Gå till innehåll
söndag 24 november 2024

30360395

Företag
  • Innehålls Antal

    56
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

0 Neutral

Om 30360395

  • Placering
    Löjtnant
  1. Som liten referens... En skuta jag kommit i kontakt med är Princess 85:an. Med dubbla MTU v16 dricker den 500 l/t och 900 l/t i toppfart(38 knop). De vita mackapärerna i motorrummet utvecklar då 2000 hk styck. Besättningens transportkörning tor Rivieran gick på 2*500 bagare i soppa...
  2. Sitter ingen avstängningskran på MC smallblock med drev. Toppen spricker inte av överhettning, men kan möjligtvis bli skev. Vi kraftig övehettning hade det inte funnits något vatten kvari motorn att läcka genom spricka, helst inte så högt i motorn. Prisbilden med slipning av vev och de övriga arbeten som bör utföras då man ändå har nere motorn är i hög grad rimlig. Ev. kan man byta longblock, ett vettigt alternativ många gånger, men man skall inte förvänta sig att det inte går åt en hel del arbetsimmar, även om man slipper öppna maskin. Om man upplever att man har med bra människor att göra, går det säkert att diskutera fram en lösning. de flesta går faktiskt att prata med på ett bra vis, om man inte börjar med att ha taggarna utåt.
  3. Det är lite av en myt att båtar gör mycket svall i fem knop. De som äger en GPS torde se detta ganska snart, dessutom: ju större båt, desto mindre svall vid fem knop. Det är ju då båten börjar resa sig svallet uppträder. Jag håller dock starkt med om att vi borde ha ett system likandne det man har i USA, där man har skyltar som det står No wake på. Vet ej hur man mäter detta i realiteten, men det är dock åt rätt håll. Tyvärr har lagstiftningen i Sverige mer fokus på kollisionsrisken, och är därmed i stora delar irrelevant. Väsentligt fler skador uppträder varje år pga, svall, än pga kollisioner mellan fritisdbåtar. So verksam i båtbranschen invid en av Sveriges mest trafikerade båtleder, är det ganska enkelt att konstatera: på 45 år har vi inte haft en enda kollision i området, men bara vid våra bryggor har vi skador och personskador återkommande pga svall.
  4. Ur ett allmänt perspektiv kan tyckas att det inte hänt så mycket, men om man tittar på konstruktionerna i detalj, så går det i princip inte att jämföra på något vis öht. Framstegen är enorma, och konstigt vore det annars, med tanke på alla hundratusentals människor som grubblat på hur motorerna kan göras bättre genom åren. Var du glad att du inte behöver åka runt med en 8 hk tändkula i Nimbusen, som väger 400 kilo och har skogstokig bränsleförbrukning relativt sett.
  5. kan verkligen inte se att Searay230 gjort något fel öht. Stå på dig som sagt, du har dock skapat en tråd som är av stort intresse för många. Och dawa: rekryteringen av politiker går trögt, det är bara att slå en signal till något parti du sympatiserar med! Lycka till!
  6. Styrpulpit/styrpulpet. Jag har alltid trott att det hetat styrpulpit. Dilemmat är kanske att på engelska är både pulpit och pulpet godkända ord för predikstol, vilket ju inte är så långsökt. På svenska är pulpet närmast talarstol enligt SAOL. Många kataloger med båttillbehör använder benämningen pulpit för rostfria konstruktio0ner. En del av förvirringen kommer väl därifrån. Som någon påtalade också: det är trevligt med ett korrekt språk, men alla har inte samma förutsättningar. Senast ändrad av GalenTunna | 19 februari 2009 | 14:56
  7. Olämpligt förfarande med Sunseeker 72 Predator: http://www.slideshare.net/keith_walker/motor-boats-monthly-crane-sunseeker
  8. Några andra perspektiv: Tänk på att vi i denna tråd bara hör den ens sidan. Ingen gör ett dåligt jobb med flit. I båtbranschen, som i alla branscher, finns det förstås dem som är mindre seriösa. Samtidigt lider den av sina speciella problem. Framför allt är det svårt att hitta kompetent personal. Till detta kommer att sommaren är den absolut viktigaste perioden, och den är så jäkla kort. Alla vet dessutom att det bästa sättet att värva nya vinterförvaringar (enkla pengar) är att ge dem god hjälp på sommaren. I och med det så vet man också att de befintliga kunderna måste prioriteras, annars är de lätt förlorade. Det värsta är att sommartid kan man inte hitta extrapersonal. Dvs. man kan i princip inte köpa sig loss från sina problem, hur många kunder man än har. Dessutom: om båten havererar, vilket den gör förr eller senare, så riktas förstås alltid blickarna mot det ställe som haft hand om båten. Näringsidkaren å sin sida, kan aldrig vara helt säker på att han inte glömt något, eller att någon av hans gubbar inte haft en dålig dag. Det borgar i sin tur för att många varvsgubbar än människor som är mer eller mindre gravt stresskadade. Men samtigt som noggrannheten därmed är a och o, vill de kunder som havererat ha sin båt per omgående. De har en personlig relation till sin båt, och familjen och frugan tjatar. Hela sommaren hänger på båten, och därmed på den som skall fixa det aktuella problemet. Vore det en bil, kunde man bara hyrt en annan. Dessutom har många båtägare gravt bristande insikter i hur deras båtar egentligen fungerar(många kan inte ens manövrera den). Båten är trasig; meken reparerar båtar; då kan han väl fixa den? Om det sedan är solenoiden som är kass eller en kolv som är bränd är för många okända gradskillnader i helvetet. Lägg till detta ett synnerligen starkt konsumentskydd, vilkens omfattning de flesta båtägare inte är medvetna om (som tur är för näringsidkarna). Meken har ju(oftast) ingen annan målsättning än att vara så duktig som möjligt på det han gör, att snabbt åtgärda problemet, och kunna fakturera. Lösningen för näringsidkaren? Ta jäkligt bra betalt. Skriv ordentliga avtal. Om du tror att det skall ta två veckor att fixa, säg att det kommer att ta fyra veckor. Och låt dem inte sätta sig på dig bara för att de är akademiker med högre lön än du, och svänger sig med ord som kontraheringsplikt eller resolutiva villkor, eller vad det nu är de kan. De försöker bara få dig att förstå att du är en mycket viktig och potentiellt farlig kund. Din utbildning är mycket längre, och ditt jobb är faktiskt många gånger mycket mer intressant och givande än arbetet som chefsjurist, professor eller vad det nu kan vara. Ett annat problem för båtmeken är att när han tar betalt ordentligt, för att kunna upprätthålla kvaliteten, och lämna utrymme för att leva upp till KKL:s villkor, så går en del båtäagare gärna till sme´ n istället, som fixar de enkla problemen, för någon hundralapp under bordet. Sedan kommer han tillbaka då svårighetsgraden ökat, och sme´ n tackat nej (han har ju en annan kundkrets att falla tillbaka på). För att få kvalitet måste kunden vara beredd att betala. Ett effektivt sätt att förvärra sina problem som kund är att skälla på sin båtmek. Han kommer då att prioritera dem som har större förståelse för den aktuella situationen. Dig ser han redan som en förlorad kund. Och då du som kund ber om hjälp: var konkret. Berätta inte om den kommande semestern, det är att ge båtmeken fripass till att sänka kvaliteten (du hade ju så bråttom). Var beredd på att det blir dyrt, och betala då du hämtar din båt. Avslutningsvis en spec på en bra båtmek: Breda kunskaper inom elektronik, motorer, plast och trä. En god uppfattning om hur WC och andra installatoner fungerar i båtar. God kunskap om åtminstone något hundratal båtar på marknaden, jämte om motorer han/hon ej själv är auktoriserad för. Hög stresstålighet, jämte god social kompetens. Bred kunskap om båttillbehör i allmänhet. Goda kunskaper om riggar. Stark. Smal. Insikt om att arbetsmiljöverkets regler slutar där båtbranschen börjar. Skall kunna köra mobilkran och truck. Skall ha nautisk behörighet. Skall ha god pedagogisk förmåga för att kunna förklara olika fenomen och problem för kunden (vad händer med dieseln på vinter? Vad är det för legering i Yamaha-motorerna som är så speciell? Hur mycket mindre töjer sig vanten på en rodrigg?). /mina tio ören Senast ändrad av GalenTunna | 19 februari 2009 | 13:55
  9. Det är förvisso så att man höjer kokpunkten med glykol. men den specifika värmekapaciteten är nästan hälften av vattens (2,4kJ/kgK mot 4,18 för vatten) varför det är en Phyrrusseger.
  10. Vilket hopplöst svar! Forumet är ju till för att man skall få ställa frågor, och presentera funderingar. Dessutom har vi definitivt inga speciella krav på vare sig stavning eller meningsbyggnad. Suck. Har för mig att det skall vara normallång rigg. T14 har standarrigg, förhoppningsvis dyker det upp mer folk med bättre koll! Lycka till med båten! (och bry dig inte om Flipper_510HT, Flipper-ägare har alltid varit lite knepiga;)) Senast ändrad av GalenTunna | 28 januari 2009 | 20:11 Senast ändrad av GalenTunna | 28 januari 2009 | 20:11
  11. Min bedömning är att forskningen om att ökade utsläpp av koldioxid bidrar till växthuseffekten i grunden är riktig. Jag har ganska länge förhållit mig ganska skeptisk, men blivit alltmer övertygad om att så är fallet. Samtidigt kan det ju utan vidare konstateras att det har inte så stor betydelse om det är sant eller ej: vi måste ändå ställa om våra energivanor från fossilt baserade till förnybara. En intressant forskning jag inte noterat förrän helt nyligen är den kring en bakterie vid namn Azolla-händelsen. Den höga temperaturen ledde till en massiv biologisk tillväxt i havens ytskikt, vilken band enorma mängder koldioxid. Detta sänkte temperaturen på jorden kraftigt. Läs här: http://en.wikipedia.org/wiki/Azolla_event Rätt eller fel? Vet inte. Däremot vet jag att många av oss koldioxidgenererande gubbar(ok bara 33 än så länge, men, men...) har en hel del emot dem vilka för fram budskap om global uppvärmning. Jag tror det beror på att många förespråkare för global uppvärmning ser det som ett sätt att komma åt livsstilar de inte kunnat komma åt på politisk väg. Därför blir attityden och argumentationen ofta ganska upphetsad. Det handlar inte om miljö, det handlar om politik. Eller som asfaltsdjungelsn indianer uttryckte det för något år sedan, i vad som förefaller vara en freudiansk felsägning á propos stadsjeepar: Välbeställda mäns självpåtagna rätt att göra som man vill, bara man har pengar. Det handlar inte om global uppvärmning, även om jag tror den existerar. Det handlar om gammal hederlig politik, det är bara det att man bytt ut det röda slagträt mot ett grönt. Synd bara att det tar loven av de mer seriösa debattörernas argumentationer, från båda hållen.
  12. Ja, det var ett förfärligt gnäll på kustbevakarna, men det är väl vad man kan förvänta sig. Som myndighetsperson till sjöss får man räkna med en hel del ovett eftersom det finns så extremt många för stå sig påare i skärgården. Å andra sidan finns det tusen olika ideer om vad somär gott sjömanskap, och vad som inte är det. Sedan bör man tänka på att TV-teamets närvaro krånglar till en del för KBV; de kan ju inte släppa lagöverträdelser som vi andra kanske finner löjliga, för det kan se illa ut i den lagstiftande församlingens ögon, och inte minst i en tämligen icke båtvan journalistkår som säkerligen hade dykt ned på KBV hade låtit Smögen 45:orna vara i fred. Man kanju också undra varför KBV skulle välja att fokusera på att anställa landkrabbor. Det gör de naturligtvis inte: grabbarna och tjejerna har i allmänhet omfattande sjövana, låt vara att det kanske inte avser alla områden som har med hav och skärgård att göra. Men vem har det? Det är min bestämda uppfattning att ingen på detta forum kan kasta första stenen. Flagranta stolligheter gör vi allihop då och då. Kustbevakningen är ett roligt program, som ger en liten skärv av sommarens båtliv, och av alla intressanta gubbar som befar det blå. Men det är klart, vi bor ju i Sverige, så vi kan ju inte göra revolution. Vi får nöja oss med vår nationalsport: gnäll. Nog gnällt för denna gång;) (Apropos överlast: numer brukar jag be kranbilen att sänka ned virkeshögarna i sjön istället,, sedan bogserar jag dem till öa; ingen risk för överlast. Det förutsätter visserligen viss mekanisk hjälp väl framme, men funkar faktiskt utan också!) (Apropos katamaranen: sök på Youtube på gasturbines och Nortech, så hittar ni en hel del brutala åkdon!)
  13. Lossa spaken, som frdrik skriver, sedan är biffen sak, om du får loss insexskruven dvs. ibland sitter en vanlig bult utifrån genom axeln bakom täckkåpan istället för insex.
  14. Tja, jag håller väl med ovanstående talare; om ni är beredda att lägga något år på utbildningar etc är det väl ok, men förutom det kan det ju vara bra att ha lite sjövana. Köp en Ryds 480 med 25 hk yamma. tuta omkring i den en sommar. Sedan byter ni upp er till en 510 och kör den en sommar. sedan håller ni på så ett tag, via någon gammal bayliner så att ni lär er lägga till med död motor, via någon Stortriss, och kanske någon X, för att lära er lite mer om hur de där långsamma båtarna med pinne tänker. Vintertid jobbar ni extra med motorer och lite el, samt hjälper till på det närbelägna varvet med lite plast o träarbeten och annat smått o gott som hör båtlivet till. Våren 2017 kommer jag gärna förbi och vinkar av er på er färd söderut om ni bjuder på en kall. Lycka till! En sak till: No Wake!
  15. Jag råder dig också att skaffa hydraulstyrning, det kostar en peng, men du får en helt annan känsla. Avseende styrväxeln: den är så billig att det inte är så mycket att fundera över, enligt mig. Aluminumkugarna som sitter i växlarna går av lättare än man kanske tror vid överbelastning. Enkelt att fixa själv också om du vill försmå firman på kulorna, men det villd uväl inte?
×
×
  • Skapa nytt...