brstfanp

Hej! Håller med de flesta i den här tråden - tror inte att du behöver en speciellt stor båt. Innan jag blev med familj så seglade jag med min h-båt och lånade ombord en tioårig kusin och ett fyrårigt barn från min exflickvän och seglade med en vecka eller så. Då var det en fördel med en liten båt. Ungarna upplevde inte att det var en liten båt och för egen del tyckte jag att det var skönt med en båt som inte var för stor, tung och svårhanterad. Jag kan tycka att det är bättre att du börjar segla med din son i den båt du har och känner. Eftersom du gillar segling och båt så kommer han säkert att göra det också. Om han inte gör det så har du inte gjort en onödigt stor investering. Om ni gillar det, blir fler och tycker att det är för trångt, uppgradera då. När vi var tre i vår familj, med massor av blöjor och prylar så bytte vi upp oss till en Scampi med massor av utrymme (funkar fin-fint nu när vi är fyra). Om vi behöver byta upp oss så kommer jag att göra det till en båt som är bara lite större och är så vanlig att många omsätts så att man i princip kan köpa och sälja den något år senare till ungefär samma pris. I den här och andra trådar på forumet finns många bra åsikter om att segla med barn ombord. Jag har introducerat fyra ungar (två egna och två inlånade) och säkert ett dussin vuxna till segling. Mitt tips är att börja försiktigt i lugnt väder med korta turer till någon vik eller hamn. Kanske bara bryggsegling (spendera en dag i båten utan att lämna bryggan). Se till att ni håller er varma, torra och mätta och vila när det behövs. Kolla in den nya besättningsmedlemmen och se vad som går hem. Är det att leka koja i förpiken, få styra, plocka stenar, kottar och pinnar, rita teckningar, laga mat, äta, dricka välling, knyta knopar, gå på upptäcksfärd, räkna flaggstänger, titta på sjökortet, eller något annat. Bejaka då det. De flesta får då en positiv inställning och intresserar sig för mer och mer ombord och även riktiga ligistungar brukar bli hanterbara. ;-) När jag var ute på en dagstur med en två-och-halvt-åring så ville han kliva ombord på båten. Jag trodde han skulle hämta napp eller något sådant. Men nej, han gick från fören, försiktigt över däcket, ned i sittbrunnen, sedan tillbaka till fören, åter till sittbrunnen. Fram och tillbaka. Flera gånger. Jag frågade vad han gjorde. I'm practising. Han tyckte att det var kul men lite läskigt att gå omkring på däck - så i den här lugna viken ville han öva sig. Självklart fick han göra det. Sedan fick han specialuppdraget att hämta den lossknutna förtampen från fördäck när vi lättade ankare. Då växte han. ./stefan

Nu har jag fått ett svar till från Garmin. Jag försökte luska lite kring hur vanligt det är med den här typen av fel och hur deras rättningsprocess ser ut. It is hard to say how long it will take to correct the error. We apply the notice to mariner changes as they are released by the Swedish Hydrographic Office. Since we normally offer updates in January and July there could still be a delay from the time the NTM is available to us to when it shows up in a Garmin update. I do know it hasn’t been fixed for the upcoming January release but hopefully it will be corrected in our July release. (NTM = Notice to Mariners, typ Ufs). ./stefan

Har fått svar från Sjöfartsverket som kollat i sin databas. Pricken är grön - och har varit grön, även i den version som Garmin använt vid digitalisering. Eller, vettigt påpekat, det är en slätprick utan färgmarkering eftersom det är uppenbart vilken sida om farleden den står på. ... Pricken du beskriver är mycket riktigt grön. Det sjökort Garmin hänvisar till är, precis som de skriver, i en annan skala och där ligger pricken i ett ”område där sjökort i större skala ska användas”. Just denna prick i sjökort 617 är inte nämnd med någon färg och inte heller något topptecken och det är troligtvis därför det har blivit fel i Garmins digitalisering (i vår sjökortsdatabas är den kodad som grön). Ingen rättelse har gjorts till kortet utan det ser likadant ut i senaste trycket. Se bifogad bild... ./stefan ... som ska skriva till Garmin igen. Inte för att bråka, men för att utöva konsumentmakt.

Har du möjlighet att kolla på kort 617 och inte 6172? Själv har jag kollat på äldre skannade BSB-sjökort som är korrekta både på 617 och 6172. Enligt Garmins förklaring så är det ett fel på sjöfartsverkets 617 men inte 6172. Jo, det kan ju vara så att den som digitaliserade (eller om det är en programvara - vad vet jag) tolkat topptecknet fel. Men, det sitter ju på en annan prick. Det är den sydöstra av de två som är fel hos Garmin. Inte den nordvästra som tidigare haft en kon. Jag har mejlat sjöfartsverket och bett dem om information om vad det är för prick i den version av 617 som Garmin digitaliserat. När jag fått svar så kontaktar jag Garmin igen. Jag bifogar bild som jag fick från Garmin hur det ser ut med deras kort 6172 i någon trevlig programvara som jag också vill ha. ./stefan

Nu har jag fått ett svar från Garmin. I korta drag så finns felet i den Garmins elektroniska version av kort 617 men inte när man zoomar ned till 6172. Anledningen verkar vara att man utgått från ett svenskt sjökort från Sjöfartsverket som var felaktigt. Sedan har man missat att rätta när Sjöfartsverket publicerat en Ufs. Jag tror att jag kanske har ett papperskort från samma utgåva som Garmin utgått ifrån, ska se om jag hittar det för att jämföra (bara på skoj). I en tidigare utgåva (edition 3, 25 feb 2005) som jag har som inskannat så ser det okej ut. Ska bli skönt när de elektroniska sjökorten kommer direkt från Sjöfartsverkets databas och inte via ett printoriginal. Garmins svar: ... I think I see the problem. The buoy issue is with chart Se617 which is a 50K chart with a print date of 2-1-2007 and a correction date of 8-23-2007. It shows a red buoy where there should be a green buoy. However, this is not the most detailed chart for the area. If you zoon in on that location on your chartplotter you should see the color of the buoy change to green when you switch to chart Se6172 which is a 25K chart. It looks as if we have not received an NTM notice for Se617 directing us to change the color of the buoy. I will pass this along to our marine cartography team but the buoy color does appear to be correct on the more detailed chart for that area... ./stefan

Nu har jag gjort en felanmälan till Garmin. Letade först på deras webbplats, det närmsta jag hittade någon kontakt med kunder var ett telefonnummer till konsumentkontakt. Där kunde man knappa sig fram till att bli kopplad till återförsäljare eller få broschyrer hemskickade. Alla andra svar finns på deras hemsida. Klick. Nedkopplad. Sedan ringde jag teknisk support. Där var man artig men vill inte ta emot min felanmälan men mejlade gärna en länk till ett felanmälansformulär: http://www8.garmin.com/cartography/mapSource/errorForm.jsp Det har jag nu fyllt i (ungefär samma beskrivning som i den här tråden, men på engelska och med den exakta positionen av pricken). Så nu väntar jag på svar. ./stefan

Hej Niffe! Om du vänder dig till mig med förmaningarna så behöver du inte oroa dig, jag har både formella meriter och stor praktisk erfarenhet. Tycker om att kombinera olika navigationsmetoder och råkade för ovanlighetens skull befinna mig i en prickad farled. I allmänna ordalag så håller jag med dig i stort - har kanske inte så fullt förtroende för papperskort, hittar några fel då och då. Men seglar hellre med sjökort än utan ;-) Jag har varit ganska skeptisk, kanske raljerande till att använda gps och plotter men har bytt åsikt. Tycker inte att vi traditionalister ska klanka ner på de som varit snabbare att ta till sig nya prylar. Så länge man har koll på verkligheten och var man är så tycker jag inte att det spelar så stor roll om man har sjökortet på papper eller i dator/plotter. Jag tycker att man ska använda flera metoder för positionsbestämning och han någon idé om vad man gör om någon navigationsmetod slås ut eller att sjökortet (papper eller elektriskt) försvinner. ./stefan

Jag ska höra av mig Garmin efter helgen. Kollade runt på deras webbplats men hittade inte någon information om hur de vill ta emot felanmälningar. Jag postar ett inlägg här när jag gjort det - och om jag får någon kommentar från Garmin. ./stefan

Hej! Jag har upptäckt att en grön prick (enligt papperssjökort och verkligheten) visas som en röd i Garmins sjökort (G2 Vision, 2008 års version). Det är i vattnena mellan Landsort och Södertälje. Strax nordväst om Koskär finns två gröna prickar. I min garminplotter ser jag en röd och en grön... Jag har plockat ihop ett kollage med Eniros sjökortsbild med orienteringsbild och en suddig bild av skärmen på min navigator. Hoppas att de syns när jag laddar upp bilden här. Jag har surfat runt på Garmins webbplats men hittar ingen info om hur de vill ha felrapporter så jag ringer väl deras kundtjänst. Är det någon som sett något liknande? Länk till Eniros sjökortsbild (korrekt): http://kartor.eniro.se/query?mop=aq&mapstate=6;17.75501;58.81687;n;17.73150;58.82475;17.77852;58.80898;872;552;0;1&mapcomp=;;;;;;;;;;;;;;0;0;;;;0&what=map_adr Min position är strax utanför nedre högra hörnet på enirokortet. Plottern visar rakt fram som uppåt, inte norr. I stunden så var det ingen fara för felnavigering. Jag blev mest förvånad. ./stefan

Hej! Jag tillför kanske inte något nytt men drog mig till minnes en artikel om en Scampi som kölopererades bl.a. för att kölen inte satt rakt. Symptomen var som du skrev att hon lutade vid bryggan och seglade bättre på en bog. http://www.batbesiktning.se/Artiklar/Pdf/Segling_nr_2_1991.pdf Prova att se om du kan loda upp båten under vintern och se om kölen hänger lodrätt. Nu har du ju konstaterat att din båt lutar vid bryggan vilket säkert gör att man kan ringa in att det är ett symmetriproblem. Om det inte varit det så ligger det en hel del i inlägget om att vi på norra halvklotet seglar bättre för styrbords bogar. Särskilt märks det i byig vind så obromsad vind från högre luftlager kommer ned till ytan. Den obromsade vinden har en riktning som är mer åt styrbord (pga coreoliuskraften, pga jordrotationen). Jag kan inte dra mig till minnes att jag seglat med någon båt eller hört talas om någon som seglar bättre på babordsbog än styrbords... Lycka till! ./stefan

Kolla med Stockholms Segelsällskap. De har utökat sin uppställningsplats på Rastaholm (Mälaren/Ekerö).

Om du vill ha ett avmastningsproffs kan du kolla med Benns. Jag tjuvkikade när en av deras killar mastade på en båt åt en valhänt ägare. Gick fint till. Om du överväger att ha masten på under vintern så rekommenderar jag att slacka lite på vanten. Jag hade hört att man skulle göra det för att riggen inte skulle vara för stum och belasta skrovet (vid stöttorna) för mycket. Eller - å andra sidan att man inte skulle slacka, masten kan börja pumpa. Jag tyckte att det senare verkade farligast så jag hade samma trim på vintern som på sommaren på min H-båt. Då kom stormen Per, som lokalt var starkare än stormen Gudrun. Per knäckte mastbalken inne i ruffen, under mastfoten. Balken var av limmad ek. Inte massivt men riktigt rejäl, kanske 8-10 cm hög och 6-7 cm tjock. Min teori, uppbackad av försäkringsbolaget är att vinden låg på i sidled. På land kan båten inte kränga så belastningen på masten blir stor. En stor dragkraft drabbar lovarts röstjärn. Motsvarande tryckkraft ligger på mastfoten. Tillräckligt stor för att knäcka mastbalken. Jag gjorde ett misslyckat försök att beräkna vilka krafter det handlat om. Jag har aldrig upplevt att balken svajat under segling. Mest glad är jag att röstjärnen och vantinfästningarna i masten höll. Skaderegleraren från försäkringsbolaget hade inte varit med om något liknande. Han rekommenderade att slacka på vanten. Jag vet inte om jag är helt övertygad om att det skulle hjälpa. Ganska många som jag pratat med har egna teorier om hur det gått till, till exempel att vinterkylan gjort att vanten krymper, spänner riggen mer osv. Men, om jag minns rätt från teknologin på gymnasiet så har aluminium (i maströret) större temperaturutvidgningskoefficient (värmeutvidgning) än det rostfria stålet i vanten. Senaste åren så har jag mastat av, inte bara på grund av tillbudet, mer för att jag tycker att det är svårt att täcka båten och att jag har velat mecka med masten. Om jag råkar ut för ett masthaveri så är jag övertygad om att det sker vid mastkranen. Nu var det inte det ju inte det som du frågade om... proffs på att masta på/av finns hos North också. ./stefan

Jag vill minnas att någon av båttidningarna hade en artikel om jag-gör-det-själv-projekt där man förlängde en segelbåt. Jag vill minnas att man också resonerade kring seglingsegenskaperna. Jag tror att det var för åtta - tio år sedan. Jag har för mig att det var Segling eller möjligen Båtliv. ./stefan

Jag har haft skotråttor på en H-båt till fockfall (10 kvm) och till kicken (som jag föreställer mig har större belastning). Det har funkat bra, har inte glidit eller skadat linorna. Går att släppa snabbt även under belastning. En fördel tycker jag är att de inte tar så mycket plats jämfört med riktiga avlastare. Ett alternativ är ju cam-cleats men där har jag erfarenhet av att linorna kan glida (vet inte om det berodde på cleats:en eller linan eller kombinationen). ./stefan

Låter mycket skumt. Så ska det inte vara. Jag har inte funderat på vad det är som skramlar inuti locket och hur det funkar. Skulle kunna vara någon sorts backventil/övertryckventil... Jag skulle prova att försöka tvätta ut locket så bra det går med fotogen eller liknande, om det är något smuts eller kladd som satt igen. Kolla på: http://shipman28.nu/tekniktips/motor/faryman.htm och prova att ringa Torulf eller f.d. Volvo flygmotor. Eller prova att fråga på Scampiförbundets forum. De flesta har yanmarmotorer, men några Farymann finns det... ./stefan Scampi 5213 Vindil

Hej! Det ser ut precis som locket på min hydraulpump, kopplad till en Farymann-diesel. Jag hade lite oljeläckage vid oljelocket. Trodde först att det var för att locket inte tätade ordentligt. Som en tillfällig lösning så skar jag till en packning av en tetrapak. Lite bättre. Läste i instruktionsboken där det stod att man ska fylla olja till det undre strecket på oljestickan (när oljan är kall). Jag hade för säkerhets skull fyllt till det övre. När oljan blir varm expanderar den upp till övre märket. Har man, som jag fyllt kall olja till övre märket så rinner oljan ut. Kanske inte med en gång - utan när man kryssar - innan oljan svalnat. ./stefan

Hej! Har också Scampi. Det är ungefär samma priser som jag kom fram till efter en liten undersökning. Tror inte att jag hittade riktigt så billiga som 10' eller så dyra som 28'. Vi tyckte att det var för dyrt och att det var för oklart vilka skumkvaliteter som används och vilka som är bra. Så vi gör egna dynor. Än så länge har vi mallat och skurit till dynorna, provat dem på plats (med ett löst överdrag). Sedan fick vi välja om vi skulle sy överdrag eller segla och då valde vi att segla. Sparar sömnaden till vintern. ./stefan Scampi 5213 Vindil

Hej! Instruktionsboken till min motor säger att man använder dekompressionsventilen för att minska kompressionen om man behöver veva igång motorn. Man öppnar ventilen, vevar så fort man orkar och stänger ventilen. Instruktionsboken säger att man aldrig får öppna ventilen när motorn är igång, att allvarliga skador kan uppstå. Min motor är en Farymann, men jag tror att det är allmänt gångbart för alla dieslar. Jag vill minnas att instruktionsboken till en tvåcylindrig Yanmar sa något liknande. För att stänga av motorn i nödsituationer har jag lärt mig att det enda som gäller är att strypa bränsletillförseln med gasreglaget. Funkar bra på min motor i alla fall. Lär väl inte fungera om man får ett sådant fel att motorn förbränner oljan. ./stefan

Har du någon hjälp av denna sida? Vet inte om detta bara gäller för nyare versioner. Tycker att bilden påminner om din winsch. No tools are required to service a Lewmar winch. Simply unscrew the top cap with your fingers to remove the needle peen drum and provide access to the centre stem. http://en.lewmar.com/products/index.aspx?lang=1&page_id=49 ./stefan

På mitt varv så tycker man att vaggorna generellt sätt är för tunga att hantera så att nya medlemmar får inte använda vagga. Befintliga medlemmar får använda sina vaggor. Jag tror att det handlar om att man har rutiner vid upptagning och sjösättning där en mobilkran lyfter båtar och en traktor med gaffel tar fram/bort pallningen. Då är det mycket rationellare med stöttor. Antar att man har dåliga erfarenheter av stora/tunga/vingliga vaggor som det är knepigt att få ner båten i på rätt sätt. För egen del så hade jag en vagga från Press & Son till min dåvarande H-båt som jag inte fick använda, trots att den var lätt och smidig att flytta. Jag snickrade två överdimensionerade bockar. Vägde antagligen mer än vaggan, men ändå enkla att bära runt. Jag brukade ta en hängande på varje axel och bära dem. Om marken är mjuk är det nog bäst att ha någon sorts vagga eller stöttor på en ram. Jag har råkat ut för det med både stöttor och bockar. Mälaren steg på vintern så att tjälen tinade upp. Inte så att det var någon risk att båten skulle välta, men under några veckor så åkte jag oftare och tittade till båtarna och flyttade in bockar och stöttor längre in mot båten (någon cm) för att det hela tiden skulle vara stabilt. ./stefan

... och hur är rätt sätt? Jag är i liknande sits. Har en Scampi (segelbåt) från 1974 med lackad teak/teakplyfa där originallacken blivit sliten, avskavd, fuktfläckad. Träet är i ganska bra skick men lacken är inte snygg. Lacken är ganska tunn och sannolikt sprutlackad. Känns inte som fernissa, mer som snickerilack. Inte något akut men skulle vara kul att få fram lystern i träet. Provade en gång i en annan båt att försöka skrapa och slipa bort ganska färsk fernissa på teak (taffligt gjort). Hade ambitionen att få så rent att det skulle gå att olja. Provade på salongsbordet. Blev bra men var så otroligt mycket jobb att det inte var lönt jobbet. ./stefan

Hej! Jag har provat vagga, fristående stöttor (typ seaquip), stöttor på ram och bockar. Min favorit är fristående stöttor, det har jag på min Scampi Svängrum under båten, tryggt och dyrt. Näst bäst tycker jag att det är med två bockar. Enkelt och billigt. Ganska lätt att komma åt under båten. Snickrade ihop ett par till en h-båt. Efter upptagningen spikade jag fast ett par korta stöttor på bocken upp mot skrovet. Till Conqubin 38:a svetsade vi bockar av fyrkantsrör. Från nockarna på bockarna hade vi kätting med billiga vantskruvar som vi kopplade i relingslisten. Vaggor och stöttor på ram är jag inte så förtjust i. Dåligt med ytrymme under båten och knepigare att flytta och stuva undan. Jag hade en vagga från Press & Son till H-båten men slutade upp att använda den. Antar att detta är fråga om vad man är van vid och vilka traditioner och regler som finns på varv och marinor. På mitt nuvarande vintervarv så får jag inte använda vagga. mvh ./stefan

Hej! Min hydrauloljekylare frös sönder i höstas (hade inte hunnit vinterkonservera). Jag lämnade den till Kalmar Bilkylarservice. Kostade runt 1000 kr vill jag minnas. http://www.blocket.se/kalmar/Bilkylare_traktor_maskinkylare_renovering_14432641.htm Han kopplade trycklyft till ena änden av värmeväxlaren, höll den unden vatten, höll för ett av de tunna rören åt gången och kollade när det började bubbla från läckan. Själv körde jag en enklare variant av felsökning innan, jag kopplade vatten i ena änden och tätade i andra änden. Det läckte. Tillräckligt för att förstå att den var läck, men inte i vilket av de tunna rören. Det var ganska svårt att löda tydligen, bubblade ut massor av olja. Jag skulle inte ge mig på att laga själv. ./stefan

Hej! Till min scampi har jag en täckställning med aluminiumrör med NOA-kopplingar. Modellen har utliggare så att presenningen inte ligger längs med skrovet. Kolla på t.ex. http://www.byggplast-batprylar.se/SectionList.aspx?CatID=7502. Jag kommer inte ihåg hur många sektioner jag har, en för varje manttågsstöttfäste en i aktern och en i fören. Det blir fler än vad som visas i leverantörernas prisexempel. Jag är mycket nöjd. Funkar toppenbra. Jag kör med två lager billiga presenningar japanpress på varandra. Jag tycker att det funkar bättre än en av bättre kvalitet. Jag kör ljusa pressar och då är det så ljust att man kan jobba nere i båten mitt på dagen och att solcellen på rufftaket räcker för att hålla batterierna underhållsladdade. På tidigare båtar har jag kört ganska enkla lösningar för att komma billigt undan. Bästa sådana lösning var på en H-båt. Där snickrade jag två bockar med längsgående klyka på. En stod på fördäck, en på akterdäck. I klykan la jag masten. Bockarna var ganska höga, typ 1,5 meter. Sedan på med presenning. Lutningen var tillräcklig för att snö och is skulle rutcha av. Vid sittbrunnen kompletterade jag några brädlappar från masten ner till däck (som en takstol) för att inte pressen skulle bukta in och snön bli liggande i sittbrunnen. I båda fallen så hänger jag vattenfyllda femlitersdunkar för att tynga ned pressarna. En del av dunkarna hänger under båtens mittlinje med linor till pressen på båda sidorna för att hålla pressen centrerad. Många dunkar är tricket, det gäller att samla på sig i god tid. ./stefan

Hej! Jag håller också på att riva i ett elsystem i en Scampi. Några tankar kring din skiss (som jag tycker verkar bra): - Värmare brukar inte kopplas in över huvudströmbrytaren. Anledningen är att värmarfläkten garanterat ska kunna kyla ned värmaren vid avstängning. Det finns ju en risk att du slår av huvudströmbrytaren när värmaren är igång, då finns ingen el så att fläkten kyler ned den och det kan ta eld. Liknande resonemang för elektriska länspumpar. - Förbrukare som drar mycket ström och som är känsliga för spänningsfall kan man överväga att koppla in direkt till batterierna eller kopplingsplint nära batterierna, t.ex. kylskåp. Kan kompenseras med kraftiga kablar till förbrukaren och jättekraftiga mellan batteri och elcentral. - Jag skulle säkra av solceller och batteriladdare också. Jag var nära att dra en skruv i kabeln till min solcell, det skulle blivit rejält varmt utan säkring om jag träffat lite bättre ;-) - Dimensionering av säkringar är beroende av kabeldimension. Säkringen ska brinna istället för kabeln. Kolla http://marinshopen.se/Portals/0/pdf/tudorsjo.pdf, sidan 8 för råd om kabeldimensionering. För egen del så kommer jag att bygga om elsystemet så att det blir så enkelt som möjligt med så få komponenter som möjligt. Det är i skarvar, strömbrytare och kopplingar som problem som glapp, korrosion uppstår. Jag kommer t.ex. inte att ha strömbrytare i elcentralen för förbrukare som inte behöver det (t.ex. VHF som har inbyggd strömbrytare och autopilot som jag ansluter med stickkontakt i handskfacket). Vän av ordning brukar då framföra att det är bra att kunna stänga av delar av elsystemet för att undvika krypströmmar. Mitt resonemang är att majoriteten av tiden (när jag inte nyttjar båten) så kommer huvudbrytaren att vara av och då kryper inga strömmar. Jag byter också ut kablar som är skarvade för att slippa de korrosionsproblem som jag tycker alltid kommer efter ett tag. För att minska spänningsfall mellan batteri och elcentral och korta längden på kablar till förbrukare kommer jag att ha två elcentraler. En för belysning och sånt, den ska sitta mycket nära batterierna, ha få strömbrytare ut mot förbrukarna (typ salongsbelyning, bilstereo, ...). En liten elcentral vid nav-bord bara för navigationsutrustning (som ändå finns samlat därikring). Jag har inte ritat ihop något schema men kommer att publicera det här för att få kommentarer. Eftersom jag vill ha få och enkla komponenter kommer det inte att bli så dyrt, uppdimensionering av klena kablar kommer att kosta mest tror jag. mvh ./stefan Scampi SWE 5213 - Vindil