ChristerN

Ja, eller ludd från rollern.

Nu tror jag att du skojar. Flera av dina senaste frågor som en följd av mina svar finns det ganska gott om dokumentation på, både här och på andra lätt-tillgängliga ställen. Du får leta lite själv.

Oftast har motorer en någorlunda bra tempmätare vilken man kan gå på. Annars får man mäta på något lämpligt ställe på motorblocket, men det har jag aldrig behövt. Och med arbetstemperatur menar jag det läget när motorn är körd ett tag så att termostaten öppnat helt och där ska temperaturen ligga stadigt.

Så länge båten är på land, är någorlunda avspolad och nu torr kommer korrosionen inte fortsätta så snabbt

Färgen på oljan säger en del. Den ska ju inte vara mjölkaktig! Är det en dieselmotor brukar det alltid bli ganska mörk motorolja. Är den ljusare så kan man misstänka att ägaren just har bytt den för att inte visa tex att den är mjölkig. Vidare ska man kolla att motor-temperaturen snabbt når arbetstemperatur och att den sedan vid hård belastning inte går över denna.

De flesta nyare båtar har en servicebok för motorn. Den bör ju helst vara väl stämplad även om många kan göra servicar bättre än de sämre varven. Sen om den finns tillhands är ju en fråga om hur bra ordning säljaren har i allmänhet.

Oj! Har ditt LFP-batteri tackat för kaffet helt? När du skrev att du kunde ladda pga plusgrader trodde jag du hade fått igång batteriet igen. Eller?

Precis och bland det viktigaste är att det är rent (fråga mig inte hur jag vet ). För att få underlaget rent krävs flera tvättningar med aceton. Varje omgång med ren trasa.

När du ska välja fabrikat på plottern så gå till en marinbutik och testa vilket märke som har som du tycker det mest intuitiva gränssnittet. Vad man dock kanske inte tänker på i en butik är att det i en mindre båt kan vara knepigt att hantera touch-skärmar under gång. Skumpar det så är det lättare med en knapp för tex in- och utzoomning.

Det är en ganska gammal plotter. Så här står det på Garmins hemsida om BlueChart Vision g2 OBS! Bluechart g2 kartor på ett Garmin Data Card kan inte längre uppdateras eller bytas ut sedan 18 December 2014. Om det betyder att det inte finns kartor att köpa vet jag inte men jag skulle köpa ny plotter med sjökort över ditt hemmavatten, om det finns.

Sedär! Nu finns det en del data med på sidan längst ner. Vet att jag scrollade längst ner utan att hitta något tidigare. Kan ju vara att jag nekar alla kakor som gör att allt inte läses in ibland? Men, som sagt, begränsad info om BMSen och dess funktioner. Håller med. (Will Prowse på YT brukar ju ta isär batterierna och kolla dess uppbyggnad och kabeldimensionering inne i lådan. Ofta inte så bra. Hittar inte att han tagit isär detta men @Lintott hittar det säkert 😉)

Jag hittar inga specar på deras sida vilket alltid gör mig misstänksam. Skulle vilja veta hur hög max strömstyrka är och om batteriet har någon sorts balansering, och isf vilken, innan jag skulle kunna säga bu eller bä.

PS. Ser man en båt på land ser den oftast väldigt stor ut. I vattnet, betydligt mindre.

Håller med @Peter_K. 23 fot blir snart litet - man vänjer sig snabbt. Sen undrar jag vad som menas med ”större insjö”. Det kan betyda vresiga Vättern eller lugna Mälaren eller något mindre. Dessa ”kräver” lite olika båttyper. Jag skulle nog satsa på en snipa i storleken 23-27 fot. Dessa har oftast en inombordare och går ganska sakta. Brukar dock oftast rulla en del vid sidsjö. Sen hoppas jag ni har båtplatser klara, både sommar och vinter, och helst ett bra varv i närheten eller att ni känner någon händig som har erfarenhet av båtmotorer. Oavsett hur ny båten är så kommer det komma stunder man behöver hjälp med motorn. Bra att ha någon att lära sig av. Välkommen till MG!

Nu tycker jag du är lite vrång, eller så fattar du inte hur du kan använda mätaren. Du kan ju se när du senast hade 100% och, återigen, med lite sunt förnuft kan du sedan avgöra hur mycket tid du har kvar. Exempel. Du har startat från hemmabryggan på eftermiddagen ena dagen och kommit till en naturhamn där du lagt till. Förmodligen var dina batterier fulladdade när du anlände till naturhamnen. Ett dygn senare kanske du läser av din mätare och ser att du har 80% kvar. Du har då gjort av med 20% på ett dygn. Får du då lika mycket sol via solpanelerna nästa dag så kan du konstatera att dina batterier kommer räcka i ett drygt dygn till utan laddning via motorn då du nästa dygn vid samma tid kommer ha ca 60% kvar i dina bly/syra batterier. Jag har haft en annan nytta av min batteritankmätare. En vår på väg från vinteruppläggning till hemmabryggan kunde jag via mätaren notera att motorn inte laddade förbrukarbatterierna alls. Vid hemmabryggan kunde jag konstatera att skiljerelät var trasigt. Bytte enkelt ut det mot ett från Biltema och sen inga problem. Hade jag inte haft en batteritankmätare så hade jag inte märkt något på ganska lång tid då spänningsmätaren på instrumentpanelen ”bara” visar spänningen på startbatteriet.

Du kan ju se en procentsats på hur mycket ström som är kvar och sen kan du ju ta lite vanligt förnuft och blanda det med vetskap om huruvida belastningen varit normal eller större/mindre sen senaste 100% laddning och därigenom enkelt lista ut hur lång tid dina batterier räcker. Förbrukning under senaste timmen verkar vara ett mindre relevant mått i min ögon.

Du har ju fått en del bra svar redan men så här tycker jag. Jag brukar rekommendera alla som tycker att de behöver se hur mycket soppa de har kvar i tanken att installera en batteri-tankmätare. Tycker det är minst lika viktigt att se hur mina tunga och dyra batterier mår för att se till så de inte behöver bytas i förtid som att veta hur långt jag kommer på soppan jag har i tanken. Dock så anser jag att det beror på vilken båt man har. Är det en båt som man ibland bor i och nyttjar ström under tiden så anser jag att det är mer självklart än om man har tex en styrpulpetare som man bara åker ut och fiskar/finåker med ibland.

Fin båt! Förstår att du har plats för paneler.

Nyfiken fråga. Vad har du för båt som har utrymme för så många/stora paneler? Annan fundering. Om man serie-kopplar paneler är det viktigt att det inte är någon av dem som är skuggad samtidigt som de andra har sol. Relaterar delvis också till min fråga.

Aha! Är det så det är! 👍

Jag har lackat ett nåtat teakbord. Efter första och andra strykningen så började nåten bubbla sig och såg inte rolig ut alls. Då skar jag ut nåten och la i ny (Sikaflex av någon sort). Sen slipade och lackade jag det utan problem trots att vissa sa att man måste vänta x månader för att nåten skulle härda ordentligt. Jag vet inte vad det var för nåt i bordet från början eller om de nuvarande sorterna av Sikaflex fungerar på samma sätt men det blev iaf väldigt bra. Så, jag skulle testa. (Alla tillverkare av fernissa brukar säga att man ska testa på en liten bit först men jag hade som vanligt inte tålamod till det.) Välkommen till MG!

Det finns en gubbe på YT som just nu håller på med liknande saker. Här första delen.

Läste du?

Sen brukar man behöva snurra sakta på ratten, först åt ena hållet och sen åt andra under luftningen.

Efter slipningen så krävs det säkert någon form av anti-rostbehandling. Och som @Hybro är inne på så KAN det vara ganska omfattande. (Jag har jagat rost på gamla bilar i min ungdom och man började med något som såg litet ut utifrån men ju mer man slipade desto större område visade sig vara angripet. Därav min farhåga att du kan ha ett större jobb framför dig. )