cerber0s

Tvinna ihop kablarna med varandra för att minska risken för magnetfält.

SSRS står till tjänst när det föreligger fara för liv på havet och våra stora sjöar. Den tjänsten är gratis för ALLA. För att kunna tillhandahålla den servicen måste verksamheten finansieras. Det sker genom medlemsavgifter i Trossen (motsvarigheten till Sjöassistans), donationer eller engångsavgifter för dem som inte är medlemmar av trossen men behöver hjälp av t.ex. en ambulerande bensindepå. Skulle man hugga bort Trossen från SSRS så skulle man också ta ifrån dem stora delar den inkomst som finansierar livräddningsverksamheten, någonting som alla förlorar på utom möjligen Sjöassistans. Ett Trossen-uppdrag går aldrig före ett sjöräddningsuppdrag. Hur tänkte du Bertil? Hade jag varit som du så hade jag låst tråden nu innan du gör ännu mer skada Senast ändrad av cerber0s | 28 mars 2010 | 22:49

Funkar fint så länge backventilen i toaletten är hel.

Vilken sorts långseglare? Runt Sverige, Medelhavet, Västindien, jorden runt eller något annat?

Inte blanda! Kör på mässing, inte rostfritt.

Nu håller väl ni till i sötvatten och det gör ju även KillerBoo, men det är en ruggig skilnad på sötvatten och på västkustens salta vatten. Jag skarvar aldrig i däck, jag brukan använda en cableport, en så'n som toaen länkade till. Man bör i vilket fall som helst byta kabel vart tionde år om man använder RG-213. På seglebåtar med masttoppsantenn bör man byta vart annat år om man använder RG-58.

Ja. Det är kul med folk som gör på sitt eget sätt, trots att alla andra vet att det är fel. Halva världen vet att Bavaria inte duger till långfärder och den andra halvan vet att man måste ha en stålbåt för att gå den vägen. Nu postade jag ju länken mest för att det är en trevlig hemsida och en udda färdväg och inte så mycket för att det är just en Bavaria. Egentligen hade det nog varit mer uppseendeväckande om det var en Cumulus. Vi kanske känner någon som vill försöka? De verkar pinna på rätt bra. Genom nordvästpassagen i somras och nu är de neråt Mexico till. nisnobbing: Tack för länken.

Han är ett troll, inget att bry sig om.

Rorkulten är bra, framförallt i sin enkelhet. Den måste, näst efter styråran, vara ett av världens äldsta stysystem för segelbåtar. En grej överlever inte i nära 2000 år utan att vara bra. Andra fördelar är att det är enkelt och billigt med autopilot jämfört med rattpiloter. Det är också enkelt att koppla på ett vindroder. När det gäller vindroder så har du här många olika att välja på. Nackdelar är att man görna sitter snett och seglar med vriden nacke och är båten tungstyrd så kan det bli riktigt jobbigt. Ratt med mekaniskt länkage ger dig bra känsla, du sitter rakt och fint och du blir av med pinnen som sticker in i sittbrunnen. Å andra sidan har du en pidestal med ratt på. Det finns många mekaniska länkage att välja på men jämfört med rorkult så är de tekniskt avancerade och sårbara med många rörliga delar och kedjor eller wirar som slits. De är också mindre driftsäkra än hydraulstyrning. Autopiloter blir lite dyrare, du kan välja mellan piloter som verkar direkt på ratten, de som verkar någonstans på länkaget eller de som verkar på kvadranten. Du har fortfarande ett stort antal vindroder att välja på. Det kan vara lite knöligare att sätta upp ett vindroder av pendelservotyp mot en ratt men det går. Aktre delen av sittbrunnen blir avspärrad med styrlinor om du har ett pendelservo. Hydraulstyrning ger dig dålig känsla i ratten men är i gengäld väldigt driftsäkert med ytterst få rörliga delar. Det enda som rör sig är rattpumpen och cylindern till kvadranten. Vårat system är drygt 30 år och fungerar toppen. Minimalt med underhåll dessutom. Har man ett tätt system med täta backventiler så blir rodret dör man ställer det utan att falla tillbaka. Man kan altså trimma båten och släppa ratten. Autopiloterna är dyra. Antalet vindroder som fungerar med hydraulstyrning har drastiskt minskat till ett fåtal där inget blir så bra som ett pendelservo. De vindroder man nu kan välja på är de som är 1. direktdrivna, där vinden direkt påverkar rodret, en typ som är dålig utom i ideala förhållanden. 2. Vindroder med trimroder. Vindrodret har ett eget roder som sitter på akterspegeln. Längst ut på det rodret sitter ett litet trimroder som påverkas av vinden och i sin tur påverkar det stora rodret som styr båten. Man använder bara båtens eget roder till att trimma med. Stora belastningar på akterspegel och vindroder. Besvärligt vid hamnmanövrer då det ökar vändradien om man låser rodret. Låser man det inte så går det inte att backa utan att bryta sönder saker. 3. Båtens eget roder har ett trimroder som fungerar på samma sätt som ovan. En fördel är att man slipper en dyr, tung och känslig konstruktion som sitter på akterspegeln. Det här systemet fungerar inte med hydrauksystem om man inte tar bort eller öppnar backventilerna. Pendelservovindrodret är via linor kopplat till båtens eget roder. Vindrodret har ett litet servoroder som sitter på akterspegeln. Servorodret påverkas av vindflöjeln och båtens fart genom vattnet ger via servorodret kraft åt båtens eget roder som styr. Det här är den bästa typen och ger en otrolig kraft. Har man lite fart på båten så kan man få ett par hundra kilos dragkraft i inorna. Samtidigt så blir det minimal belastning på akterspegeln och vindrodret, belastningen hamnar på båtens eget roder men det är det byggt för. Servorodret fälls upp ur vattnet när det inte används. Eftersom vi har hydraulstyrning så har vi vindrodertyp nr. 2. På förra båten hade vi pendelservo och det var suveränt. Tyvärr fungerar det inte på denna och vi fick nöja oss med vad som fungerar även om det aldrig kommer att bli lika bra som ett pendelservo. Pendelservo samt typ 2 och 3 kan alla styras av den minsta sortens rorkultsautopilot vilket gör att man kan spara mycket pengar och el. På förra båten hade vi ett Monitor, nu har vi ett Autohelm, båda tillverkade av Scanmar www.selfsteer.com men det finns många fler att välja på. Finns det intresse så kan jag förklara varför vi, efter noggrant övervägande, har valt som vi har gjort.

Tyskt par som i somras seglade nordvästpassagen från Atlanten till Stilla havet. http://www.perithia.de/en/index.html

Jag var ute för något liknande förra året när jag sålde en båt. Annonsen låg också här på MG. Inte lika sofistikerat som ovanstående. Mina mailsbar i blått, köparens i rött: Önskar info om Amigo 40. WHAT IS YOUR LAST PRICE Hello! You do realise that this is a 6 ton sailing boat your are trying to buy? Unseen, no papers and after reading an ad in swedish, which means that you probably don't have a clue what you are buying? I apologise if I may sound harsh. But you do realise that it seems a bit odd to me? BRG Hampus I do understand you and your feeling , don't worry the shipping company that we come for the pick-up will do all the necessary thing , this is not my first time of doing this , Just follow me Special price for you my friend! 325.000 SEK Am okay with the price , well i want you to know that am buying this for my pregnant wife , Am from Uk okay and i will arrange the shipping , But my mode of payment is by bank transfer , so if you accept that do get back to me fast with your full name , bank name .account number . Thanks Sen fortsatte jag inte längre. Undrar hur långt det hade gått?

Den båten hade jag köpt direkt! Trosorna visar ju på att båten har potential som brudmagnet

http://www.pyacht.com/edson-transom-hung.htm Något liknande det här. Har installerat autopilot på en fiskebåt med utvändigt roder och hydraulstyrning en gång. det rodret såg ut som på bilden fast med bara en kolv på ena sidan. Jag hade absolut valt hydraulstyrning då det tar mindre plats och är enklare att dra än riktig mekanisk styrning. Teleflex är ju ett alternativ och liknar ju systemet på bilden lite, men det känns inte tillräckligt robust till en långfärdsbåt. Jag antar att det är till din stålbåt?

Eilean: Nä, vi har ju focken/stormfocken på peket som är drygt 2 meter långt, så hon balanserar fint. Men jag tror nog att vi kanske kommer få göra som ni när vi får dit ett kutterstag. Kommer fixa ett sånt samtidigt som vi får ny rigg. Vi får testa och se

Ja, typ. Mesanen är i princip alltid uppe. Länsar vi så har vi mesan och två saxade genuor. Blåser det mycket så har vi mesan och fock eller revad mesan och stormfock. Blåser det bara friskt så har vi mesan och genua. Motorseglar vi så har vi mesan eller mesan och stor. Enda gången vi egentligen använder storseglet är vid lätta till måttliga vindar när vi inte länsar.

Mesanen är det segel vi använder mest.

Tänker du segla med båten eller bara motra?

Ja, sjökorten är manuellt digitaliserade. Dock inte av kineser eller indier. Oavsett nationaliteten på den som digitaliserar så blir felkällorna många då det är otroligt mycket information som ska behandlas.

Jag kör Firefox på XP och Firefox på Mac och har inga problem.

Gav du upp segelbåtsletandet?

Det är en intressant rigg du har. Nästan som en halv skonare Hur fungerar den?

Du skulle specificerat drömmen mer!

Är hon byggd som ketch eller har mesanmasten tillkommit i efterhand? Oavsett vilket egentligen, så hade jag behållit mesanmasten. Är hon byggd som ketch så blir hon underriggad med bara stormasten, dessutom kommer hon med stor sannolikhet bli obalanserad. Du har många fördelar med en ketchriggad båt. T.ex. lättare att balansera, större möjlighet att variera segelsättning beroende på väder, segelytan är fördelad på flera segel vilket gör att seglena blir lättare att hantera och så har du en reservmast ifall du skuylle tappa en över bord. Jag tycker inte att du ska plocka bort mesanen om det inte är så att den bara är ditsmäckt i efterhand och försämrar båtens egenskaper.

Hehehe. Det var inget bud, har redan en

Det blir finfördelat även i en vanlig toalett. Pumpen krossar grejorna. Efter en liten stund i tanken är även det som undgått krossning pulveriserat. Där finns aldrig några stora bitar som skvalpar runt inne i tanken. Jag har bara varit med om stopp en gång och det var i slangen och berodde på att någon hade råkat kasta en våtserviett i toaletten...