsla för framtiden, vilket leder till att företagen går back och måste avskeda folk. När folk blir av med jobben så blir de av med pengarna och KAN inte handla vilket leder till fler varsel osv. Nu är det ju inte så lokalt, utan de stora företagen är ju i allra högsta grad beroende av hur läget är utanför våran lilla pöl, men vi påverkar ändå mycket. Hade folk som kan, handlat som innan krisen så hade situationen varit annolunda. Askeladden m.fl. hade kanske inte konkat? Själv gör jag så gott jag kan och shoppar nånting varje vecka, minst! Flickvännen jobbar ännu hårdare på att öka omsättningen inom framför allt modeindustrin Nästa på shoppinglistan är nya vattentankar till båten och ett hus till oss

Beroende på båttyp så går det att segla snabbare än vinden vid alla förhållanden utom läns och pinkryss.

Jodå, visst är det tillåtet att importera. Du får däremot inte använda båten, men det finns inga påföjlder för den som gör det. Det värsta som kan hända är att havets hjältar stoppar dig och säger ajabaja. Det är tillåtet att bygga och använda en båt själv, så länge den inte säljs inom 5 år. Därefter kan man sälja den, CE-märkt eller inte. Fast det är fullt logiskt eftersom importerade båtar tappar i kvalitet och säkerhet efter några år i vattnet, medans hemmabyggda båtars kvalitet ökar exponentiellt mot tiden de använts... Eller hur var det nu? Jag håller med dig om EU, överförmynderi och omyndigförklaringar av individen...

Hade man infört samma 5-årsregel för imoprt som för hemmabygge så hade man lika effektivt stoppat oseriösa importörer men samtidigt öppnat en väg för folk som vill privatimportera för eget bruk. Angående säkerhet och kvalitet så har det gång på gång visat sig att du har fel. Det här är nog något som vi aldrig kommer att komma överens om /Hampus

Jag kan tyvärr inte ge dig någon bra information. Det enda jag kan ge är ett tips. Det hade suttit en Thermo 2600 i min båt innan jag köpte den, men den var bortplockad. Förre ägaren sa att den rostat sönder och då satt den ändå torrt inombords. Är det så att de är benägna att rosta så rekommenderar jag att du om möjligt kör den i land ute i friska luften och kollar så att dör inte finns några läckor. Alternativt kör den på en liten tub kampinggas för att begränsa eventuella läckage. Lycka till!

Jag skulle nog våga påstå att jag är rätt väl påläst när det gäller märkning av fritidsbåtar. Du säger att man kan utgå från att de följt de lagar som gäller för att bygga en säker maskin. Jag har förgäves försökt hitta en länk till Plus avsnitt 3 den 21a maj 2008 där bland annat bottenfärger, kostnader och en reklamation togs upp. Filmerna om bottenfärger och jämförelse mellan kostnader för liten segelbåt och stor motorbåt finns på SVTs hemsida, men inte reportaget om mannen med den undermåligt byggda motorbåten. Undrar varför? Ni kanske minns det i alla fal. En man hade köpt en motorbåt av ett svenskt företag, båten var byggd i ett av de baltiska länderna, har för mig att det var Litauen. Naturligtvis var den CE-märkt. Ägaren var där, representant för varvet, representant för Sweboat och en besiktningsman var på plats. Och så Sverker förstås. Jag minns tre punkter som togs upp. Det ena var att däcket var för svagt och knaparna var inte gjorda för en båt i den storleken (runt 40 fot?) utan för båtar på 5-6 meter som besiktningsmannen sa. De var dessutom infästa i enkellaminat med små brickor under och naturligtvis hade en rivits upp ur däcket. Elsystemet var utdömt och skrovet var så vekt och rörde sig så mycket i sjön att vindrutan spruckit. Besiktningsmannen var allt annat än nöjd. Så det verkar ju verkligen som om CE-märkning borgar för säkerhet och god kvalitet Roland! Hur kommer det sig att man får åka över till USA och köpa annat lösöre, t.e.x. en brödrost, GPS eller en espressobryggare och ta hem det till Sverige utan att det måste CE-märkas. Mig veteligen är fritidsbåtar det enda lösöre man måste CE-märka efter en privatimport. om det är USA vi tittar på så finns det en motsvarighet til CE-märkning, och det är USCG (US Coast Guard) regulations. De är betydligt mer rigorösa än en CE-märkning och ställer högre krav på båten. Lustigt att inte EU accepterar en USCG-godkänd båt. Regler finns här http://www.uscgboating.org/regulations/fedreg.htm Varför kan man bygga en egen båt i trädgården och komma slippa CE-märkning men inte importera en? Är det för att hemmabyggda svenska båtar i allmänhet är sämre än importerade varvsbyggen? Eller är det helt enkelt så att CE-märkningen för fritidsbåtar enbart existerar för att skydda den inhemska industrin? Vänta tills kineserna börjar bygga båtar! Då är jordens undergång nära! Varför kunde inte 5-års regeln gälla för import av båtar precis som för privatbygge? Det hade effektivt sållat bort oseriösa importörer. Varför är det alltid den lilla människan som drabbas? Varför kan vi inte bara få åka iväg och hitta vår drömbåt och spara ett par hundra tusen som vi kan använda till drömresan? Varför måste det kosta ytterliggare MINST 30-60000:- när vi kommer hem? Är vi inte vuxna nog att fatta egna beslut angående vilka båtar vi vill segla? Vem åker över till USA och lägger ett par hundra tusen av sina ihopsparade pengar på skräp? trygghetsnarkomanin och överförmynderiet i vårat avlånga land når nya höjder, ivrigt påhejat av vissa. Själv känner jag mer och mer för att köpa en enkel biljett till Långtbortistan. /Hampus

CE-märkningen har i praktiken ingenting med säkerhet att göra utan är bara ett sätt att försvåra import. Nu är det inte så att jag är helt och hållet emot någon form av kontroll, men jag tycker att reglerna borde ensas upp och bli lika för importörer och inhemska byggare. Jag tycker också att en båt som importeras för privat bruk borde slippa märkning på samma sätt som att en båt som byggs av en privatperson för eget bruk inte behöver märkas om den inte säljs inom 5 år. Att någon form av kontroll för komersiell import finns tycker jag är bra. Att hemmabyggda båtar inte behöver märkas medans importerade måste tycker jag med all önskvärd tydlighet visar varför reglerna egentligen finns. Att det skulle komma in en massa dåliga båtar på marknaden är bara skitsnack. Jag håller med om att CE-märkning av varor underlättar mycket, men jag saknar insyn i hur det fungerar i allmänhet. Däremot vet jag att det är ett rent skämt när det gäller båtar. Bara båtar byggda eller importerade efter -98 måste vara CE-märkta. I äldre båtar än så måste man således inte ha en CE-märkt motor.

Ni har RÄTT att behålla handpenningen, det är ju det som är hela grejen. Om ni själva tycker att det känns bra är en annan sak som bara ni vet. Gör vad ni själva tycker känns rätt. Själv hade jag betalt tillbaka handpenneingen, eller en del av den om det varit någon jag kände, om jag hade pengarna kvar såklart.

När jag läser ditt inlägg undrar jag snarare om du vet skillnaden mellan det som du kallar DSC och DSC-D.

Angående det juridiska så finns en artikel i praktiskt båtägande här. Den rör i första hand båtar som är kvarlämndae på land, men det sista och mest intressanta stycket gäller alla båtar. http://www.praktisktbatagande.se/nyheter/article207913.ece Klubben äger rätt att flytta ägarens båt, men är skyldiga att vidta rimliga åtgärder för att först meddela ägaren. Det ska också utföras på ett sådant sätt att båten på den nya platsen och under transport dit inte utsätts förr större risker än tidigare. Görs inte detta rätt så är det egenmäktigt förfarande. Har du gjort allt rätt och meddelat klubben vem du är och var man kan nå dig och dessutom haft uppsikt över båten så är det inte ditt fel. Som jag förstog det så är det inte ens klubben som flyttat din båt, utan byggarbetarna, i vilket fall det är helt förkastligt. båten utsattes dessutom bevisligen för större risker. Som jag ser det har du rätten helt på din sida. På dem bara! Lycka till!

Nog är det trista alltid, men än har det inte gått så långt. Pampas är ju bra, för där har båtplatsen en adress och man kan vara skriven där, om jag inte missuppfattat systemet. Problemet på övriga ställen är ju att bryggplatsen inte är någon riktig adress, och du skulle nog aldrig få brevbäraren att knalla ut på piren i snöslask och 15 sekundmeter Jag löste det genom att skriva mig hos mina föräldrar. båtklubben här hade inte heller några synpunkter på att jag bodde på båten så länge jag betalade för elen, vilket jag gjorde. Den bästa och mest gästvänliga hamnen jag bott i (ca 7 månader) var Tallebryggan i Karlskrona.

Ja, det blir mycket stor skilnad i ljudnivå, ännu större skilnad gör det för kondens. Jag använder divinycell. Jag skulle rekomendera divinycell eller polyurethan. båda finns hos bilbuttricks, välsorterad båttilbehörsbutiker eller hos plastspecilister. jag köpte hos plastspecialist utanför landskrona. Håll dig undan frigolit och gamla liggunderlag. De är inte avsedda för ändamålet och blir som du säger tråkiga med tiden.

Ja, jag tror att ett av mina segel har det märket, men kan inte komma på vad det är. Ska kolla vid nästa tillfälle. Mitt segel borde i alla fall vara sytt på Marstrand.

Nej, det är inte förbjudet, sedan 1997 (tror jag) är det till och med tillåtet att vara skriven ombord på båten. Vissa klubbar tillåter inte permanentboende, men det är uipp till varje enskild klubb att besluta. Jag bodde under två år på min 31-fots segelbåt. Problem under vintern är vatten som stängs av på bryggorna så att man får gå med dunk. Tvättmaskin som jag hade på jobbet, men finns ibland öppet i marinorna och samma sak med dusch. Annars är det ett finfint boende med en årskostnad på ca 6000:- Då ingick försäkring, bryggplats och el Jag skulle rekomendera en båt med egen värmare ombord så att du inte är helt beroende av landström, även inomborda så att du kan ladda batterier själv. Du bör också ha en toalett som du kan använda på natten och om du har möjlighet, hitta en båt som är hyggligt isolerad. Angående dina frågor om el, vinterplats och dylikt så är det bäst att fråga klubben. Vissa klubbar skyr vinterboende som pesten, av någon anledning jag inte förstår, medans andra välkomnar dem. Lycka till!

Startbatterier ska du inte använda till förbrukarbanken. Startbatterier är gjorda för att man ska ta ut mycket ström (upp till ett par hundra ampere) under några sekunder som det tar att starta en motor, men de tål djupurladdningar dåligt. Marin/fritidsbatterier tål djupurladdningar bra, och de tål att laddas ur till stor del för att sedan laddas igen, om och om igen. De tål däremot inte höga strömuttag lika bra som startbatterier. Så att köra med startbatterier till förbrukarna ärlite som att kasta pengarna i sjön.

Låt inte andras val stoppa dig. det är som toaen sa inte båten som sätter gränserna, utan besättningen. Att man kan segla jorden runt, eller bara väldigt långt i små båtar har bevisats om och om igen, och det är inte annorlunda nu jämfört med vad det var på 60-70 talen. Om en båt benämns dagseglare eller inte handlar väl mest om vad den som fäller kommentaren har för värderingar och mindre om båtens faktiska eller potentiella användningsområde. För att en båt ska kallas långfärdsbåt är enda kravet att den tar dig ut på långfärd. Varken mer eller mindre. 32 fot är på inga sätt en stor båt med dagens mått mätt. För 10 år sedan var båtar i 32-fotsklassen relativt vanliga val för långseglare. I dag ses de som relativt små. Därmed inte sagt att de är olämpliga. Utrustningsmässigt är det nog mest en fråga om vad besättningen tycker att de måste ha, skulle vilja ha och vilken budget de har. Jag ser på din bild att du har en Amigo 23. Stämmer? Det är ju en synnerligen kapabel båt och har redan långseglats många gånger. Tycker du att den har allt du behöver och du kan leva på den ytan under längre tid så ser jag ingen anledning att byta. Fördelarna du har är att med en billig och liten båt får du också ner kostnaderna under själva resan och kan stanna ute längre och kanske besöka platser som folk i 50-fotarna inte kan. Nu har jag en Amigo 40 som jag så småningom tänkt långsegla med, men skulle jag någon gång byta till mindre båt för långfärd så står Amigo 23 och Amigo 27 på topplistan tillsammans med Allegro 27.

Transportstyrelsens (sjöfartsinspektionens) lista över bristfälliga produkter rörande fritidsbåtar. http://www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Fritidsbatar/Bristfalliga-produkter/

Det är möjligt att Boatnav AB gör det, men priset skiljer nog inte nämnvärt. Tänk på att F1 och F2 bara får användas av registrerade yrkesfiskare, medans F3 får användas även av sportfiskare. Du måste dock få det inskrivet i din licens (inte certifikat) av PTS.