ChristerN

Detta är två motsägande stycken. Batterierna är inte i vila om du har regulator med solpaneler inkopplade. Därmed är dina "vilo-spänningar" helt irrelevanta. Även regulatorn drar lite ström Gör så här: Ladda batterierna fulla och se till att de står på laddning med en spänning runt 13,3-13,5V under ett dygn så att alla cellerna blir fullt mättade. Koppla sedan loss pluspolerna på alla batterier och vänta ett dygn innan du mäter spänningen igen.

Jag tycker det verkar som om dina batterier mår ganska bra men, som @IngemarE skriver, så utsätt dem inte för höga spänningar, iaf inte för ofta. För att veta exakt så behöver de genomgå en kapacitetstest för vilospänningen säger inte allt. (Men har man en batterimonitor så ser man hur de reagerar under belastning.) Jag, som är oerhört försiktig med laddningen av och uttaget ur mina AGM-batterier, räknar inte med mer än 8-10 års livslängd men det beror väldigt mycket på hur man laddar och laddar ur dem. Tidigare AGM-batterier från båten byttes när de var 10 år och tjänstgjorde sedan i ytterligare fyra år som strömkällor på en ö utan elektricitet. Dock blev de där ganska misshandlade och mannen jag skänkte dem till tänkte inte på att regulatorn drog en del ström i sig och kopplade aldrig ur den vintertid. Det kanske du har missat också? (Ger panelerna ingen ström alls så dras den ström som regulatorn kräver från batterierna.)

Nej, en smart regulator ger bara vad panelen skickar ut, inte vad batteriet tar åt sig. Med de värden som din regulator redovisar tycker jag den delen ser ut att funka som den skall.

@LSU. Du har fått flera kloka råd här dock saknar jag det som för mig är det självklaraste. Du måste MÄTA, dvs du måste veta hur hög spänning dina paneler och din regulator ger samtidigt som du bör ha koll på hur mycket ström (hur många A och Ah) dina batteriet tar emot. (A, dvs Ampere och Ah, dvs Amperetimmar.) Annars vet du inte om det är paneler/regulatorn med sina inställningar eller batterierna som gör att du inte får mer laddning. Att mäta spänningen gör du med en enkel multimeter och att mäta strömmen gör man ofta med en sk tångamperemätare. Tångisarna brukar också kunna fungera som vanliga multimetrar och kostar några hundralappar mer än en billig multimeter. (Se bara till att den kan mäta DC i intervallet 10-25 A.) Ännu enklare är att installera en batteritankmätare, eller det är inte enklare att göra just installationen,, men med en korrekt installerad och inställd sån kan du hålla koll på en del av historiken också. Jag brukar säga att om man ibland vill veta hur mycket soppa man har kvar i tanken så vill man lika säkert veta hur mycket laddning man har kvar i batterierna. Det får man bara med en batteritankmätare (batterimonitor). Lycka till!

Det kan jag tänka mig. En bogpropp har samma krav på mycket ström under kort tid som en startmotor så om du har en VP av modernare snitt så skulle jag ha ett separat batteri av startbatteri-typ att driva bogisen med. Laddat via ett skiljerelä. Min bogis (Sleipner) går via förbrukarbanken som består av AGM-batterier som kan användas som såväl start- som förbrukarbatterier.

En Evinrude skulle jag inte köpa idag. Även om vissa modeller (och långt ifrån alla) går riktigt bra så är ju varumärket nedlagt och det lär vara svårt att hitta reservdelar. Blir också svårsålt när den dagen kommer. Det enda positiva med det märket idag är att det inte är så stöldbegärligt …

Jag skulle gå på en ”smart” regulator från Victron. Väldigt lite merkostnad jämfört med enklare modeller och betydligt bättre.

Nuförtiden, vet inte vilka motorer det gäller eller hur länge rekommendationen funnits, så rekommenderar VP att andra saker ska kopplas till startbatteriet. Jag gissar (obs!) att det endast gäller de VP-motorer med elektronik-boxar. Så har du en VP (tror det gäller vissa Yanmar också) så rekommenderar jag därmed INTE att ta strömmen från startbatteriet.

Brukade fiska en hel del förr i världen (när det fanns gädda i skärgården) från min Yamarin 490 BR. Som mest var vi fyra personer som fiskade samtidigt och det gick, men bäst är upp till tre personer. Vet inte vad du har emot BR-båtar. Tidigare hade jag en 50hk 4-t på den men nu en 70+ 4-t (lätt trimmad/optimerad 70 hk). Enda nackdelen med den större snurran är att den blir lite tung i aktern - eller så har jag blivit tyngre . Yamarin bygger/byggde bra båtar men mycket beror på vilka vatten man vill färdas i och hur bekvämt man vill åka. Var håller du till? Välkommen till MG!

Testat cederträ efter tips från någon här på MG men de förb_nnade djuren trivs ändå i båten. Slipar träbitarna varje vår för att de ska lukta nytt trä men det hjälper inte mycket, kanske hjälper det något lite ändå. Vill inte prova utan de små träbitarna. Har säkert skrivit det tidigare här men vissa kvällar beväpnar jag mig med en massa hushållspapper och går på jakt runt båten. När man klämmer ihjäl de små (och en del ganska mycket större) blir det en rejäl svart klutt på pappret. Förstår att det blir svart när de skiter på dynor och gardiner. Brukar räkna till 20 st per kväll och sen tappar jag räkningen. När jag lämnar båten för några dar brukar jag spreja något giftigt (har flera olika och tar det som ligger närmast - märker ingen skillnad) in i båten och under kapellet och stänger snabbt. Funkar OK.

Ja, det är helt rätt och påminner mig om att jag var lite kortfattad när jag skrev Anledningen till mitt råd är att jag inte vill att det man bygger runt ska flexa för mycket.

Det skulle inte jag göra. Kan man utnyttja befintligt och oskadat fästmaterial tycker jag man bör göra det. Jag hade nog börjat med att fylla sprickan med polyester och sedan laminerat med många lager matta utanpå skottet och en bra bit ut på skrovsidan på båda sidor. Hur många lager som krävs har jag inte koll på men ursprunget ser ju rätt grovt ut men har ändå gett sig, och dessutom dragit för-/akteröver, så det krävs nog rejäla grejer. Med tanke på att skottet haft en dragning för-/akteröver så funderar jag på hur däcket, eller vad det är ovanför, ser ut. Men det är ju en annan sak. Lycka till! PS. @Comfort4 hann emellan med en ganska bra idé. Jag har dock ingen egen erfarenhet av divinylcell.

Jag kanske inte kommer med det svaret du vill ha men så här hade jag gjort. För friborden. Slipat ojämnheter, gjort väl avgränsade delar för fyllning, tvättat med aceton mycket noga, lagt i gelcoat/topcoat ev med lite förtjockningsmedel, slipat jämnt och ev avslutat med en polering och vaxning, beroende på hur noga du är med resultatet. För insidan skulle jag först kolla om du behöver göra någonting genom att tvätta av den ordentligt. Det som brukar hända om man målar större delar är att man inte är tillräckligt noga med aceton-tvättningen och då släpper det man målat på. Så jag skulle undvika att göra något åt insidan om du inte måste. Vi hade en sån där Crescent i familjen när jag växte upp. Vi hade först en 14 hk McCullogh och då gick den OK men riktigt bra gick den inte innan vi satte på en 20 hk Mercury (2-takt). Dagens 4-taktare är ju oftast lite tyngre så jag vet inte var man bör lägga sig i motorstyrka med 4-taktare. Att ro den båten var inte kul! Bakändan svängde och levde ett eget liv eftersom den är så platt i botten i aktern. Välkommen till MG!

Ja, till "Gurra" åker jag ibland men utrymmet är inte så stort där. Fördel Gurra: Båtarna är i sitt rätta element Nackdel Gurra: Mindre område, ofta regnar det, lite fel säsong då man gärna vill längta till sommaren under våren.

Älvsjömässan ska ju stänga helt och det ska byggas bostäder där. När vet jag inte. Blir väl att åka till Düsseldorf i framtiden?

Jag har sett vanlig kopparkabel på äldre båtar som har varit nästan som nya och jag har sett samma sorts kablar i ganska nya båtar som har sett förskräckliga ut. Och då menar jag inte bara runt kabelskorna. Jag tror att mycket har att göra med hur fuktigt stället är där kabeln ligger för fukt tränger in även igenom bra isolering. Kanske är det också vissa sorters isolering som är tätare som klarar fukten bättre? Jag brukar rekommendera förtennad kabel i fuktiga utrymmen och vanlig kopparkabel i torra men att man alltid bör ha lite koll på hur kablarna ser ut vad gäller torrsprickor, kabelskor och ev klämningar och skav.

Jag vet inte om det finns vettiga besiktningsmän idag men de jag har haft att göra med har inte kunnat/velat skruva i motorn. Gissar att det har att göra med att ägaren kan påstå att ingreppet/skruvandet har gett ett fel som inte fanns tidigare. Jag vet inte heller vilka motormekar som kan ställa upp och kolla en motor. Jag känner en kille som har bra allmänkunskap om båtmotorer som har hjälpt mig en gång. Han gör nog inte det för någon annan.

Jag har anlitat tre olika besiktningsmän vid köp av båtar och tycker att ingen av dem gjorde ett jobb värt pengarna, dessutom missade den dyraste besiktningen en massa saker som kostade mig mycket pengar, och ansvar - nejdå! Detta är nu ganska länge sen då jag numer insett att det viktigaste är att ha koll på motorn och det har ingen besiktningsman. Där är det bättre att anlita en bra mek. De besiktningsmän jag anlitade tror jag inte längre är verksamma. Nu ska du ju sälja och då tycker jag generellt det är bättre att köparen väljer en besiktningsman som denne tror på men du kanske har några misstänkta brister som du vill ha klarlagt vad de innebär och vad en åtgärd skulle kosta? Annars låt köparen stå för besiktningen. När en köpare låter besiktiga en båt inför ett köp så brukar besiktningsmännen försöka hitta en massa småsaker som kan dra ner priset åtminstone så mycket som besiktningen kostar. Bara så du är beredd på det (=ha en prutmån i nivå med vad en besiktning kostar). Lycka till!

Oavsett hur det går för dig måste jag imponeras av jobbet du gör. Kan inte komma med några kloka råd runt pågående arbeten men det kan säkert andra här göra. Lycka till!

På varvet där jag ligger plockar man ibland av utombordarna för att minska stöldrisken. Ibland nöjer man sig med att ta av växelhus och ta bort kåpan. Att ta bort växelhuset är inte så svårt men lite meckigt. Att ta av en större (+50 hk = +100 kg) utombordare själv är inte lätt om man inte har tillgång till något att lyfta med. Att det är relativt lätt att ta av en utombordare är en av de stora nackdelarna med dem, samtidigt som det är en stor fördel den dagen man behöver byta motorn. En säker förvaring, såväl sommar som vinter, är därmed nödvändigt. Ofta räcker det med en välbevakad eller låst båtklubb eller varv/marina.

Vad jag vet så är 31 Ultima ganska flack i botten så jag tycker en 60:a borde räcka. Sen är det ju så att häckisen behöver man ffa när det blåser f_n in mot bryggan man ligger mot. Tycker dock att det är svårt att se verklig SOG ute på öppet vatten då vågor och vind kan luras en hel del. Men ingen erfarenhet av 31:an och häckis. PS. En dubbelpost kan man ta bort så länge ingen har svarat i den tråden…

Oj! Inte kul att bada från en sån stege.

Kondens är nog som @Mackey skriver inte så troligt men det brukar alltid finnas några knapar eller annat som är skruvade in i den ena delen och dessa är det mycket svårt att få helt täta, åtminstone efter några år, så då kan det komma in vatten mellan skroven. Min styrpulpetare har dubbelskrov och i motorbrunnen går styr- och reglagekablar in mellan skroven och det sitter en muff som ska täta mot inkommande vatten. Denna är i princip omöjlig att få tät mot både regn och stänk från motorn så jag har alltid lite vatten mellan skroven vid vinterupptagning. Men det får man ju bort när man skruvar ur dyvikan och båten står med aktern lite nedåt. Sen gäller det att komma ihåg att skruva i dyvikan innan man sjösätter på våren 😉. Jag har själv aldrig glömt det (än) men det finns andra som har gjort det.

Imponerande arbete! Men förlåt för OT.

Japp! Så att tråden inte slets sönder. Byter tejpen vartannat år typ.