pelle75

Gennackern var inte uppe jättemycket på förra båten, men en klar höjdare varje gång vi orkade plocka upp den.. Den fungerade perfekt från kanske 80-150 graders vind och vi tog fram den med jämna mellanrum när vi hade längre etapper och ville ha lite fart.. http://www.zefyros.se/zef09/090506/slides/P5014635.JPG Skaffade senare en teleskop-bom som användes till både gennacker och genua och då blev gennackern mer hanterlig då vi kunde skota den som en spinnacker om det blev neråt plattläns.. Med strumpa är det riktigt smidigt.. Men - har seglat både spinnacker (på en tidigare båt) och gennacker på Bavaria 36:an helt själv även om det kan bli lite väl spännande ibland.. Hade en halvt om halvt otrevlig upplevelse mellan Anholt och Läsö 2010.. Ett vindvrid som gav en broach-liknande tendens innan jag hann släppa skotet ledde sedan till att skothaken (som jag trodde var en bra lösning) släppte.. Nedhals-haken satt kvar och fallet var knopat så det blev halning i en vind som ökat från runt 4-5 till 10-12 på några minuter med ett fladdrande segel som inte alls ville in i strumpan.. Stora dukar = stora krafter, men i lätt vind är dom helt underbara.. Med en D6.370 under huven klarar vi oss utan undanvinds-segel Kör hårt!

8 veckor är rätt så gott om tid i mina ögon... Men - allt beror på vilka förutsättningar man har. Du skriver att hunden ska med - det är ju en viss begränsning av tiden ute på vattnet - hur ofta behövs rastning osv? Ditt användarnamn är IW23 - är det en sådan båt som är den tänkta båten för resan? Gick från hemmahamnen via GBG´ s skärgård, över till Läsö, ner via svenska kusten, runt skåne och upp via öland (Borgholm) för att sedan gå in i Göta Kanal och vidare via kanalen ner till GBG på runt 4 veckor och tyckte inte att vi direkt stressade.. Dock var det en hel del långa etapper, både för segel och motor (40-60Nm per dag på dom längre, 15-30 som kortare.. ibland bara 2Nm på kanalen beroende på vilja och hur köerna såg ut).. Har flera gånger gjort 600-800Nm från hemmahamnen ner till Tyskland och hem igen på 3-4 veckor vilket känts som rätt gott om tid, men även då med ett antal längre dagsetapper.. Väder och vind kan man aldrig styra över, men utmed danska kusten får man ofta lite våglä vid västliga vindar och man kan gå rätt nära land.. Har aldrig vågat oss fullt så nära som danskarna själva seglar eller går med motorbåt, men det är ändå inte så långt ut.. Överseglingarna är väl det värsta, men seglar man med vinden är det inga problem.. Har seglat Express på kattegatt och på senare tid Bavaria 36 och det har fungerat fint, även dom dagar det gått upp mot 12-14m/s..

Hrm... Båten sjösattes för första gången typ 8/6 i år så jag får väl hoppas att det går att få isär Det blir noga genomgånget givetvis.. Har haft segelbåt i tidigare så detta är första båten med aquamatic drev - lite osäkert hur man skruvar isär sakerna.

Jag har gjort en hel böldpest-behandling på en B31:a från 1976.. Valde att slipa ner botten med vinkelslip - ett riktigt j-a skitjobb.. På alla sätt.. Tungt, smutsigt (dammigt).. Slitsamt.. Vill minnas att jag la på 7 lager NMAB´ s lösningsmedelsfria epoxi på det sen..Provade att spackla vissa delar som var ojämna men man kan ha med sig att epoxin är rätt tjock och fyller mindre ojämnheter rätt bra.. Spackling och framförallt slipning av epoxi-spackel var inte direkt enkelt - det är rätt hårt att slipa och mitt tålamod var nog inte det bästa just då men det blev rätt fint till slut ändå.. Och på en nästan 30 år gammal segelbåt så kändes inte 100 slät yta som prio ett.. Kan absolut inte påstå att det är svårt, men det tar ju lite tid.. Senast ändrad av pelle75 | 17 oktober 2011 | 20:25

Man BÖR tvätta med vatten flera gånger efter att lamintet är frilagt för att få bort rester av böldpesten.. Bakgrunden till varför man får böldpest (osmos) är enkelt förklarat såhär; Gelcoat är inte 100% tät. Vatten sipprar in och löser långsamt upp polyestern som då bildar en extremt salt lösning som ligger som en liten droppe mellan gelcoat och laminat. Naturen vill utjämna skillnaden i salthalt varför en blåsa bildas som till slut öppnas (spricker) och salthalten jämnas ut (därför blir det ett större problem för sötvattensbåtar jmf saltvatten). Tydligen kan det även ligga mer i gelcoaten om man har flera gelcoatlager (detta är ovanlig men jag har läst om det i några fall).. Man slipar, hyvlar eller blästrar bort gelcoaten för att sedan tvätta rejjält och så ska det torka. Som jag tror att dom flesta vet så torkar saltvatten inte alls lika bra som sötvatten - alltså går torkprocessen snabbare om man får bort allt salt. Man kan forcera torkprocessen med värme. Finns lite olika tekniker varav en är ganska enkel. Med infravärmare riktade mot skrovet kan man om man är lite försiktig mer än halvera torktiden. Googla - finns (fanns iaf 2001/2002) mängder av information pä ämnet och som nämts tidigare så är NilsMalmgren bra.. (Ligger nog kvar i Ytterby utanför kungälv). Köpte allt material där när jag gjorde en behandling av en gammal båt 2002.. Lycka till..

Tack.. Det var ungefär så jag hade fått för mig att det skulle gå till.. Får ta mig till båten i veckan och se om det ser rätt ut..

Har googlat en hel del och finkammat nätet efter någon form av instruktion på hur man går tillväga för att plocka loss ett DPH-drev - tyvärr utan resultat. Styrningen ser ju annorlunda ut mot äldre/mindre drev så det skiljer en del i upphängning. Finns det någon som sitter på relevant information? Drevet väger tydligen dryga 90kg så det i sig är ju en utmaning Har dock en motorlyft för bilmotorer som jag tror mig kunna nyttja om man drar spännband runt drevet - annars blir det väl till att bygga någon form av drevlyft av nån verkstadsdomkraft - kommer ju behöva demontera drevet fler gånger...

En kompis som har en likadan har skruva loss pumpen, bytt från stålrör (som krävs för CE märkningen) till slang och monterat själva pumpen mot skrovsidan istället.. Han säger att det är helt tyst nu. Ska själv ge mig i kast med pumpen rätt snart för det där tröskverket stör nattsömnen i akterkabinen minst sagt

Jag har ett för start och tre för förbrukning i lådan i motorrummet.. Har även satt ett fram bredvid bogpropellern.. 50mm² mellan samtliga batterier på förbrukarsidan och det fungerar bra än så länge. 35 känns som ett minimum.. Ska i med ett batteriinstrument inom kort (har bara inte fått det ännu).. Upplever att kylarna går en hel del redan nu (trots att det inte är högsommarvärme på Västkusten ännu). En stor bank tar emot bra med kräm när dom är lite urladdade. Generatorn kan leverera 115A och praktiskt kanske man kan få ut 70-80A i början av laddcykeln.. Man bör inte ladda för mycket i förhållande till batteribankens kapacitet.. Generellt säger vissa 10%, andra upp till 20% så säg 15% av 550Ah = drygt 80A. Batterierna kommer bara ta emot denna laddning i början, sen sjunker det vartefter laddningsgraden ökar. På slutet kanske man kan putta i totalt 10-15A.. Bulk-fasen (50-80%) går rätt fort sedan tar det tid. I vår förra båt hade vi en likadan generator (på en D1-30 maskin) och 386Ah förbrukare samt 80 60 (start bog) och generatorn gav runt 70A till förbrukarbanken i början, efter 30min nere i kanske 40-50A och sedan sjunkande... Så min teori stämmer bra med min praktik Original-laddaren är väl en Quick 45A så den ska nog klara en batteribank på 500Ah utan större problem..

Dom svarta kontakterna som sitter i socklar på elcentralen är löstagbara.. Finns väl en uppe till vänster, ett par tre stycken på höger sida och några i nederkant (förutom dom med jord i botten som väl är 4-5 i antalet).. Pratade med dom ang schemat och sa att det var gammalt men att troligtvis stämmer kabel-nurmreringen i respektive kontaktstyck (kablarna till Sunroof open och shut stämde iaf och dom använder jag till ankarspelet bak). Japp.. Ända sedan i torsdags ;-)

F1 kan man stifta med en flatstifthylsa.. Fick dom att göra det i Henån innan vi hämtade båten (har F1 för att mata bla VHF, lite mottagare till fjärrar osv).. Borde gå att köpa motsvarande stift på tex ELFA. AIS´ n kopplade jag på en separat säkring som har matning så fort huvudbrytaren är påslagen. Vill ha den i drift när båten ligger i hemmahamn så jag kan se att den finns kvar (dubbel säkerhet utöver larmet så att säga). Har fått ett schema som tyvärr gäller en äldre modell av elpanelen nere i akterkojen, men det verkar vara samma numrering på kablarna i respektive kontakt så just kablarnas funktion går att lista ut..

Man bör väl egentligen ha någon som är åtminstonde väderskyddad.. Har en Fuji kompaktkamera, 3,2mpix som är några år nu.. Den får åka gummibåt och vara ute även om det är lite tuffare väder.. 95% av bilderna från 2005 och framåt tar vi med en Olympus 300 systemkamera.. Har två objektiv och en riktig extern blixt.. Stativ är också bra i många lägen.. 8mpix är den på så jag förminskar bilderna till 30% från den innan publicering (50% på kompaktkameran).. Då blir dom 980x735 resp 1008x756 om jag inte minns fel.. 100-150kb styck.. Tycker det är ruskigt trist när man kommer in på hemsidor med fina bilder och så är upplösningen kass - då kan det lika gärna kvitta.. Å andra sidan är vår sida inte direkt modem-vänlig Gott nytt..

Eberspächer har ett minne som lagrar felkoder.. Om det blir för många så kommer den vägra att starta... Då måste man koppla in en diagnos-dator som service-verkstäderna har för att läsa av och nollställa koderna. Alternativet är att man skaffar ett digitalt startur som också kan läsa ut koder och som man kan nollställa med.. Så var det åtminstonde 2004-2005 när vi köpte vår värmare och valde till detta uret just för att ha möjligheten att fixa småfel själva..

Efter att ha halkat efter många månader med uppdateringar av vår hemsida så har jag i mellandagarna lagt ut c:a 85 nya bilder från dels vår sommarsemester samt även några helg-seglingar innan den.. http://www.pmi.nu hittar du bilderna på.. Finns under Segling 2006 och Semester 2006.. Vintermörkret har vänt och det börjar bli ljusare - snart stundar en ny säsong.. Tyvärr hinner vi nog inte i innan påsk utan snarare framåt mitten/slutet av April, men det är inte så långt kvar nu! Gott nytt år! Påstår Pelle S/Y Zefyros