ChristerN

Fundera då på om du ska ersätta nuvarande batterier och installera litium redan nu/i vinter. Det beror såklart på hur du tycker att nuvarande batterier fungerar och väldigt mycket på hur mycket du klarar att göra själv. Sist men inte minst, hur stor din plånbok är. Oavsett om du ska göra jobbet nu eller sen så behöver du en bra beskrivning av hur det nuvarande elsystem ser ut, bla hur dina kablar är dimensionerade (som jag skrev ovan). Om vi tittar på märken på olika komponenter så brukar jag förespråka Victrons smarta prylar. De är inte alltid optimala men ger väldigt mycket i förhållande till priset. Litium-batterier finns det massor av och de flesta väljer nog att köpa lösa celler och koppla ihop till 12V-batterier. Detta kräver att man vet vad man gör så du behöver läsa på väldigt mycket om du ska göra jobbet själv. Låter du någon annan göra jobbet kommer det kosta en bra slant ytterligare men då måste du veta hur det är gjort så du kan sköta dina dyra batterier så de inte dör i förtid. Det gäller även om du köper färdiga batterier. Du behöver också ha separata bankar för start och förbrukning och sedan låta en DC-DC-laddare ladda litium-batterierna. Vidare behöver du en BMS som övervakar batterierna och cellerna så de inte överladdas eller att det dras för mycket ström ur dem och dessutom hindrar dem att laddas i minusgrader. Helst ska denna kunna balansera cellerna på ett effektivt och säkert sätt också. Vad gäller litiumbatterier så rekommenderar de flesta att använda LiFePO4, dvs LFP, i båtar. Ovan har du ett urval av ett antal komponenter som behövs för att gå över till litium. Sen tillkommer som sagt en hel del nödvändig kunskap. Om du är redo eller inte kan du bara svara på själv. Om jag läser dina frågor så tolkar jag det som att du behöver en hel del kunskap innan du kan ta steget till LFP och därför gav jag dig rådet att börja separera start och förbrukning och göra en skiss över ditt system. Därefter kan du se till att studera LFP-tekniken och förstå vad som krävs. Hoppas vi inte avskräcker dig nu. Många vill ofta gå alldeles för fort fram och det kan bli både farligt och dyrt och de råd du fått av mig och andra är bara av välvilja. Lycka till!

Eller denna om storleken räcker.

Håller helt med men några tips på vägen. Under förutsättning att dina batterier är OK och du inte redan i vinter ska installera litium-batterierna så skulle jag börja med att separera batteribankarna så du har en start- och en förbrukarbank med ett skiljerelä (Biltema). Ett skiljerelä är billigt och går ganska snabbt att installera. Samtidigt skulle jag börja rita upp hur elsystemet ser ut nu och inkludera såväl plus som minus och helst även ha med kabelarean. Här kanske du behöver höfta lite men det kommer vara till god hjälp när du senare ska installera litiumbatterierna. Sen skulle jag installera solceller med en regulator som du kan ställa in för olika spänningar mm så den passar även för litium-batterierna. Ligger litiumbatterierna först på din lista blir naturligtvis ordningen en annan.

Måste nog gå till optikern😉. Du har rätt!

Inte som jag läser ditt (kopierade) schema, men jag kan ha fel. Hursomhelst går det ju alldeles utmärkt att koppla ett Bosch-relä (Skyllermarks) enligt deras instruktioner. Bara lite krångligare. Enligt bilden, ja, men ser inte i specen att den är mångtrådig. Kanske läste slarvigt. Känner igen bilden från någon annanstans.

Ritningen visar vad jag förstår ett spänningsstyrt relä. Dessa finns av bra kvalitet på Biltema och är mycket lättare att koppla in. Men det kanske är det du menar. 1a. Ja, rätt resonerat om kabelarea 1b. Hur man placerar startbatteriet brukar vara beroende av vilken plats man har men inga batterier mår bra av den värme som finns i motorrummet. 2. Du behöver inte lägga till generatorströmmen ovanpå förbrukningen. Den går ju liksom åt andra hållet men ofta så är generatorströmmen den största (om man inte har ankarspel, bogpropp etc) och därför ska säkringen där klara generatorströmmen. 3a. Förtennade kablar brukar jag rekommendera till fuktiga utrymmen främst. Här får du avgöra hur fuktiga dina utrymmen är och välja därefter. 3b. Den länkade kabeln ser ut att vara mångtrådig vilket är ett krav i båtar men i specen sägs inget om vilken sorts kabel det är. Ring/maila och kolla med dem eller köp på något ställe som talar om vilken kabel de säljer. Välkommen till MG!

Då jag anlitat besiktningsman ett par gånger (och aldrig mer!) kan jag ge min erfarenhet av dessa, alla godkända/medlemmar av besiktningsmannaföreningen eller vad de heter. Besiktningsmännen har alltid varit tydliga med att de rapporterar de fel de hittar och att de i stort friskriver sig för fel på motorn och andra delar som kräver ”förstörande” felsökning samt de delar de inte undersökt. Det har, i bästa fall, givit några uppgifter om trolig fukt i skrovet (utan referenser om de uppmätta värdena var bra eller dåliga), hur lång tid det tog innan gasspisen slog av efter att lågan blåst ut, om motorrumsfläkten fungerat och liknande basala saker. Den senaste jag anlitade, för många år sedan, sa från början att han kollade motorn men vad han gjorde var en provkörning och mätte hur fort båten gick. Inget mer. (Styrgaffeln till drevet rasade ett drygt år senare.) Vill inte påstå att de alla är lurendrejare men det var inte mycket handfast jag kunde gå på efter någon av besiktningarna och inget de kunde tas som ansvariga för vid en ev senare reklamation. Försiktiga kanske är ett bättre uttryck? 😉

Först vill jag tacka dig för att du tar upp detta. Gissar att det är fler som kommer råka ut för liknande saker så det är bra att det skrivs om det. Sen vill jag peka det som jag tror är nyckeln till att du hamnat där du är. (Synpunkter och inlägg spretar en hel del som de brukar göra i liknande trådar.) Så, som jag ser det så är orsaken till din situation att du skrev på ett avtal att det var du som sålde båten. Mäklaren agerade bara som den som visade båten för spekulanter och ev annonserade denne i olika medier också. Kanske dessutom var behjälplig med avtalsskrivningen? Hade mäklaren köpt båten av dig och sedan sålt den så hade huvudvärken varit mäklarens. Nu hamnade du i en sits där dels KKL gäller (påstås det, jag har svårt att tro att det ska vara så men jag har haft fel tidigare) och dels är du ansvarig säljare. Ojust av mäklaren kan man tycka men det är faktiskt du som skrivit på ett avtal som är dåligt för dig. Just detta är viktigt att det poängteras i tråden så inte fler går i den fällan! Sen önskar jag dig all lycka till i fortsättningen och hoppas att köparen blir nöjd med sitt köp!

Och BMSen protesterar inte? Vad har den för max-ström?

80A motsvarar väl 1000W. Mitt Engbo-spel har jag för mig är på 1500W vilket motsvarar ca 120-130A och startströmmen på DC-motorer är ofta upp till 5 x märkströmmen. Men din BMS klarar alltså ett ankarspel på 1000W?

Jag tycker det ser bra ut med ett undantag som jag generellt är lite tveksam till. Flera motortillverkare rekommenderar att inte sätta bogpropellrar och ankarspel på startbatteriet vilket du ju inte har i din skiss. När man har LFP-batterier i förbrukarbanken så brukar då BMSen vara den trånga faktorn och jag vet inte vad din BMS klarar för max-belastning (har letat men hittar/förstår inte). Om man tänker sig ett ankarspel på säg 1000 W så kan detta i startögonblicket dra uppåt 400A. Klarar BMSen det? (Lyckligtvis har du ju ett separat batteri till bogisen som ofta dra ännu mer!) Andra som har bättre erfarenhet av BMSer och LFP-batterier kan nog svara på den frågan.

Ja, visst är topcoat gelcoat blandat med vax/paraffin. Med lite träning går det att få en bra yta utan att slipa efteråt. Ett tips kan vara att lägga plastfilm eller packtejp på ytan. Då kan det vara lättare att jämna till ev rinningar. Jag har gjort det själv vid några tillfällen men just nu kommer jag inte ihåg i vilket läge man ska ta bort plasten 🤔. Men blir det skit är det ju bara att slipa och polera 🙂

Förlåt för att jag ändrar mig. Ser nu att det är halkskydd på ytan. Det krävs oftast lite annan applicering av topcoat om man ska få en halkskyddad yta. Vet de som använt något som jag tror heter Kiwigrip ovanpå gelcoat.

Efter topcoat (ordentligt målad på avfettad yta) behövs vanligen ingen slipning. Ytan blir jämn och fin.

3. Har aldrig varit med om att anslutningar har Sika som tätning. Borde gå ändå. Skälet till lukten kanske berodde på Sikan? 4. Sötvatten luktar ju mindre i toastolen iaf. Jag brukar spola i sötvatten när jag lämnar båten för att det inte ska lukta (men lite luktar det ändå, kör också ett spolmedel från Biltema för att minska lukten.). Så har du gott om sötvatten så använd det, men jag skulle nog först testa med befintlig lösning för att se hur det blir med nya slangar erc.

Jag har byggt några mindre hyllor (30-40 cm långa) och lite annan inredning av teak-brädor jag köpt på Biltema. Dessa har jag sedan lämnat obehandlade. En av bokhyllorna består av en plan bräda underst och två snedsågade bitar som sidor och en tunnare teaklist infälld i sidobitarna på baksidan som stöd. Den har jag iofs inne i hytten men teak är ett träslag som är tåligt mot fukt.

Installerade en Victron isotrafo i min båt för ett par år sedan. Vad jag kommer ihåg så skulle isotrafons jord anslutas till en liknande platta som du har när båten ligger i sjön. När den är på land måste skyddsjorden från land användas. Det finns omkopplingsbeskrivning i manualen. Är jordkabeln på din isotrafo kopplad till plattan? Den ska sitta via en skruv i botten på trafon (en skruv som i den engelska manualen beskrivs som ”stud”, dvs batteripol.) Generellt tyckte jag manualen på svenska och ibland engelska var dålig så jag var tvungen att läsa den på tyska och ibland holländska (med hjälp av google translate) för att få ihop det.

Ja, har gjort många saker till båten av deras teakbrädor. Bokhylla, glashållare, täckt gamla fästet till plottern mm mm. OK kvalitet.

Är grejerna rätt kopplade så bör det ge lite ström till batteriet. En risk så här under den mörka årstiden är att regulatorn drar lite ström ur batteriet som är större än det en 25W-panel ger. En bra idé kan då vara att koppla bort regulatorn från batteriet. Men när du ansluter igen måste du koppla bort solpanelen från regulatorn innan du kopplar batteriet till regulatorn och sedan vänta någon minut innan du kopplar in solpanelen (gissar detta då regulatorn är märkt 12 och 24 Volt). Regulatorn måste alltså först känna av om det är 12 eller 24 volt som batteriet är på. Räkna dock inte med mycket laddning från en såpass liten panel.

Supply-läge är ett läge där laddaren ger en fast spänning konstant oavsett laddfaser, oftast via en särskild knapp. Man aktiverar supply-läget och så ger laddare tex 13,2V hela tiden. Varierande spänning används i de olika laddfaserna och är INTE supply-läge.

Såvitt inte laddaren har ett Supply-läge är det klart dumt.

Aha, då fattar jag. Jag använder aldrig autorouting på paddan utan bara på plottern. Efter att ha gjort en automatisk rutt på plottern så går jag in och justerar svängarna bla efter de varningar som ofta kommer upp. Sen sparar jag rutten som då inte längre är en auto-rutt och sen ser den likadan ut på paddan. Gör jag en rutt på paddan och sen synkar med plottern så är de också identiska.

Det har jag ingen erfarenhet av. Rutterna ser hos mig likadana ut på alla enheter.. Kan det vara så att du har olika nautiska inställningar på padda och plotter?

Det är klassiskt och har hänt även mig. Nu har jag bytt till en laddare som jag själv kan ställa in hur den ska ladda, iaf till stor del, och är mycket nöjd med lösningen. Om din laddare har sk Power Supply-läge, vilket många även billiga har, så kan jag rekommendera det. Betydligt skonsammare för batterierna.

Finns väl fortfarande en del gästplatser i Wasahamnen har jag för mig. Närmre till Grönan och inte beroende av turbåten t/f Fjäderholmarna.